Reading & Writing Power

Reading & Writing Power

Under en heldag, den 3 mars, hade alla lärare i Ängelholms grundskolor förmånen att få lyssna till Adrienne Gear, en kraftfull föreläsare som talade på temat språk- läs- och skriv-undervisning. Adrienne arbetar som lärare, lärarutbildare och författare i Kanada och har bland annat skrivit de didaktiska böckerna Reading Power och Writing Power. Den första är redan översatt till svenska och den andra är på väg.

Adrienne lyckades gestalta det jag tänker är undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när den utvecklas som allra bäst. Hon använde sig av framför allt en läsforskares teorier, David Pearsson, och översatte dessa till praktiska undervisningsmoment i klassrummet. Dessa praktiska undervisningsmoment har hon utvecklat utifrån Pearsons forskning och därefter prövat, omprövat och utvecklat och med detta skapat en enormt rik erfarenhet och kunskap. Denna kunskap har hon därefter skrivit ner till oss andra lärare för att inspirera oss och låta oss pröva.

Jag vill lyfta fram några citat och några metaforer som hon använde under föreläsningen. Det är omöjligt att återge föreläsningen i någon helhet utan blir ni intresserade rekommenderar jag att ni lånar och läser Adriennes böcker. Det finns också några föreläsningar som ligger ute på Youtube som man kan lyssna på.

Citaten jag har valt är kopplade till elev- och kunskapssyn mer än till någon särskild aktivitet eller något moment som utövas i klassrummet. Metaforerna är hämtade direkt från undervisningen som hon berättade om.

Kartläggning med syftet att planera undervisning

I don’t know how you can teach if you don’t know what they know

Citatet kopplar jag till kärnan i det som är formativ bedömning använd i undervisning. Om jag som lärare inte tar reda på vad eleverna redan kan vet jag ju inte heller hur jag ska lägga upp min undervisning. Vi behöver därför kartlägga, testa eller bedöma elevernas kunskaper, inte enbart för att berätta för eleverna vad de kan och vad som är nästa steg i deras lärande, utan precis som Adrienne beskriver för att veta hur och vad vi ska undervisa om.

I vår kultur, i den svenska skolan, är min erfarenhet att vi oftast tänker att vi först måste undervisa och därefter mäta vad eleverna har lärt sig och därför får ansatsen av att testa eleverna innan de har fått undervisning en hel del kritik. Några menar till och med att det är orätt att testa eller pröva elevernas kunskap innan de har fått en chans att lära sig. Andra menar att vi testar för mycket och att det handlar om att vi är influerande av det som kallas New Public Management. Kartläggning av elevers kunskaper och resultat kan helt enkelt användas på olika sätt, en del gynnande och utvecklande för undervisningen och andra sätt inte. Adrienne beskriver nyttan med kartläggning av elevers kunskap när den används för att planera undervisningen.

Jag håller helt med och instämmer i Adriennes citat och förstår att undervisningen blir långt mycket bättre när man som lärare kan utgå från elevernas kunskapsläge när man lägger upp sin undervisning. Tankevändan är att se det som att det är undervisningen vi kartlägger och att vi använder elevresultat till att analysera vad undervisningen hittills lett till och med hjälp av detta tänka kring hur den behöver utvecklas.

Undervisning, professionalitet och utmaningar

Adrienne pratar under hela dagen om just undervisning. Det är uppenbart att hon brinner för undervisning. Det får mig att tänka på professionalitet och yrkesstolthet. Hon utstrålar styrka, engagemang, kunskap och vilja till god undervisning under hela föreläsningen och rör sig mellan att levandegöra hur hon tänker kring elevers reaktioner och hur hon på olika sätt möter dessa i undervisningen. Hon klurar hela tiden på hur hon ska göra det tydligt för elever, vad de tränar på och vad de utvecklar. Det ska inte finnas någon tvekan hos någon elev om vad det är som ska utvecklas och läras. Hennes tankar om undervisning inkluderar en variation av elever. Man hör henne aldrig prata om särskilda svårigheter hos elever utan hela tiden istället om utmaningar i undervisningen.

