Måltidspedagogik
Målet med måltidspedagogiken är att barn och elever ska få ett mervärde av måltiden och på det sättet få mer kunskap om vad som är viktigt för hälsa och välbefinnande såväl som för vårt klimat och miljön. Syftet med den här sidan är att den ska vara ett stöd för dig som vill arbeta med måltidspedagogik i skolan eller förskolan. Här hittar du övningar, inspiration och länkar som du kan använda.
Kock och måltidspedagog Miljana tror på måltidspedagogiken
Miljana Vulovic är kock och måltidspedagog på Hamiltons förskola. För henne är måltidspedagogiken lika mycket en möjlighet som det är en självklarhet.
– För mig är måltidspedagogik ett förhållningssätt till maten och måltider, innan, under och efter. Det handlar om vad vi säger till barnen innan vi ska gå och äta. Hur vi väcker deras nyfikenhet och hur presenterar maten. Till exempel hur vi pratar om vad det är i dagens måltid och hur vi öppnar för samtal.
Varför måltidspedagogik?
Målet med måltidspedagogiken är att barn och elever ska få ett mervärde av måltiden och på det sättet få mer kunskap. Kunskap om vad som är viktigt för hälsa och välbefinnande såväl som för vårt klimat och miljön.
Det ger friskare och mer medvetna samhällsmedborgare med redskap som bidrar till ett gott liv. Utan ord är det svårt att beskriva en smakupplevelse. Utan smakupplevelse är det svårt att hitta orden.
– Det är viktigt att arbeta med måltidspedagogik för att det främjar barnens hälsa och välmående. Samtidigt arbetar vi med alla våra nationella folkhälsomål såväl som våra 17 globala mål. Vi strävar alltid efter att barnen ska lära sig om den här kopplingen mellan mat, hälsa och miljö.
Vad är måltidspedagogik?
Måltidspedagogik handlar om hur vi kan använda maten och måltiden i den pedagogiska verksamheten, att integrera den som en del av den vardagliga undervisningen.
– Måltidspedagogik är här och nu för oss alla. Vi vuxna är förebilder och därför behöver vi vara fler och vi behöver lära barnen att bli nyfikna. Och det är något som sker från gång till gång i en lång process. Genom att vi har samma förhållningssätt kan vi lämna spår hos barnen. Det är ett samarbete mellan kockar, pedagoger, barn och föräldrar.
Barn och elever lär genom maten, på en rad olika sätt. Det förutsätter att måltidspersonal och pedagogisk personal samarbetar.
– För mig är det också en stor resurs att jobba med måltidspedagogik som gör att man kan få barnen att träna på sånt som ordförråd, ta reda på färger. Man får med sig barnen i att se måltiden som nåt mer än bara mat.
Måltiden kan vara ett konkret sätt att arbeta med lärande för hållbar utveckling. Maten vi äter har en mycket stor klimatpåverkan och med det som utgångspunkt i ett lärande om vad hållbar mat är, blir det ett väldigt konkret exempel för både små och stora barn.
Man kan ge barnen handlingskompetens, kunskap och vilja att förändra genom maten. Men maten kan också användas i en rad olika undervisningssituationer. Exempelvis matens kemi, matens ursprung (geografi, rättvisefrågor osv), hälsa och näringssammansättning/biologi, mat som resurs, odling etcetera.
Måltidspedagogik är både teoretiskt och praktiskt, vilket ökar förutsättningarna för barn och elever att tillgodogöra sig sina nya kunskaper.
Känna titta smaka
– Vi behöver alla träna på nya smaker och det är ungefär 20 gånger som behövs. Man ger upp lätt. Jag brukar säga att det är tungan som bestämmer. Barnen kan säga ”Jag tycker inte så mycket om det här” och då brukar jag säga ”men det är tungan som bestämmer och tungan tycker om det”. Då blir det intressant för barnen och man börjar prata om smaklökarna och alla våra grundsmaker. Sött, salt, surt, beskt och umami.