Del 1 av 3. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt: Flerspråkighet och modersmål
I tre avsnitt handlar podden Välkommen till kvartsamtal om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi har träffat olika personer inom Helsingborgs stads skolor som alla arbetar med språket på olika sätt. I det här första avsnittet är fokus på flerspråkighet och modersmål.
Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare
Den här delen av hemsidan visar innehåll från Spotify. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.
Aurelija Paleckiené är modersmålslärare i litauiska. Vi intervjuar henne mitt i en lektion på Dunkers kulturhus som hon och hennes äldre elever besöker för att gå på utställningen The Thin Line.
Aurelija berättar bland annat om hur elevernas identitet ofta hänger starkt samman med språket. Till exempel när eleverna hittar kopplingar mellan de olika språkens länder.
– De kan se att vi egentligen inte är så olika och det stärker dem som individer. Att ha en stark bakgrund och identitet. Det är en viktig del av modersmålet.
70 procent av lektionstiden pratar Aurelija och eleverna litauiska, men de växlar också fram och tillbaka med svenskan för att på så sätt bredda de olika språken.
Vad är transspråkande?
Transspråkande, translanguaging eller korsspråkande handlar om att använda elevers flerspråkighet på ett medvetet sätt. Angelica Streuli, grundskollärare, och Birgitta Jönsson, biträdande rektor, på Wieselgrensskolan berättar om hur de arbetar med just detta.
– Det innebär att man får använda sig av alla sina språk i undervisningen. Man får uppgifter på lektionerna där man får använda modersmålet och svenskan parallellt. Och det är ju för att man ska kunna utveckla sina tankar och för att kunskapsutvecklingen helt enkelt ska fortgå under tiden de lär sig svenska, säger Birgitta.
Angelica ger oss bland annat ett exempel på hur en lektion i svenska kan se ut i en 5-6:a där eleverna i klassen talar arabiska, persiska, vietnamesiska och urdu.
– Det handlar om språkutveckling genom sitt modersmål, men det handlar också om att stärka sin egen identitet, säger hon.
Angelica Streuli och Birgitta Jönsson
Det är en tillgång att ha flera språk
Anna Rothman och Gabriella Wiktorsson är språklärare på gymnasiet och arbetar på Olympiaskolan. De pratar om att det finns många dimensioner i språkinlärningen, men viktigt för dem är att flerspråkighet är en stor tillgång.
– De eleverna som har många språk med sig redan, de kan se samband och bygga de nya kunskaperna på de språken de har och det är ju en enorm tillgång många gånger, säger Anna.
Gabriella pratar också om kulturkompetens och om att språk inte bara handlar om att kunna olika ord. Det handlar om att förstå större sammanhang och situationer, metaforer eller bildspråk och sådant som man kan uppfatta mellan raderna. Hon ser att den elev som har kunskaper om en annan kultur ofta kan se kopplingar och tillföra ny kunskap till hela gruppen. De blir ett stort hjälpmedel i klassrummet.
Agneta Gullstrand, chef på avdelningen för flerspråkighet, styrker det Anna, Gabriella, Aurelija, Angelica och Birgitta säger. Hon drar paralleller till aktuell forskning, ger flera tips på litteratur och delar med sig av sina tankar.
Hon påminner oss också om:
– Att vara flerspråkig är att vara smart. Hur smart är du?
Prenumerera på Välkommen till kvartsamtal:
Läs mer om Välkommen till kvartsamtal här
