En plats för ”Critical Literacy” i Lgy11

Syftet med critical literacy är att med språkutvecklande insatser få barn och elever att utveckla förmågan att förstå och påverka sin omvärld och förhålla sig kritiskt till olika beskrivningar av omvärlden. Men får det något utrymme i ämnesplanen för engelska på gymnasiet?

Andreas är en av fyra lärarstudenter som delar med sig av sina studier och upplevelser här på Pedagogsajten. Gruppens tidigare inlägg kan du läsa här: Att finna och dela kunskap
Och här: Svenska i engelskundervisning och flerspråkig lyrik
Och här: Flerspråkighet och språkinlärningsstrategier

Jag heter Andreas Sander, är 27 år gammal och har efter fem år på ämneslärarutbildning på Lunds Universitet äntligen tagit examen. Jag har äntligen fått chansen att börja min karriär som gymnasielärare i engelska och svenska. Under dessa fem år har två av mina passioner utvecklats och förstärkts, två passioner som också la grunden för den uppsats jag kommer presentera nedan; en passion för språk, och en passion för hur vår användning av språk kontinuerligt skapar och förändrar världen vi lever i.

Lärarstudenterna studerar runt ett bord

Hårt, förberedande arbete inför presentationerna av våra uppsatser. Från vänster: Sandra Ekman, Kristian B. Kjellström, Andreas Sander. Fotograf: Frida Nilsson

Vill hitta en plats för Paolo Freires pedagogik i ämnesplanen

Detta fokus på språkanvändning och omvärldsförändring är en del av Paolo Freires (2014) pedagogik ”Critical Literacy” som söker frigörelse från förtryck och förändring av normer som tillåter ojämn maktfördelning. Centralt är en pedagogik som belyser hur språk används för att konstruera och bibehålla makt i ett samhälle, samtidigt som språk också kan användas för att synliggöra och förändra maktrelationerna i ett samhälle. Lewison, Flint och van Sluys (2002) bedrev ett antal fallstudier om hur lärare använde ”Critical Literacy” i sina klassrum för att synliggöra språkbruk och maktrelationer som elever var i kontakt med. Det var deras forskning som jag grundade mig i under arbetet med min uppsats. Min uppsats sökte synliggöra en plats för pedagogiken ”Critical Literacy” i ämnesplanen för ämnet Engelska i Lgy11 (Skolverket, 2011).

Maktrelationer i engelska språket får litet utrymme

Genom en diskursanalys av ämnesplanen för Engelska framkom det i min uppsats (Sander, 2017) att engelskundervisning på gymnasiet till störst del fokuserar på att elever ska lära sig kommunicera och interagera i en engelskspråkig värld. Målet är att eleverna efter utbildning har tillräckliga kunskaper för att på ett informellt och professionellt plan kunna röra sig i en globaliserad värld där engelska är huvudspråket.

Platsen för ”Critical Literacy”, och ett fokus på maktrelationer i språkliga uttryck var alltså marginal, och egentligen endast motiverad som ett undervisningsinnehåll vid sidan om fokus på att elever ska lära sig prata och fungera i engelskspråkiga kontexter. Det fanns en möjlighet att belysa samhällsproblem och social rättvisa i länder där engelska används, och däri prata om makt och maktuttryck i språk, som en del av kursen i Engelska, så länge eleverna får chansen att utveckla kommunikativ färdighet. När jag sedan fick chansen att presentera denna analys på konferensen i Oslo tillsammans med mina medskribenter lärde jag mig något nytt, både relaterat till resultatet från min uppsats, men också angående nyttan med en konferens.

Nya perspektiv kan berika vår kunskapsvärld

Under frågestunden efter min presentation kom frågan om varför jag inte hade inkluderat Michael Byrams perspektiv på interkulturell kommunikativ kompetens, när detta perspektiv har en sådan tydlig relation till syftet med språkundervisning i Engelska. På denna fråga kunde jag endast svara att Byram inte ens fanns på kartan för mig medan jag skrev min uppsats. Samtidigt väcktes mitt intresse. Det fanns mer forskning som kunde nyansera resultaten i min uppsats! Jag är tacksam för konferensupplevelsen eftersom den visade hur vi alla har olika förkunskaper när det kommer till språkundervisning och språkforskning. Samtidigt visade konferensen hur mycket vi har att vinna av nya perspektiv som kan berika vår egen kunskapsvärld, så länge vi är öppna för dem.

Referenser

Freire, P. (2014), Pedagogy of the oppressed: 30th anniversary edition. New York, NY, United States: Bloomsbury.

Lewison, M., Flint, A. S., & van Sluys, K.(2002), Taking on critical literacy: The journey of newcomers and novices. Language Arts. 79(5), 382-392.

Sander, Andreas. (2017), Finding Room: Critical Literacy in GY2000 and Lgy11: a deductive content analysis of English language education policy in Sweden. Hämtad från: http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8902281

Skolverket. (2011), Läroplan för Engelska på gymnasiet


Andreas Sander, nyexaminerad lärare i engelska och svenska.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *