Flerspråkighet och språkinlärningsstrategier

Hur ska man förhålla sig till läroplanen när ämnets syfte är svårtolkat? Det frågade sig nyexaminerade läraren Frida Nilsson i sina egna studier under universitetstiden.

Frida är en av fyra lärarstudenter som delar med sig av sina studier och upplevelser här på Pedagogsajten. Gruppens tidigare inlägg kan du läsa här: Att finna och dela kunskap
Och här: Svenska i engelskundervisning och flerspråkig lyrik

Hej! Mitt namn är Frida Nilsson, jag är 24 år och har precis tagit ämneslärarexamen i engelska och historia.

Efter fem års studier ser jag fram emot att äntligen få utöva läraryrket på heltid, men om det var något jag uppskattade särskilt med mina studier så var det att på heltid få ta del av och inspireras av den senaste forskningen inom utbildningsvetenskap.

När jag nu, åtminstone för en tid, lämnar universitetsvärlden vill jag ge mig själv och andra en extra påminnelse om att inte glömma bort det vi så gärna vill förmedla till våra elever – den livslånga lusten att lära.

Glada lärarstudenter

Glada och något nervösa studenter inför presentationerna på Multilingualism and Education! Från vänster: Sandra Ekman, Aisara Yessenova, Frida Nilsson och Kristian B. Kjellström. Fotograf: Andreas Sander.

Svårtolkad läroplan för engelska

Genom lärarutbildningen har vi fått möjligheten att testa att bedriva egen, om än begränsad, forskning. Då jag påbörjade min utbildning direkt efter studenten hade jag till en början begränsad insikt i lärares praktiska tolkning av styrdokumenten i klassrummet, och när det var dags att skriva C-uppsats i engelska fick jag möjligheten att bli närmare bekant med detta genom att utföra en fallstudie på en gymnasieskola.

Något jag fann förvirrande när jag läste ”Ämnets syfte” i ämnesplanen för engelska på gymnasieskolan var att detta stycke både sade: ”Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på engelska”, men också ”Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra” (Skolverket, 2011).

Mitt mål med min uppsats, vid namn Plurilingualism vs the English Only Argument: Swedish EFL Teachers’ Interpretations of a Complex Syllabus, var således att undersöka hur lärare i praktiken tolkar och förhåller sig till dessa punkter, vilka jag förstod som något motsägelsefulla.

Ideal att bedriva undervisning helt på engelska

Jag fick i min studie möjligheten att intervjua två lärare i engelska, samt observera deras lektioner och granska deras lektionsmaterial. Resultatet visade att lärarna använde olika mängder engelska i sin undervisning, men att båda såg det ideala engelskklassrummet som ett klassrum där undervisningen bedrevs på engelska i all väsentlighet.

Målsättningen om att engelskundervisningen även skulle ”främja flerspråkighet, där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra” uppfattades som tämligen förvirrande för båda lärarna, och de samstämde i att de inte riktigt visste hur detta skulle utföras i praktiken. Det faktum att lärarna fann detta förvirrande kan ställas i relation till forskning som visar att målspråksundervisning kan gynnas av att styrkor i andra språk får fungera som resurser för språkinlärning (Haenni Hoti, & Heinzmann, 2012; Ò Laoire & Singleton, 2009; Pietikäinen & Pitkänen-Huhta, 2014).

Tips att binda ihop olika språkkurser

I relation till frågan om flerspråkighet i klassrummet fick jag på utbildningskonferensen ”Multilingualism and Education” som hölls i Oslo våren 2018 lyssna på en presentation av en fantastiskt inspirerande forskare vid namn Åsta Haukås. Hon kom med praktiska tips angående hur lärare kan hjälpa varandra främja förståelse för språkmedvetenhet och metakognition, och således använda strategier för språkinlärning där olika språk inte ses som separata enheter utan som resurser.

En idé var att lärare tillsammans kan planera en lektion som sedan genomförs i flera olika språkkurser – exempelvis i engelskundervisning såväl som i moderna språk eller modersmålsundervisning. På så sätt kan elever och lärare tydligare finna mönster i hur språk lärs in och kan undervisas, och förhoppningen är också att elever med olika modersmål gynnas av sina tidigare språkliga bakgrunder och kunskaper genom så kallad ”metalinguistic awareness”.

Ytterligare en fördel är att lärare med olika språkkunskaper får samverka och lära av varandra. Denna idé ser jag fram emot att sätta i bruk när jag nu äntligen kan titulera mig lärare!

Referenser

Haenni Hoti, A. & and Heinzmann, S. (2012). Foreign language reforms in Swiss primary schools: Potentials and limitations. In Braunmüller, K. & Gabriel, C. (Eds.), Multilingual individuals and multilingual societies (pp.189-205). Amsterdam: John Benjamins Publishing Company.

Haukås, Å. (2018). Multilingual and multicultural identities in Norwegian secondary schools (abstract). Hämtad från: http://www.hf.uio.no/multiling/english/news-and-events/events/conferences/2018/multilingualism-and-education/program-long.pdf

Nilsson, F. (2016). Plurilingualism vs the English Only Argument: Swedish EFL Teachers’ Interpretations of a Complex Syllabus. https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8902806

Ò Laoire, M., & Singleton, D. (2009). The role of prior knowledge in L3 learning and use: Further evidence of psychotypological dimensions. In Aronin, L. & Hufeisen, B. (Eds.), The exploration of multilingualism: Development of research on L3, multilingualism and multiple language acquisition (pp.79-102). Amsterdam: John Benjamins.

Pietikäinen, s, & Pitkänen-Huhta, A. (2014). Dynamic multimodal language practices in multilingual indigenous Sámi classrooms in Finland. In Gorter, D., Zenotz, V. & Cenoz, J. (Eds.), Minority languages and multilingual education: Bridging the local and the global (pp.137-158). Dordrecht: Springer

Skolverket. (2011). Engelska: Ämnets syfte. 


Frida Nilsson, nyexaminerad lärare i engelska och historia.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *