Är det formativ bedömning eller bedömning för lärande?

Två vanligt förekommande begrepp men olika innebörd

Ja, detta med begrepp och vad de står för är inte lätt. Båda förekommer men står för olika saker. En bedömning anses vara ”formativ” om evidens eller information om elevers förståelse används av olika aktörer (lärare, elever eller klasskamrater) för att anpassa undervisningen och elevernas lärande. Begreppet ”formativ” syftar alltså till bedömningens funktion. Detta innebär att även bedömningar som konstrueras i summativt syfte (som till exempel nationella prov) kan ha en formativ funktion om resultaten sedan används formativt.

”Bedömning för lärande” å andra sidan handlar om olika bedömningsprocesser som från början är designade och sedan används i syfte att stödja elevers lärande. Dessa processer anses stödja eleverna om de förtydligar mål och bedömningskriterier och om de producerar information som kan användas som feedback av både lärare och elever. Här är alltså eleverna delaktiva under bedömningen och syftet med dessa processer är att både lärare och elever ska få en uppfattning om var eleverna befinner sig och hur de kan komma vidare i sitt lärande.

image1-300x224

Two ways by Giuliano Maiolini

Bedömning för lärande har sitt ursprung i en ny bedömningskultur som startade i slutet av 1980 – talet. Den grundar sig bland annat i en ny syn på lärande och bedömning. Forskarna ställde sig frågan: ”Kan bedömningen ha en annan funktion än att bara sortera och kategorisera?”, ”Kan bedömningen ses som en del av lärandeprocessen?”. 1998 när Dylan Wiliam och Paul Black undersökte 600 vetenskapliga artiklar upptäckte de att studier som beskrev en undervisning som inkluderade en bedömning för lärandet (BfL) gav relativt höga effekter på elevernas resultat. Sedan dess har forskare sysslat dels med att definiera vad bedömning för lärande är och dels fördjupat sig i vad som fungerar och under vilka omständigheter. Trots att det fortfarande finns frågor kvar att besvara är detta ett ganska beforskat område som har visat sig vara framgångsrikt för att höja elevernas prestationer.

Naturligtvis har lärare använt bedömningsresultat i formativt syfte även före BfL-eran och designat bedömningsprocesser med elevaktivt deltagande. MEN det som är nytt nu är att forskningen har gett både bevis, ett ramverk och verktyg för att använda bedömningen i syfte att stödja elevers lärande. Dessa kan underlätta arbetet med att designa och strukturera en undervisning som genomsyras av BfL. Ramverket (se nedan) gör det dessutom lättare att bedriva ett systematiskt arbete och att kvalitetsgranska undervisningen och bedömningen.

BfL är ingen metod utan ett förhållningssätt!

image-1024x672

Källa: Fritt översatt från Wiliam & Thompson (2007)

Text: Andreia Balan, lektor, skol- och fritidsförvaltningen Helsingborg