”Vi skapar miljömedvetna medborgare med hjälp av visualiserad klimatdata”

Klimatförändringarna påverkar oss alla och många av våra barn och unga är djupt engagerade i att hitta lösningar på utmaningarna de för med sig. Kan vi underlätta undervisningen om hur klimatet fungerar och göra något konkret av en fråga som annars kanske upplevs lite abstrakt? Visualiserad klimatdata i våra klassrum är ett innovationsinitiativ som testar sensorer för att mäta vad som påverkar vårt klimat och sen visualisera det med hjälp av dashboards direkt i klassrummet.

André Karpelius, lärare på Västra Ramlösa skola, är en av idébärarna.

– Vi samlar helt enkelt in en massa data med hjälp av sensorer på skolan som vi sedan visualiserar på ett sätt som även de yngsta på skolan ska förstå. Vi mäter temperatur, koldioxidhalt och ljudnivå i klassrummen.

– Sen har vi sensorer på utsidan av skolan som mäter luftpartiklarna i luften för att se när på dagen vi har renare luft och när på dagen vi har luft som inte är så ren. Vi har även sensorer som mäter fuktighet i olika odlingar på skolgården som skickar en signal om det är för torrt och vi behöver vattna. Vi får även in data från Öresundskraft om hur mycket el vi köper, det kan vi jämföra med hur mycket el som solpanelerna på skolan producerar. Vi visualiserar även hur mycket matsvinn vi står för på Västra Ramlösa skola.

Hur uppkom idén?

– Den allra första idén kom från en invånare i staden som undrade varför inte alla kunde ta del av den data som Helsingborg redan samlar in med hjälp av de sensorer som finns. Idén landade hos Jennifer Tong som arbetar som intraprenör på Hbg Works. Jennifer tog kontakt med mig som arbetar som lärare på Västra Ramlösa skola och jag nappade direkt. Vi kom ganska snabbt fram till att all data som visualiserades var svår att förstå och onödigt komplicerad. För att barn ska förstå behövde vi förenkla.

Hur gick det till när elever och lärare fick lära sig om IoT?

– Vi hade ett par lektioner med åk 4 och åk 5 på skolan ganska tidigt där vi pratade om vad IoT är, vad man använder det till idag och vad man kan använda det till i framtiden. Vi visade eleverna de visualiseringarna som fanns och bad eleverna skissa på hur de ville att de skulle visualiseras för att de skulle förstå, men vi bad även om idéer på vad de ville att vi skulle mäta på skolan.

Hur var elevernas reaktioner?

– Ett av de första förslag eleverna hade var att kunna mäta luftkvalité utanför skolan och sedan kolla hur mycket luften försämrades vid hämtning- och lämningstid för att på så sätt uppmuntra eleverna att vilja ta sig till skolan på annat sätt än med bil. Detta projekt hade inte varit där det är idag, om det inte hade varit för våra elevers fantasi.

Hur tror och hoppas du att det här arbetet kan bidra till framtidens skola?

– Om vi lyckas, kommer lärare få ett nytt läroverktyg som hjälper till att göra abstrakta begrepp om miljön och klimatförändring mer konkret, närmare och mer lättbegriplig genom att visa upp stadens och skolans insamling av data i realtid. På ett sätt som alla kan förstå. Om vi lyckas kommer barn och unga att ha tillgång till stadens data och det blir lättare för dem att förstå och agera på sin egen och andras klimatpåverkan.

– Vi kommer hjälpa till att skapa miljömedvetna medborgare.

Vilket är nästa steg?

– Just nu har vi sensorer i tre klassrum och i matsalen på skolan. Lärarna och eleverna testar hur datan kan användas i undervisningen. Nästa steg skulle vara att skala upp det till fler klassrum så att fler lärare har möjlighet att använda det i sin undervisning, men även att fortsätta utveckla detta på fler skolor. Vi skulle även vilja programmera om hela kontrollpanelen och göra den ännu bättre och användarvänlig.

Innovationsarbetet i Helsingborgs stad är riktat mot femton utvalda utmaningar. Utmaningarna är en del av stadens trend- och omvärldsanalys, som ligger till grund för allt arbete vi gör och alla beslut vi fattar.

Läs mer om utmaningen Hur kan vi nyttja data för bättre tjänster och högre livskvalitet?

Kontakt: Andre.Karpelius@helsingborg.se