Läsning för alla när Helsingborgs fyror läser

Läsprojektet Helsingborgs fyror läser #Hbgs4laser är ett projekt som innebär att alla årskurs 4 i Helsingborg läser boken Athena. Grattis världen, jag är här nu! av Elin Ek. Huvudsyftet med projektet är förstås att öka läsförståelsen hos barn och boken har alla fått gratis av staden.

Emelie Andersson är bibliotekarie i Helsingborg och en av dem som varit med och arbetat med att ta fram den här satsningen.

– Bakgrunden till projektet är att årskurs 4 är en årskurs man ofta behöver fånga upp när det gäller läsning. Tidigare projekt som biblioteket genomfört är Läsgodis och Läsgalaxen som också varit riktade mot mellanstadiet. Till det här projektet inspirerades vi av ett läsprojekt i Örebro samt lässatsningar i Göteborg och Stockholm och vi ville göra något liknande. Målet var att alla skulle få en egen bok gratis från staden och att alla skulle arbeta med den i skolan, säger Emelie.

Tre kapitel per vecka

Camilla Lindén är lärare på Husensjö skola och har arbetat med boken tillsammans med sina elever.

Camilla Lindén
Camilla Lindén

– Vi började läsa efter höstlovet och läste klart i början av februari. Innan vi började läsa fick eleverna skriva tankar om omslaget, förutspå handlingen och läsa om författaren Elin Ek. Vi läste cirka tre kapitel per vecka och det var alltid högläsning. Vissa kapitel har jag läst och eleverna lyssnat, vissa kapitel har vi haft gemensam högläsning där eleverna hjälpts åt att läsa, så kallad stafettläsning, säger Camilla.

– Det har varit läsläxa varje vecka – eleverna har fått läsa samma kapitel som vi läst i skolan en gång till hemma samt svara på frågor utifrån texten. Jag utgick från frågorna som fanns i lärarhandledningen men gjorde också egna frågor. I skolan har vi pratat om frågorna tillsammans i helklass eller i grupper.

– Vi använde också boken som utgångspunkt när vi arbetade med den berättande genren. Vi har pratat om karaktärer, miljöer, problem, händelser, lösning och så vidare och då gjort exempel utifrån boken. I januari skrev eleverna egna berättelser och gjorde egna böcker och då använde vi boken som exempel när vi pratade om hur ett omslag kan se ut. När vi hade läst ut boken fick eleverna skriva en kort text vad de tyckte och då också titta tillbaka på vilka tankar de hade innan läsningen.

Högläsningen minst lika viktig när eleverna blir äldre

Högläsning handlar om språkutvecklingen men också om fantasi och gemenskap och det finns olika sätt att genomföra läsningen. Camilla har tidigare jobbat med klassuppsättningar där arbetslaget köpt in böcker som passat till det de arbetat med i övriga ämnen. Men aldrig tidigare med en gemensam bok på det här sättet.

– Det är speciellt att veta att alla fyror fått samma bok och jag tror att det är första gången som de här eleverna har haft samma bok allihop. Det som var speciellt för mig var att det var första gången som jag jobbade med en bok som jag inte kände till tidigare och inte valt själv, och som jag kanske inte skulle valt heller om jag kunnat välja, säger Camilla.

Hon tycker att lässatsningen är en rolig idé och ett bra projekt. I arbetet har hon däremot inte haft kontakt med någon annan lärare i årskurs 4 och vet därför inte något om hur andra skolor har jobbat. Just samarbete med andra är en sak hon önskat lite mer av i projektet.

Emelie menar att all den fokus man lägger på den tidiga läsningen ofta avtar på mellanstadiet och det ser hon som en förlust. Högläsningen är viktig för eleverna även upp i åldrarna.

– Att jobba med en bok tillsammans och prata om läsupplevelser ger dessutom boken mer tyngd. Det är de böckerna man minns, säger hon.

– Alla elever har en gemensam läsupplevelse och erfarenhet av samma bok. Det är bra att kunna använda sig av det i andra sammanhang, som att man kan ta exempel från handlingen eller säga ”Vad tror ni Athena skulle gjort?” i något helt annat sammanhang och alla kan svara. Vi har något gemensamt att utgå från, säger Camilla.

Att välja en bok som passar alla

– Vi ville att boken skulle vara rolig och det var ett viktigt inslag att boken skulle förmedla en känsla av att man står upp för saker. Vi ville att den skulle behandla ämnen som demokrati och miljö för att alla skulle kunna arbeta med boken ämnesövergripande. Sociala medier är också väldigt aktuellt och vi tyckte därför att det var ett viktigt inslag, säger Emelie.

Bibliotekarierna Monia och Emelie.
Bibliotekarierna Monia och Emelie.

– Det var en utmaning att få alla elever intresserade av boken. Några elever, speciellt pojkar, upplevde boken som väldigt ”tjejig” på framsidan, och de var negativa till läsningen redan från start och även under hela läsningen, säger Camilla.

– En av våra farhågor var omslaget och vi var inte så nöjda med det. Men vi tänkte också att vi ville bryta ett mönster genom att välja just den här boken. Just nu håller vi på att välja en ny bok och den här gången kanske det kan vara en bra idé att det finns mer än en huvudperson, säger Emelie.

– Det som också varit svårt är att jag upplever att boken egentligen är för svår för åk 4. Det har funkat med högläsning, men jag hade gärna velat att eleverna kunde läsa något kapitel själva eller i par/grupper men på den nivån är inte alla i åk 4. Kapitlen är också ganska långa och boken är ganska tjock och skulle eleverna läst själva hade vi aldrig blivit klara. Jag tycker också att boken var lite för avancerad för 10-årigar när det gäller till exempel språket på vissa ställen. Det är några ganska grova svordomar och även lite ”vuxen”-ord på en del ställen. Det är svårt när alla elever har en egen bok att till exempel hoppa över eller ändra lite något ord som man kanske inte tycker passar elevgruppen och som man kan göra när man läser en vanlig högläsningsbok. Det blev så klart bra tillfällen för diskussion med klassen om man får lov att skriva svärord i en barnbok men jag tyckte det blev svårt att behålla lugnet i klassen vid dessa tillfällen, säger Camilla.

– Det är svårt att hitta en bok på rätt svårighetsgrad för alla. Vår tanke har varit att arbetet med boken kan variera och att innehållet kan göras tillgängligt på olika sätt. Vi ville också att boken skulle inspirera till just högläsning, säger Emelie.

Jobba med boken med alla sinnen

– Om du läser boken just nu med dina elever tycker jag att du kan synliggöra dina elevers läsning genom att till exempel fånga er läsupplevelse i bild genom att göra ett kollage eller liknande och använd hashtagen #hbgs4läser i sociala medier. Testa att jobba med boken med alla sinnen, det hjälper även de som inte är så starka läsare och kan också vara ett sätt att utmana även dig själv som person. Titta gärna på Irene Grahns tips för att arbeta konkret med dramatiserande som finns i projektets uppstartsfilm. En idé vi hade innan vi drog igång projektet var att ha ett jippo med författaren i stadsparken, men på grund av pandemin så blev ju allt lite annorlunda. Vi hade också tänkt göra andra saker runt om i staden för att synliggöra att här sitter årskurs 4 och läser. Det får vi satsa på ett annat år istället, säger Emelie.

Av Josefine Hultén, redaktör Pedagogsajten