Att se hela eleven, hela dagen – om utvecklingsarbete på fritidshemmet

Att se hela eleven, hela dagen – om utvecklingsarbete på fritidshemmet

Fritidshemmet på Ringstorpsskolan har de senaste åren genomgått ett utvecklingsarbete. Något som är en styrka och som kännetecknar både skola och fritidshem tycker Marko Luttinen är en eftersträvan att se hela barnet, hela dagen. Det är intressedrivet och elevernas behov utifrån mognad och erfarenhet som styr.

Marko Luttinen arbetar som fritidspedagog och förstelärare på Ringstorpsskolan med uppdraget att driva utvecklingsarbetet på Ringstorpsskolans fritidshem. Han är också en av skolans idrottslärare.

– Vi försöker hela tiden hitta vad som är aktuellt för barnen just nu, säger Marko.

Marko menar att om pedagogerna till exempel hade tillåtit en elev som är väldigt duktig på att spela fotboll att alltid spela fotboll så utvecklas inte eleven.

– Då spelar de fotboll tills de är 14 år och har kanske inget mer än det till slut.

Därför arbetar fritidshemmet med styrda, planerade aktiviteter. Varje aktivitet ska utgå från styrdokument och det ska finnas en tydlig tanke med aktiviteten som senare ska följas upp i en kvalitetskontroll. Styrdokumenten styr men hur arbetet går till bestämmer pedagogerna och sedan ska allt följas upp och utvärderas. Varje månad får vårdnadshavare ett brev med detaljplanering över vad eleverna kommer göra på fritids.

– Vi erbjuder barnen att utvecklas och därför har vi styrda aktiviteteter. Det måste vara en balans mellan att vara styrande och inlyssnande, säger Marko.

Från och med vårterminen sker ett mer uttalat arbete med så kallade mentorsgrupper på en av de fyra fritidshemmen. I mentorsgruppen har varje pedagog ett antal elever kopplade till sig med syftet att skapa en tätare kontakt både med elever och med vårdnadshavare. På fredagens fritidsmöte planeras innehållet i aktiviteterna och varje mentor ansvarar för sina elever i arbetet.

– Det gör att det har blivit lite lättare för eleverna att hitta en vuxen. Det kan vara en sådan enkel sak som “Marko jag har glömt mina gympakläder…”

Många fritidspedagoger arbetar också i klasserna och har en bra överblick av hela dagen. Målet är att du som elev ska känna dig trygg genom hela dagen, oavsett om det är under skoltid eller på fritids.

– Ju mer vi knyter samman arbetet på skola och fritids, desto mer naturligt blir det, säger Marko.

Elever kastar ärtpåsar i en hink

Femkamp är ett exempel på styrd eftermiddagsaktivitet på fritidshemmet

Utvecklingsarbete tar tid

När Marko började på skolan för sex år sedan kände han och fritidspedagogerna på skolan ett behov av att fundera mer på varför de gjorde vissa saker och inte bara på vad och hur.

– Det viktigaste är en tydlig målsättning och vi har våra styrdokument att utgå ifrån, säger Marko.

Som ett led i utvecklingsarbetet fick Marko gå en processledarutbildning som ordnades av skol- och fritidsförvaltningen. Idag sätter ledningen, fritidspedagogerna och försteläraren på fritidshemmen tillsammans agendan inför fritidshemmens fredagsmöten. Marko leder tillsammans med biträdande rektor varje möte, med syftet att se och hitta aktuella utvecklingsområden samt driva arbetet framåt.

I rollen att leda processer framåt lyfter Marko vikten av att kunna gå ur kollegarollen och vara tydlig med vad som behöver göras och tycker att han har hittat en bra balans mellan de olika rollerna. På skolan finns 6-7 förstelärare som samarbetar mellan skola och fritidshem. I det arbetet har skolan tagit steget att ha fritidshemmets utvecklingssamtal tillsammans med skolans. Det är första terminen detta har genomförts och känns positivt tycker Marko, då elevens hela dag samlas i ett samtal. Nu efter terminen ska det utvärderas för att se hur arbetet kan gå vidare.

