Språket nyckel till integration

Vlatka Glumac, verksamhetschef för elevhälsa förskola och skola, samt Erika Blücher, kvalitetschef och skolchef, svarar på nyfikna frågor kring integration och god kunskapsutveckling i det svenska språket till Bjuvs barn- och utbildningsförvaltning.

I Pedagogsajtens serie Nyfiken på får medarbetare svara på frågor från andra medarbetare. Den här gången svarar Vlatka och Erika på frågor från Maria Christensen, lärare i matematik och NO.

Hur arbetar förvaltningen för att få våra elever med annat modersmål än svenska integrerade i samhället på bästa sätt?

Vi tänker att språket och utbildningen är vägen in i det svenska samhället oavsett modersmål eller kulturell bakgrund. En del av hela kommunens vision är att ha nästa generation i fokus och det försöker vi som barn- och utbildningsförvaltning att ha i samtliga frågor. Grunden i hela förvaltningens gemensamma verksamhetsidé är också “Bjuvs kommuns förskolor och skolor lägger grunden till ett livslångt lärande”. För att det ska kunna ske behöver vi gemensamt arbeta på flera fronter. Vi behöver arbeta med:

• att skapa tillgängliga lärmiljöer
• ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA)
• att bedriva studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet
• att skapa god samverkan mellan förskola/skola och hem

Just kopplat till frågan om integration i det svenska samhället så är språket en nyckelfaktor vi hela tiden kommer tillbaka till. Bortsett från kunskaperna i det svenska språket behöver vi arbeta intensivt i alla våra verksamheter för att på bred front skapa förutsättningar för våra elever att i framtiden hitta det yrke som de både trivs med och är bra på.

Vi vet att stora delar av arbetsmarknaden har svårigheter med att rekrytera kompetent personal och det är i dagens skola morgondagens medarbetare finns att hitta. Här jobbar vi tillsammans med nyckelpersoner inom näringslivet i kommunen för att hitta gemensamma vägar framåt. Det är inte ett arbete som enbart vilar på SYV utan kräver samarbeten utanför skolans väggar och att studie- och yrkesvägledning vävs in naturligt i undervisningen i alla ämnen genom att till exempel anknyta till när och inom vilka yrken eleverna kan ha nytta av just den här ämneskunskapen. I det arbetet spelar våra kompetenta lärare, förskollärare och annan personal inom förskola och skola huvudrollen.

Att bygga goda relationer och samverkan mellan förskola/skola och hem är också viktigt ur ett integrationsperspektiv. I Sverige har vi en skola som utgår från elevernas behov och där eleverna har många rättigheter. Hur får vi med oss hemmen i ett gemensamt arbete för elevernas bästa? I många fall kan det handla om att vi behöver agera brobyggare. För att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt både i skolan och i livet krävs det ett gott samarbete och om vi inte når hemmen på de sätt vi har provat sedan tidigare kanske vi behöver pröva andra sätt. Här kan vi på förvaltningen hjälpta till och stötta i processen men varje rektor är expert på sin skola och varje pedagog expert på sin grupp.

Hur driver ni arbetet i kommunen för att alla elever ska tillgodose sig goda kunskaper i det svenska språket?

Under föregående läsår gjorde vi en djupdykning kopplat till svenska som andraspråk där vi behövde ta tag i den relativt låga måluppfyllelsen och undersöka vad den kunde bero på för att skapa möjlighet att lyckas bättre i det arbetet tillsammans med eleverna. Det har nu resulterat i nya rutiner för arbetet kring svenska som andraspråk, till exempel gällande hur vi avgör vem som ska läsa svenska som andraspråk och vem som inte ska det. Vi har genom det här arbetet också tittat på våra lärares behörighet i att undervisa elever med behov av svenska som andraspråk. Där kan vi se att det går att göra förändringar på strukturnivå men också att vi kan behöva fylla på med ännu mer kompetens.

Goda kunskaper i det svenska språket handlar inte heller bara om elever med behov av svenska som andraspråk utan också våra andra elever. Vi vet att många barn och ungdomar idag läser lite och har ett begränsat språk. Med det som utgångspunkt finns det ett stort pågående arbete kring det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet i både våra förskolor och skolor.

Våra förskolor genomför kontinuerlig kompetensutveckling och kollegialt lärande utifrån litteratur som Att få barnets språk att växa – Strategier för språkutveckling i förskola, skola och hemma och Svenska som andraspråk i förskolan. Förskolorna arbetar också mycket med både TAKK, bildstöd och ritade tecken.

På två av våra skolor har vi under föregående läsår utbildat SKUA-utvecklare som tillsammans med nyckelpersoner på övriga skolor och oss nu ska hjälpas åt att implementera SKUA i all undervisning. Inom ramen för Skolverkets Samverkan för bästa skola har flera av våra skolor också pågående kompetensutveckling tillsammans med Malmö universitet med SKUA som utgångspunkt. Det sker alltså arbete på flera fronter samtidigt men trots det förväntar vi oss inte någon quick fix utan ser det som ett långsiktigt arbete där vi tar ett steg i taget.

Hur följer förvaltningen upp hur arbete kring det svenska språket fortgår ute i verksamheterna?

Vi följer upp resultaten av arbetet genom att sammanställa och jämföra faktisk måluppfyllelse och betyg kontinuerligt men tittar förstås också även på andra delar. I samtal med rektorerna för respektive verksamhet följer vi upp hur arbetet går genom olika frågeställningar både kopplat till de enskilda verksamheterna och till vår helhet. I kommunens SKUA-grupp sker också kollegiala samtal och ett erfarenhetsutbyte mellan skolorna. Där deltar främst Vlatka från förvaltningen.

Utifrån verksamhetsidén och våra fyra fokusområden formuleras just nu olika indikatorer för att få mätbarhet och systematik i arbetet. Hur ska vi få syn på när det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet genomsyrar all undervisning? Här är våra pedagoger och rektorer viktiga för att hitta rätt frågeställningar och mätpunkter. Arbetet utifrån den nya rutinen kring svenska som andraspråk kommer också att följas upp kontinuerligt då arbetet nu är mer formaliserat i hela verksamheten.

Vi strävar hela tiden efter att ta nya steg i arbetet med att lägga grunden för ett livslångt lärande. Det är en lång väg som många gånger är krokig men vi är övertygade om att vi är på rätt väg och att förändringsresor behöver få ta tid.