Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Pojkar och flickor är lika aktiva i programmeringsundervisningen. Den inspirerar också eleverna att hjälpa varandra, konstaterar Helén Viebke som skrivit en utvecklingsartikel vad elever lär sig och vad lärare tycker om det nya inslaget i kursplanen.

Programmeringsundervisning inspirerar elever att hjälpa varandra. Det konstaterar Helen Viebke i den utvecklingsartikel hon skrivit för Skolporten Leda & Lära. Artikeln berör möjligheter och utmaningar med programmeringsundervisningen.

Helen Viebke Foto: Kiia Valavaara, Studentlitteratur.

Helen arbetar som utvecklingsstrateg vid bildningsförvaltningen i Åstorp, som är en av fem huvudmän som deltog i Ifous-programmet Programmering i ämnesundervisningen 2017-2020. Det var genom det som Helén fick möjlighet att undersöka de frågor hon ställt sig i artikeln. När hon påbörjade arbetet var programmering helt nytt i kursplanen och hon var nyfiken på att ta reda på mer om vad eleverna lär sig i förhållande till vad lärarna uppfattar att de lär ut.

Läs mer om Ifous-programmet Programmering i ämnesundervisningen på ifous.se

I arbetet undersökte Helen vad grundskoleeleverna i Åstorps kommun lär sig när de programmerar. Hon undersökte också vilka möjligheter och hinder lärare upplever i programmeringsundervisningen. Underlaget fick hon in genom ett systematiskt insamlat underlag från alla lärare i årskurs 1 till och med årskurs 9 som under en termin dokumenterat sina lektioner i programmering. Där fick de beskriva vilka metoder de använt, vilka effekter i lärandet under själva undervisningen de uppfattat att eleverna fått samt hur de själva upplevt lektionen och vilken känsla de själva hade efter den.

I Ifous-programmet deltog även tio lärare från Åstorps kommun. De prövade tillsammans med sina kollegor på skolorna bland annat effekterna av elevernas lärande i programmering samt vilken betydelse det kollegiala lärandet hade för utvecklingsarbetet. Deras underlag var en utgångspunkt i Helén effektstudie tillsammans med generell forskning i programmering.

Likheter och skillnader mellan kön

De tydligaste effekter studien visat är att pojkar och flickor är lika aktiva, att eleverna testar och felsöker, utvecklar sin problemlösningsförmåga, är mer aktiva (än i annan undervisning) samt hjälper varandra mer än vanligt. De skillnader som syns mellan könen handlar om vad flickor respektive pojkar fokuserar på. Flickor verkar lägga mer tid åt design och detaljer medan pojkar är mer tävlingsinriktade i sitt arbete, men skillnaden anses minska i klasser som lärare beskriver som mer välfungerande.

Helen kunde också se att lärarna märkte att eleverna, framför allt i de yngre årskurserna, gärna testade, felsökte och därmed utvecklade sin problemlösningsförmåga när de hade lektioner med programmeringsinslag.

Roligt och lustfyllt men en del lärare kände stress

– Min tolkning tillsammans med intervjuade lärare är att lärarna inte givet har samma pondus i programmering som övriga ämnen då detta område är nytt och ännu inte en kompetenssäkrad del i lärarnas undervisning. Det kan leda till att eleverna tar mer ansvar för varandras lärande beroende av hur läraren tar sig an denna nya del i kursplanen. Lärarna, framförallt i de yngre åren, lyfte fram att programmeringsundervisningen skapar en känsla av att vi lärare och elever lär oss tillsammans!

En annan sak som blev tydlig var att lärare i de lägre årskurserna upplevde programmering roligare och mer lustfyllt jämfört med sina kollegor i högstadiet.

– Många högstadielärare kände sig stressade, för att de kände att de inte hade tillräckligt med kunskaper. Lärarna konstaterar också att de inte använder programmeringsbegrepp, att de saknar ämnesspråk i programmering. Jag tycker detta vittnar om ett behov av kompetensutveckling.

Helen kan se stora skillnader i hur olika skolor arbetar och ser utifrån det ett stort behov av ett förbättrat arbete för ökad likvärdighet.

Helens utvecklingsartikel ingår i Skolportens artikelserie. Klicka för att läsa och ladda ner artikeln Programmeringsundervisningens effekter enligt lärarna själva – En effektstudie av möjligheter och utmaningar med programmeringsundervisning (pdf)

Kontakt
Helén Viebke, utvecklingsstrateg, bildningsförvaltningen Åstorp
helen.viebke@astorp.se