Under våren har eleverna arbetat med tema rymden i skolan. Där har faktakunskaper om rymden varit en stor del av innehållet. På fritids har eleverna i samband med det fått arbeta tekniskt med att filma med greenscreen och göra en kort redovisning om sitt ämne. Aktiviteten att lära sig den nya tekniken och att filma genomför fritidspedagogen med sina mentorselever, därefter skickas materialet till läraren och redovisningen sker i sin tur på skoltid. I utvecklingssamtalet möts sedan lärare, fritidspedagog, vårdnadshavare och elev och hela dagen finns samlad även i det.

Hur blir den röda tråden röd?

Marko menar att utvecklingen är en process som man måste gå igenom. När arbetet påbörjades var det svårt, men idag känns det mer naturligt och det har blivit mer och mer en röd tråd. Kommunikationen, som enligt Marko är det svåraste att lösa, är nu lättare att få till. Exempelvis deltar fritidspedagoger och lärare i högre grad på möten tillsammans och alla får berätta om sina funderingar. Marko lyfter att det finns många duktiga pedagoger på skolans fritids som är engagerade.

– Men allt kräver jobb och man måste ha en långsiktighet. Det tar några år för en förändring att kännas naturlig och man måste få in i processen varför vi gör saker, säger Marko.

– Vi vill visa att fritidshemmet inte enbart är fri lek där barnen gör vad de vill. Vi jobbar genomtänkt på fritids i allt vi gör och över en lång tid framåt.

Marko tycker att det viktigaste är att veta varför man gör olika saker och att ha en målsättning. Förutom det är det att ha roligt tillsammans med barnen. Han ser sig själv som en lyssnande ledare som trivs med att vara tillsammans med eleverna.

Fritidsmässan – ett fönster in i verksamheten

Barn som har aktiviteter i en gymnastikhall

På fritidsmässan synliggörs hela-dagen-aspekten samt delar av det eleverna arbetat mycket med under året

Fritidsmässan är ett öppet hus där hela-dagen-aspekten synliggörs för vårdnadshavare till barn på fritids och för familjer vars barn ska börja på Ringstorpsskolans fritidshem kommande termin. Syftet är så klart också att visa upp det eleverna arbetat mest med under året för föräldrar och nyfikna. På mässan kan besökaren få möjlighet att se vem det är som tar hand om barnen och de nya eleverna får en inblick i hur det kan se ut på fritids, vilket har visat sig vara en trygghet för många.

– Som förälder vet du väldigt lite om vad jag som pedagog kan. Vi är lärare som undervisar även om vi arbetar på fritids. Föräldrarna får testa det eleverna gör, vi berättar hur vi tänker och presenterar oss, säger Marko.

Det handlar mycket om att det i första hand är för eleven fritidshemmet är till för. Från Markos gamla arbetsplats kom idén att visa upp sitt arbete med en mässa och därifrån har Marko introducerat tankarna från det och anpassat utifrån de förutsättningar och det arbetssätt som Ringstorpsskolan har.

– Vi tänker mycket på vad vi kan göra utifrån våra förutsättningar och jag tror att man måste tänka så. Istället för att tänka på vad vi inte kan göra.

Det bästa med jobbet tycker Marko är eleverna! Att varje dag få träffa fantastiska unga människor, både på idrotten och på fritids. Framför allt att få se glädjen hos elever som hittar intresse i något de vill göra, att se dem förvärva kunskaper och känna att de är bra på någonting. Det tycker Marko ger otroligt mycket.

– Vi vill visa upp vår verksamhet på flera olika sätt och tydliggöra att det inte handlar om fritid där alla får göra som de vill. Vi har våra målsättningar, säger Marko och lägger handen på fritidshemmets styrdokument som ligger stabilt på skrivbordet mellan oss.

Markos bästa tips!

  1. Du måste veta varför du gör saker och ha en bra grund.
  2. Var nyfiken och låt eleverna själva få vara med och styra sin dag.
  3. Du måste hitta balansen där emellan. Du styr ibland och ibland får du släppa.
  4. Ha kul på jobbet tillsammans med eleverna, för då brukar det ge sig.

– Det är roligt att arbeta med människor runt sig som verkligen vill saker. På Ringstorpsskolan är det så. Man trivs, säger Marko.

Porträtt på Marko framför tegelvägg

Marko Luttinen, förstelärare på fritidshemmet och idrottslärare på Ringstorpsskolan