VFU i fritidshem en del i arbetet för ökad lärarbehörighet
Enligt Skolverkets senaste statistik har endast 39 procent av de anställda i fritidshem i kommunal regi en pedagogisk högskolexamen (andel av heltidstjänster). Precis som många andra kommuner jobbar Bjuvs kommun med att öka lärarbehörigheten i fritidshemmen och VFU är en viktig del i arbetet.
Rickard Löfgren är biträdande rektor i fritidshem på Ekeby skola och tar själv emot och handleder studenter i fritidshemmet nästan varje termin.
Hur resonerar ni i er ledning och i era arbetslag kring VFU?
Vi i ledningen är alla mycket positivt inställda till att ta emot VFU-studenter, där den stora målbilden såklart är att vi ska hitta studenter som vi i förlängningen kan anställa. Inom arbetslagen tror jag att det finns stora skillnader på hur man ser på VFU, där vissa av oss väldigt gärna vill ha studenter och andra inte alls. För de som inte vill tror jag att det i första hand beror på att man tycker att det tar för mycket tid eller att man känner sig osäker på om man klarar av handledarrollen.
Även om inte ett helt arbetslag behöver vara överens om huruvida man ska ta emot en kandidat eller inte, så är det ändå bra om de som jobbar inom en årskurs har en gemensam uppfattning, eftersom man som handledare kan vara frånvarande av olika anledningar och behöver någon annan som tar över rollen. Sedan är jag helt övertygad om att alla tycker att VFU är viktigt och att det spelar en stor roll i utbildningen. Alla har ju själva varit kandidater på ett eller annat vis.
Hur resonerar ni kring VFU som en del av kompetensförsörjningen?
Att hitta någon som är utbildad fritidspedagog eller fritidshemslärare är en utmaning när det ska rekryteras. Färre än hälften av oss som jobbar på fritids i Ekeby idag har en pedagogisk utbildning. En av fördelarna med att ha kandidater i sin verksamhet är att man den vägen kan anställa utbildade personer. Om man som kandidat i slutet av sin utbildning sköter sina kort rätt har man goda chanser till ett jobb på arbetsplatsen när man är färdig. Det är en fördel för arbetsplatsen eftersom vi vet vad vi får och det är en fördel för kandidaten eftersom den redan känner till arbetsplatsen. Det finns ju dock en svårighet i att studenterna ofta gör VFU på olika skolor som tänker likadant, vilket innebär att de som kommer ut som sistaårsstudenter redan kan vara ”tingade” av andra skolor.
Lärare med inriktning mot fritidshem får bara en behörighet i ett annat ämne, där de flesta har valt idrott eller bild. Det är väldigt sällan det kommer studenter som läser något annat sidoämne och därmed skulle bli mer attraktiva. Det absolut viktigaste för oss är dock behörigheten i fritidsverksamheten eftersom det är vårt huvuduppdrag, och är det vi tittar efter när vi rekryterar.
Hur tänker du kring handledarskapet?
Att vara handledare är en fantastisk möjlighet att kunna vara med och påverka en annan persons blivande yrkeskunnande. Jag kan förmedla och dela med mig av allt det jag tycker är viktigt och hur jag ser på saker och ting. Själv så gillar jag att diskutera och utmana kandidaterna med olika typer av frågeställningar snarare än att ge dem givna svar. Jag ger dem också gärna frihet att prova på så många saker som de vill. Det är viktigt att de även får hänga med andra kollegor så att de får se olika delar av verksamheten. Det kräver dock att fler pedagoger i arbetslaget känner att de kan ta sig an studenter och föra diskussioner med dem.
Studentens tidigare erfarenhet av fritidsverksamhet påverkar min handledarroll mycket. Det är stor skillnad på att få till sig en helt grön person, mot att ha en student som jobbat som outbildad fritidslärare i några år och nu bestämt sig för att utbilda sig. Båda varianterna har sin tjusning där jag i det första fallet verkligen kan vara med och påverka genom att lägga en bra grund, och där jag i det andra fallet kanske i stället får mycket ”varför-frågor” kopplat till saker vi gör. Diskussionerna blir oftast längre och bättre ju mer erfarenhet studenten har, där jag som handledare behöver tänka till och fundera på hur jag ser på saker och varför jag agerar som jag gör.
