Att presentera egna slutsatser
”Vad som är framgångsrik undervisning varierar mellan olika elever beroende på flera olika faktorer.” Det menar Kristian B. Kjellström i sitt inlägg om differentierad undervisning.
Kristian är en av fyra lärarstudenter som delar med sig av sina studier och upplevelser här på Pedagogsajten. Länkar till de tidigare inläggen hittar du längre ner på sidan.
Som sista representant för vår lilla grupp lärarstudenter (numera nyexaminerade lärare) kommer jag, Kristian B. Kjellström, presentera min studie. Den behandlar differentierad undervisning i praktiken. Dessutom kommer jag i korthet beskriva min erfarenhet av att presentera den egna forskningen på konferensen.
Elever har olika förutsättningar för att lära sig
Min uppsats As Fast as You Like utgick från en småskalig fallstudie på en kommunal gymnasieskola. Studien behandlade differentierad undervisning i praktiken och underlaget bestod av tre lärarintervjuer och en handfull klassrumsobservationer. Differentierad undervisning kan i korthet sägas utgå från att alla elever har individuella förutsättningar för att kunna lära sig optimalt i skolan (så mycket och så fort som möjligt).
Vad som är framgångsrik undervisning varierar mellan olika elever beroende på flera olika faktorer. Detta är något som alla lärare förmodligen skriver under på men upplevs ofta som svårt eller omöjligt. Hur kan jag som lärare praktiskt anpassa undervisningen för att passa alla? Min studie visar en skola som jag hävdar i hög utsträckning lyckas med detta. I vissa fall läste elever i samma klassrum faktiskt olika kurser parallellt eftersom några jobbat i förväg medan andra behövde mer tid och lärarstöd.
Återkoppling och kommunikation med eleverna
Den observerade skolans framgång kunde, enligt min studie, härledas till tre faktorer. För det första arbetade lärarna mycket med formativ återkoppling och tydlig kommunikation med eleverna. Målet med återkopplingen var både att eleverna skulle förstå sin väg framåt men också successivt ta ansvar för sitt eget lärande.
För det andra tilläts eleverna jobba i eget tempo och när en uppgift blev färdig kunde eleven välja mellan att arbeta fördjupande med uppgiften eller att arbeta i förväg med en ny uppgift.
För det tredje använde lärarna kollegiet som stöd för att alltid ha nya uppgifter åt eleverna. Eftersom elevgruppen successivt blev mer differentierad behövdes nya uppgifter för dem att arbeta med. Lärarna nyttjade därför i hög utsträckning samplanering och ämnesövergripande arbeten för att minska den egna arbetsbördan.
Kollegialt lärande är viktigt
Även om alla skolor, precis som elever, har sin egenart och det inte finns något mirakelrecept för att möta ett klassrum med stor kunskapsspridning tror jag att differentierad undervisning är en väg väl värd att prova med rätt förutsättningar.
Av denna anledning valde vi fyra lärarstudenter att presentera vår studentforskning utanför utbildningen. Vi har i denna blogg tidigare skrivit om vinsterna med att vara en del i ett sammanhang och lärdomarna av att lyssna till andra men det finns mycket att vinna även på att presentera det egna arbetet.
Min tanke är att precis som när vi undervisar så tvingar en föreläsning oss att skärpa upp våra tankar och spetsa till vad vi faktiskt vet och hur det är användbart. Även om vi fyra på sätt och vis blivit experter på våra ämnen blev vi tvungna att verkligen koka ner värdet i våra arbeten i en kort presentation. Att förbereda och hålla presentationen blev alltså en kompetenshöjande insats i sig själv.
Att genomföra både presentationen och den efterföljande diskussionen var ett elddop i att kliva in i lärarvärlden. Om inte annat skapande konferensdeltagandet en känsla av att våra analyser har ett värde utanför en bedömningsbar uppgift. Kanske kan detta vara något som ni som läser detta kan känna er stärkta av?
Det pratas ofta om att lärare inte får förtroendet att bestämma över skolan och kanske kan den bilden förändras, inte minst för oss själva. Det vi ser och känner har ett värde för andra och kanske behöver vi lärare bli bättre på att göra egna studier. Kanske är det viktigare ändå att vi vågar presentera den för andra i ett kollegialt självlärande.
Referenser
Tomlinson, C. A. (2014). The differentiated classroom: Responding to the needs of all learners (2nd ed.). Alexandria, VA: ASCD.
.
.
–