Läs med oss! – skolbibliotekarien inspirerar förskolebarn till läsning

Susanne Jönsson är skolbibliotekarie i Åstorps kommun. Under vårterminen arbetade Susanne intensivt för att läsinspirera barn och pedagoger i kommunens förskolor. En insats som nådde över 200 barn i 3- och 4-års ålder.

Under våren har jag skickat detta sms till 32 förskoleavdelningar. När det blir torsdag anländer jag och min läsväska till en förskola för att tillsammans med personal och barn skapa en magisk stund med läsning, glädje, nyfikenhet och språkutveckling. Målet för insatsen är att inspirera både pedagoger och barn till mer lustfylld läsning samt att höja intresset för läsning hos pedagoger och barn. Alla kommunens 20 förskolor har fått besök och lässtunden har nått 232 barn, främst 3- och 4-åringar.

Lässtunden

Allt börjar med att jag och läsväskan kommer till förskolan en stund innan klockan 9 för att barnen ska ha en chans att spana in mig. Jag passar på att försöka lära mig barnens namn för att kunna interagera personligt med dem i läsningen. När klockan blivit 9 och personalen meddelar att alla barn som förväntas komma kommit så samlas vi på en plats som barnen är vana att samlas på, och helst en plats utan leksaker som distraherar. Jag presenterar mig och berättar att jag arbetar på biblioteket.

Jag försöker alltid att koppla något de känner till – ibland vet jag att en kollega varit på förskolan och läst eller att de nyligen varit och besökt biblioteket. Om inte försöker jag spana efter böcker på avdelningen och koppla mitt besök till deras egna böcker. Jag ber barnen presentera sig och upprepar deras och pedagogernas namn ett par gånger så de sitter. Jag visar min väska och några barn får berätta om de har väska på förskolan eller när de åker på besök till någon släkting. En del barn bor varannan vecka och vet mycket om vad man kan ha i en väska. Ibland lyssnar vi på när jag skakar väskan och försöker gissa vad där är i eller låter någon försöka lyfta den tunga väskan.

När vi väl öppnar väskan och jag plockar upp boken är alla nyfikna på vad som finns i den.

Jag visar inte barnen vad som finns kvar i väskan – magin ska bevaras. Jag visar boken och berättar om Helena som ritat och hittat på berättelsen ”Åk med om du vågar!”. Vi pratar om tåget på framsidan och om barnen åkt tåg. I vår kommun som är en utpräglad järnvägsort har i stort sett alla barn åkt tåg eller spanat på tåg från förskolans fönster. Vi pratar om färgerna på framsidan och tecknar dem om vi kan.

Vi fortsätter samtalet och läsningen och upptäcker spännande saker på varje sida. Vi pratar, säger orden på de språk vi kan, tecknar om vi kan, gör ljud till tåget, katten och vargen. När det är spindelns tur att komma ut ur väskan önskar den så klart att barnen ska sjunga dess egen sång. Det är de inte sena att börja med och spindeln tackar med en spindelapplåd. Vi fortsätter genom boken – tillsammans. När spöket kommer ur väskan skickar jag runt det så att alla barn kan hälsa och se att det är ett snällt kompis-spöke så att ingen ska bli rädd. Likadant med spindeln och draken. Jag visar med sakerna att tåget är uppe på bron och draken är under bron. Vi övar på prepositionerna.

När vi ska åka in i tunneln visar jag barnen att tåget åker in och berättar att det blir helt mörkt. Jag ger också tipset att om man tycker att det verkar läskigt kan man hålla en kompis eller en vuxen i handen. Ingen läsning blir den andra lik även om jag använder samma bok och samma grundmanus. Barnen är olika och ger olika respons vid varje läsning. Till sist vinkar vi farväl till spökena på tåget och stänger boken.

Nu är det dags för nästa moment – barnen bjuds in att leka med sakerna från berättelsen och läsa boken igen, eller bläddra i någon av de andra böckerna jag har med mig. Det är faktaböcker om spindlar och tåg samt andra böcker av Helena Davidsson Neppelberg. Det byggs tågbana, spöken flyger över oss, tåget tutar och en och annan konflikt får lösas. Jag är noga med att det är mina saker och mina regler gäller, det underlättar för alla. Barnen får ha en sak i taget och får fråga varandra om lov om de vill ha en annan sak. Jag berättar att boken och ett spöke får stanna hos barnen på förskolan så de kan läsa för varandra, kompisar som saknas, för föräldrar eller pedagoger. Alla barn som är med på läsningen får en reflex som jag ger till pedagogerna att dela ut liksom ”Läs med ditt barn” (ett material från Bokstart) till alla vårdnadshavare.

Tips inför läsning

• Låt rektorer och chefer sköta bokningen.
• Boka in några reservtider om du eller förskolan skulle få förhinder.
• Välj en bok som är enklare. Det lättare att bygga ut en bok med sånger eller ljud att härma än det är att berätta på ett enklare sätt om boken är för svår för målgruppen.
• Använd ett nyfikenhetsskapande föremål. Mitt var väskan, men det kan vara ett draperi barnen ska gå igenom, en skattkista eller en mysig lampa som tänds när det är dags att träda in i berättelsens värld.
• Skicka sms två-tre dagar innan du kommer där du berättar vem du är, vad som ska ske och fråga om det är mer du behöver veta. Det kan till exempel vara att ett barn har en hörselnedsättning och du behöver använda mikrofon.
• Variera din röst. Använd sånger, ljudhärmning, gömma-lekar…
• Förbered din läsning, testläs gärna för barn.
• Fundera på vilka språkliga fenomen du vill ska bli synliga. Färger, prepositioner, jämförelser mellan stor och liten eller vad det nu kan vara.
• Konkretisera så mycket du kan. Ta med föremål som visar det som berättelsen handlar om. Lär dig tecken för några centrala substantiv, verb och adjektiv. På så vis stöttar du språkutvecklingen hos både barn med språksvårigheter oavsett vad de beror på.
• Använd barnen som resurs. Be dem säga alla de ord de kan för spindel. Då kan det komma på olika modersmål, garanterat på engelska, kanske på teckenspråk.
• Lämna kvar boken på förskolan! Barnen vill gärna läsa samma bok om och om igen och upptäcka den på nya sätt. Vi hade möjlighet att ge boken som gåva till varje avdelning, kan man inte så låna ut den till avdelningen så den får stanna en tid i alla fall.
• Arrangera en lekstund efter läsningen. Ta tillfället i akt att prata lite med pedagogerna.
• Ta med och visa faktaböcker eller andra berättelser som anknyter till boken ni läst.

Tips under läsning

• Välj en plats på förskolan där barnen är vana att ha samling.
• Be barnen presentera sig med namn när du presenterat dig själv och försök minnas namnen. Personalen kan ha förberett namnlappar som barnen kan ha liggande framför sig om du önskar det. Barnens namn är många gånger nycken till att dra in dem i berättelsen. Pelle, vad tror du ska hända? Lisa, hur känner du dig nu? Ahmed, var ser du spindeln? Leyla, har du åkt tåg någon gång?
• Involvera, bjud in, visa, be barnen upprepa ord eller ljud. Gör något tokigt som att säga att katten säger voff.
• Be pedagogerna ta bilder som du kan få med dig därifrån.

Tips efter läsning

• Dokumentera fakta kring besöken, antal barn och pedagoger som deltagit.
• Återkoppla till pedagogerna och be dem dela med sig av det arbete som läsningen leder till samt skicka lite tips till ytterligare fördjupning. Skriv ner någon ögonblicksbild som du tar med dig från just det besöket.
• Återkoppla till cheferna som planerat och bokat in besöken.
• Sprid informationen om läsningarna i sociala medier. Tänk på att följa lagstiftning och överenskommelser.
• Utvärdera.

Två boktips till dig som läser för barn i förskola

”Bilderbokens mångfald och möjligheter” av Agneta Edwards samt ”Arbeta med faktabilderböcker i förskolan Varför och hur?” av Barbro Westlund.

Reflektioner från lässatsningen

Under förberedelserna passade jag på att uppdatera mina kunskaper om högläsning i förskolan och läste boken ”Bilderbokens mångfald och möjligheter” av Agneta Edwards. Boken kom i en andra utgåva 2019 och är uppdaterad till förskolans gällande läroplan (Lpfö18). Boken går grundligt igenom varför, på vilket sätt läsning på förskolan kan ske och hur leken kan bli en naturlig följd av läsningen.

Jag började planera och kom fram till att jag skulle ha en väska med mig. I väskan har jag de figurer som finns i boken; ett spöke, en drake, en spindel, ett trätåg med bana och boken så klart. Jag packar även med faktaböcker om spindlar och tåg i olika former eftersom jag vill öka nyfikenheten hos både barn och pedagoger. Väskan är min magiska artefakt; den som är porten in i berättelsens värld. Alla barn har en relation till en väska och det är där vårt samspel börjar.

Det har varit en otroligt givande och rolig termin. Läsningen har inspirerat och fått effekter ute i verksamheten, den har också lyfts både internt och externt. Jag vet också att utvecklingsledarna lyft både ögonblicksbilder och erfarenheter från läsprojektet inom förvaltningen och till Skolverket. En oväntad vinst är att jag som representant för folkbiblioteket har skapat en personlig relation till förskolorna och de barn och pedagoger som deltagit. Jag har också fått indikationer på att förskolorna pratat med varandra om detta på sina områdesträffar och på så vis har vi skapat en gemensam upplevelse att utgå ifrån när de talar om läsning, både med varandra och med oss bibliotekarier. Förskolorna har önskat en fortsättning på projektet och det gör även vi från folkbibliotekets sida. Det vi vill göra om det kan bli aktuellt är att den barnbibliotekarie som ska ha kontakt med förskolan kommer med en laddad läsväska. För att göra detta på ett tidseffektivt sätt tänker vi att vi bibliotekarier gemensamt förbereder en väska som sedan turnerar i de olika kommundelarna och på så sätt skulle arbetet kunna bli en del av folkbibliotekets ordinarie arbete.

En mamma kom med sitt barn till folkbiblioteket för att skaffa lånekort. Hon berättar att barnet är så intresserad av böcker för att det har varit någon på förskolan som läst om spöken. Varje gång mamma hämtar vill barnet läsa boken för mamma!

Reflektion från folkbibliotekspersonal.

Mina barn har velat höra boken flera gånger och de har även ritat figurer från boken.

Reflektion från pedagog på förskolan.

Jag bjöd in de biträdande rektorerna i förskolorna, utvecklingsledarna för projektet och mina kollegor på skol- och folkbiblioteken att vara med vid var sitt tillfälle. 2 biträdande rektorer, 1 utvecklingsledare och 4 kollegor hade möjlighet att delta. Detta tror jag var väldigt viktigt för statusen i arbetet men också som kunskapsdelning och inspiration även för dessa personer som bidrar i sina olika roller i organisationen.

Vår kommunikatör har skrivit om satsningen i kommunens interna kanaler och vid ett besök var även dagstidningen HD med oss för att göra ett reportage:

Sagostund på turné ska ge skjuts åt läsandet

Kontakt: Susanne Jönsson, susanne.jonsson1@astorp.se