Vilken kunskap och säkerhet man kommer ut med har dock ingen större betydelse så länge viljan, ambitionen och lyhördheten finns. En bra VFU kännetecknas av att man har en kandidat som visar nyfikenhet och engagemang för barnen och för yrket. Det är också otroligt roligt att följa utvecklingen och progressionen av de studenter som gör mer än en VFU-period på samma arbetsplats under sin utbildning. Högskolan Kristianstad har ett upplägg där man gör sin VFU från termin 1, 2 och 6 på samma ställe. På så sätt får vi se studenten i både början och slutet av sin utbildning.
Är det något särskilt som kännetecknar en VFU i fritidshemmet?
Tidigare har studenterna bara varit ute på VFU under den vanliga verksamheten de dagar det är skola. De sista åren har i alla fall Högskolan Kristianstad ändrat detta så att studenterna numera också är ute under en del lov. Det har jag efterlyst länge och jag tycker verkligen att det är riktigt bra. Vår verksamhet skiljer sig ganska mycket åt under en vanlig skoldag och under ett lov. Loven är någonstans själva kärnan i fritidshemmet där man under flera heldagar kan bedriva verksamhet. Att missa den chansen under sin utbildning tycker jag är halvt förödande. Jag vet att också studenterna uppskattar att få möjligheten att vara ute på loven.
Från en students perspektiv
För att det ska finnas behörig personal att rekrytera inom de områden där behörigheten är låg krävs det även att studenter blir intresserade av och väljer de inriktningarna när de utbildar sig.
Frida Birr läser till grundlärare med inriktning mot fritidshem vid Högskolan Kristianstad och har precis avslutat sin tredje VFU-period i fritidshemmet på Ekeby skola.
Hur kommer det sig att du valde att inrikta dig mot fritidshem?
Det blev just den här utbildningen för att jag vill försöka ge barn en så meningsfull tid på fritids som jag hade när jag var liten, där jag vill ge barnen så mycket bra minnen och erfarenheter från fritidshemmet som det går. Jag vill försöka ge eleverna en trygg plats där de vågar vara sig själva, ställa frågor och uttrycka vad det än är de tänker på. Jag hoppas att jag kan bidra till ett klimat där eleverna har kul och där fritids är en plats där det finns utrymme för lärande genom roliga aktiviteter, som utflykter och pyssel.
Vad vill du ha ut av dina VFU-perioder?
Under mina VFU-perioder vill jag känna att jag får mer kött på benen, och mer kunskap om hur jag kan hantera situationer som dyker upp i olika lägen. Jag satte egna mål innan jag gick ut på VFU som jag vill jobba på hela tiden. Det handlar bland annat om att bli tryggare i grupp och att bli trygg med att prata inför många barn, där jag känner att jag är tydlig i mina instruktioner. Lyckas eleverna med mina uppgifter så har jag lyckats med mina instruktioner.
Det viktigaste i relationen med min handledare är att det finns ett engagemang där jag alltid kan fråga om tips, vad jag ska tänka på under lektionen, få feedback på vad som hade kunnat bli bättre, eller saker jag ska tänka på i min undervisning efter att jag har hållit i en lektion. Jag har fått ett bra välkomnande av det här arbetslaget, vilket har gjort att jag har vågat mer än vad jag trodde jag skulle göra och där jag vågat gå utanför min comfort zone. Efter mina tre terminer i skolan känner jag att jag har blivit en mer säker ledare där jag litar mer på mig själv.
Hur ser du på din roll som framtida lärare i fritidshem?
Jag ser det både som en utmaning och något som kommer ge mig väldigt mycket glädje. Jag kommer ta med mig mycket från mina veckor på VFU till mitt arbetsliv efter examen, där både lärare och fritidspedagoger har inspirerat mig väldigt mycket på olika sätt. Jag har sett exempel på vad som kännetecknar en bra fritidspedagog, hur jag kan göra om min plan a inte fungerar och vikten av att alltid ha en plan b. Min största utmaning som lärare i fritidshem kommer nog vara att känna att jag är tillräcklig för alla barn.
