Vad kan processledare bidra med? 

Vad kan det egentligen resultera i att rektor eller förskolechef kompetensutvecklar lärare i att leda förbättringsprocesser? Det beror givetvis på vilka förutsättningar lärarna får i form av mandat, tid, verktyg och modeller samt vilka processer de ska leda och i vilken verksamhet.

Tydligare utvecklingsorganisation och fokuserat utvecklingsarbete

Jag har tillsammans med forskarkollegor vid Göteborgs universitet i två omgångar sedan år 2011 studerat vad ”processledare” (lärare som leder förbättringsprocesser) gör och hur de påverkar verksamheterna som de arbetar i. Den övergripande bilden är att processledare, som har varit verksamma i fyra år och som har haft goda förutsättningar, har bidragit till en tydligare utvecklingsorganisation och ett mer fokuserat utvecklingsarbete. Förändringarna är påtagliga.

Totalt har vi studerat processledare i 25 skolor och förskolor i Helsingborg. Processledarfunktionen som infördes år 2011 på dessa enheter var en föregångare till förstelärarna. Idag har samtliga förskolor kvar processledarfunktionen, men endast en tredjedel av skolorna. 57 procent av de som var processledare då är förstelärare idag. Alla har dock alltså inte en processledarfunktion i sitt försteläraruppdrag, det vill säga de leder inte sina kollegor i utvecklingsprocesser.

Samarbetande kulturer

På enheter med processledare kan vi se att samarbetande kulturer har vuxit fram och att utvecklingen idag sker kollegialt i stället för individuellt. Tidigare pratade lärarna ihop sig om någonting och sedan gjorde ändå var och en på sitt sätt. Idag vill de göra det gemensamma. Processledarna har tillsammans med skolledarna lyckats skapa forum för samarbete över gränser, såsom över stadier och mellan avdelningar. Det gränsöverskridande arbetet beskrivs av processledare, lärare och skolledare idag som långsiktiga processer till skillnad från 2011 då försök till samverkan över gränser beskrevs som ”happenings”. Processledarna har strukturerat upp olika möten och mötena upplevs av lärarna idag som meningsfulla till skillnad från tidigare.

Förbättrade undervisningspraktiker

För fyra år sedan hade processledarna ingen påverkan på kollegornas arbete i barn- och elevgrupperna. Det har det däremot idag. Utvecklingsarbetet sker i barn- och elevgrupperna med hjälp av exempelvis skuggning. Tillsammans med sina kollegor på enheterna åstadkommer de förbättrade undervisningspraktiker. Vanliga processledaruppgifter 2011 var att leda samtal. Processledaruppgifter om ökat sedan dess är observation med återkoppling, utvärdering, planering av fortbildning och förbättringsprocesser samt handledning av kollegor. Flera processledare har gått från att vara skolledarnas hjälpredor i olika frågor till att vara drivande i verksamheternas utvecklingsprocesser.

Färre utvecklingsprocesser, tydligare uppdrag och brett deltagande

Det som lärare, processledare och skolledare på skolor med processledare lyfter fram som en stor förändring från år 2011 är att de då hade många utvecklingsprocesser på gång samtidigt. Processledarna identifierade alla processer och synliggjorde därmed mängden processer för skolledarna. De menar själva att det blev ett uppvaknande. Nu har ett urval gjorts och prioriterade processer har formaliserats som uppdrag. Tydliga utvecklingsuppdrag möjliggör ägarskap för utvecklingsprocesser

Även andra uppgifter och ansvarsområden har fördelats mellan lärare på skolorna så att processledarna inte ska göra allt. Det har lett till många uppdrag och ett brett deltagande i ledning av skolornas drifts- och utvecklingsprocesser. Vi ser det som att nya drifts- och utvecklingsorganisationer har vuxit fram på skolorna men även på förskolorna.

Tydligare struktur för utvecklingsprocesser

Processledaruppdragen har idag accepterats av kollegorna, eftersom personalen har förstått vad de innebär och hur de kan te sig i praktiken. Det som processledare på förskolan framför allt har arbetat med, förutom tydliggörande av uppdrag, är strukturen och systematiken i det egna arbetet. De har nu hittat en struktur och kollegorna börjar se strukturen även om alla inte riktigt ännu har gjort den till sin egen. De bedriver förbättringsprocesserna som aktioner med kontinuerliga uppföljningar som sedan används för utvärdering och utgångspunkt för nästa aktion. Processledarna har med hjälp av olika modeller och verktyg skapat en systematik i utvecklingsprocesser.

Anmärkningsvärda förändringar

Processledarna har alltså bidragit till att skolorna och förskolorna har gått från diffusa organisationer till tydliga uppdrags- och processdrivna organisationer. Det krävs en kraftfull kompetenssamling på den lokala skolan/förskolan för att förbättring ska komma till stånd. Ledningsstruktur, mötesstrukturer, stadieövergripande ämnesgrupper och processledarutbildning har varit viktiga förutsättningar. Fortfarande brottas processledare i vissa verksamheter med att rollen är ny och oklar, tröghet i förbättringsprocesser samt kommunikationssvårigheter.

Det vi kan se genom de enkäter som all personal på de 25 skolorna och förskolorna har fyllt i både år 2013 och 2016 är personalens uppfattningar om kollegiets kapacitet av att arbeta med förbättring har ökat generellt sett. Det som framför allt påverkar det är att antalet lärare som frivilligt ansluter sig till förbättringsarbete har ökat samt att fler upplever att det numera finns tid för reflektion och förbättringsarbete. Det sistnämnda är en anmärkningsvärd förändring. Vi brukar annars höra att det inte finns tid. Resultatet indikerar att enheterna har gått ifrån att arbeta med många projekt till att i stället fokusera sina insatser och relatera dessa till varandra så att en riktning skapas i utvecklingsarbetet.

Skolor utan processledare då?

Det som beskrivs ovan är bara en del av resultaten av de genomförda studierna. Bilden av processledarnas nytta är något mer komplex än vad som framkommer ovan. Och vad vet vi om skolorna som inte längre har processledare? Detta skriver jag om i nästa blogginlägg. Fram till dess hoppas jag på några frågor från dig. Själv gör jag i min roll som strategisk utvecklare och lektor på förvaltningen många reflektioner utifrån resultaten. Exempelvis blir jag nyfiken på vad alla våra förstelärare i Helsingborgs stads skolor gör.

Jaana Nehez
Lektor och strategisk utvecklare, skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborg
@JaanaNehez
jaana.nehez@helsingborg.se

<<Läs mitt föregående blogginlägg “Processledare för skolutveckling” här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *