Vad letar du efter?
Processledare som stöd i det lokala utvecklingsarbetet har visat sig skapa tydliga utvecklingsprocesser med brett deltagande. Samtidigt väljer vissa rektorer och skolor bort att ha lärare i processledarfunktioner. Hur leds utvecklingen på de skolorna och hur resonerar rektorerna på dessa skolor om lärare som ledare av utveckling? Dessa frågor har jag och mina forskarkollegor undersökt och de är också i fokus i detta blogginlägg.
Vad kan det egentligen resultera i att rektor eller förskolechef kompetensutvecklar lärare i att leda förbättringsprocesser? Det beror givetvis på vilka förutsättningar lärarna får i form av mandat, tid, verktyg och modeller samt vilka processer de ska leda och i vilken verksamhet.
Utvecklingsledare, lärledare, processledare, förstelärare och liknande mellanledare finns på många skolor och förskolor för att stödja skolutvecklingsprocesser. Jag har, tillsammans med en forskargrupp vid Göteborgs universitet, studerat denna typ av mellanledare. Efter att vi publicerade vår senaste forskningsrapport för några månader sedan, har jag fått förfrågningar från förvaltningar och lärosäten om att komma och presentera forskningsresultaten. Det är hög tid att sprida resultaten även på hemmaplan.
Förskolorna i Ödåkra och Kattarp genomsyras av ett ledarskap fördelat mellan både ledning och medarbetare. Här har arbetet med processutvecklare bidragit till ett klimat där medarbetarna är engagerade och positiva till utveckling.
Fritidshemmet på Ringstorpsskolan har de senaste åren genomgått ett utvecklingsarbete. Något som är en styrka och som kännetecknar både skola och fritidshem tycker Marko Luttinen är en eftersträvan att se hela barnet, hela dagen. Det är intressedrivet och elevernas behov utifrån mognad och erfarenhet som styr.