Hon beskriver hur hon på olika sätt omsätter en tydliggörande pedagogik. Hon ger till exempel elever bilder av hur hjärnan fungerar när vi lär. Genom att åskådliggöra detta med både bild och samtal underlättar hon för elever att förstå sin metakognitiva förmåga och ger dem knep som de har nytta av i sitt lärande.

Hon har bilder för olika sätt att läsa. Är du bokläsare eller hjärnläsare nu, frågar hon sina elever. Hon berättar för dem att när man ”bokläser” läser man orden i boken och när man ”hjärnläser” läser man orden i boken och tänker kring betydelsen av den. Med detta synliggör hon två viktiga aspekter av läsningen för eleverna, avkodningsförmågan och läsförståelsen. Hon synliggör för elever att man behöver träna och utveckla båda dessa förmågor.

En annan bild som hon använder för att stödja eleverna metakognitivt är att hjärnan har tre olika fickor med olika innehåll, minnesfickan, faktafickan och fantasifickan. I Minnesfickan finns händelser och upplevelser man varit med om sparade, i faktafickan har man sparat fakta om olika saker och i fantasifickan hittar man sin fantasi som kan hjälpa till när man ska hitta på en egen berättelse.

Att lära om elevers lärande

If you are teaching and not learning, you are not teaching

Med de orden beskriver Adrienne undervisning och lärande och hur dessa båda påverkar varandra. Om du ska undervisa behöver du lära något om vad elever kan och hur elever lär. Om du tror att du redan vet detta kommer du att ha svårare att nå fram till elever.

Adrienne ger också exempel från sin egen tid som ny lärare när hon satte igång elever i att läsa och svara på innehållsfrågor och trodde att detta var undervisning i läsförståelse. Hon kom på eller lärde sig att detta arbetet inte var så utvecklande för elevernas lärande utan betydde mest för att hon som lärare skulle återhämta sig i ett intensivt arbete. Idag betraktar hon inte detta som undervisning utan menar att det mer har karaktären av ett görande. Hon betonar att hon som lärare inte hela tiden, varje minut undervisar aktivt, utan hon iscensätter också elever som aktiva lärpartners till varandra. Elever måste få tänka och prata för att utveckla språket och det gör de i hennes klassrum i stor utsträckning. Innan eleverna skriver en text planeras den noggrant med visuella stödstrukturer och därefter pratar eleverna igenom texten med minst två klasskamrater innan texten slutligen skrivs.

Fill your brain with Reading Power!

Your reader is the most important part of your writing!

Adrienne har byggt upp sin undervisning utifrån vad Pearson har visat i sin forskning om läsförståelse, därefter har hon tillägnat sig stor kunskap och erfarenhet genom att undervisa, reflektera över sitt resultat, pratat med kollegor, skrivit ner sina erfarenheter, säkert prövat och omprövat och nu har hon gett ut flera böcker om sin undervisning.

Vi som lyssnar och lär, vad ska vi göra för att fortsätta hennes viktiga arbete?
Hur kan vi bygga vidare och skapa beprövade erfarenheter i vårt sammanhang?

Det skulle vara spännande om vi kunde göra något tillsammans. Ge mig gärna dina reflektioner här i bloggens kommentarsfält eller till mig på e-post så kan vi prata vidare om det som är så intressant med vårt jobb. Hur kan vi bidra till att fler elever får känna glädjen och lusten med att läsa och skriva!

Referenser
Pearson, P. D. (1991). Developing expertise in reading comprehension: what should be taught?: how should it be taught?. Center for the Study of Reading Technical Report; no. 512.

Gear, A. (2019). Reading Power. Aktivera elevernas tänkande när de läser. Stockholm. Natur & Kultur.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *