Grön Flagg på Solrosens förskola

På Solrosens förskola handlar arbetet med Grön Flagg om helheten. Det handlar om ett hållbart tänk och livslångt lärande. Delaktighet och lärande genom lek och skapande där allt hänger ihop.

Jag träffar Agnetha Thorén, Emma Weimark, Åse Pettersson och Linda Alexandersson i personalrummet på Solrosens förskola för att prata om förskolans arbete med Grön Flagg. Innan vi börjar intervjun småpratar vi om bärfisar, solar och pedagogisk dokumentation, förskolans egna kök, utegrupp, hållbar utveckling, miljöverkstaden och en hel del annat. Man kan säga att vi konstaterar att allt hör ihop. Det går inte att prata om bara Grön Flagg. Det handlar om så mycket mer än bara det.

– Vi vill lära barnen om de resurser som finns på jorden och att ta vara på resurserna på bästa sätt. Vi vill lära dem vara rädda om saker och inte slösa, säger Emma Weimark, förskollärare.

Syftet med arbetet är att implementera ett hållbarhets tänk redan i förskolan och att arbeta utifrån gemensamma mål i ett gemensamt tema. Tidigare har förskolan arbetat med Grön Flagg och det blev därför ett naturligt val. De visste att det är ett bra verktyg för verksamheten att använda för att arbeta systematiskt med miljöfrågor. Det utgår från förskolans läroplan och binder samman de olika målen samtidigt som det är en certifiering.

Håll Sverige Rents Grön Flagg – för hållbara förskolor och skolor

Arbetet med Grön Flagg sker cykliskt i perioder om ungefär ett till två år. Inom varje arbetscykel väljer förskolan tre utvecklingsområden. Solrosens förskola blev certifierad för Grön Flagg inom de tre valda utvecklingsområdena Vattenresurser, Livsstil och hälsa samt Närmiljö i augusti förra året. Eftersom barnens intressen inom de tre områdena hela tiden växte och pedagogerna inte kände sig riktigt färdiga valde de att fortsätta arbeta inom dessa tre områden under ytterligare en period.

Det är alltid processen, barnens idéer och intressen, som är i fokus när det gäller Grön Flagg. Verktyget kan däremot hjälpa förskolan att följa det kontinuerliga, pågående arbetet med hållbar utveckling. Bland annat med hjälp av så kallade Hållbara Nyckeltal som är ett hjälpmedel för att synliggöra det verksamheten konkret arbetar med för en hållbar utveckling.

– I vår handlingsplan har vi identifierat nedskräpning, kemikalier, sortering, energiförbrukning som hållbara nyckeltal som ligger i bakgrunden hela tiden i vårt arbete. Låter vi till exempel kranarna stå igång, släcker vi lampor, skräpar vi ner..? säger Agneta Thorén, förskollärare.

En hjälp att arbeta mot tydliga mål där barnen bygger grunden

Emma menar att även om arbetet på de olika avdelningarna många gånger ser olika ut kan allt bindas samman på ett bra sätt med hjälp av Grön Flagg, oavsett om det är i skapande, matematik, naturvetenskap eller andra uttrycksformer.

Åse Pettersson, förskolechef på Solrosens förskola, tycker att det som är så bra med Grön Flagg är att det går in i helheten. Det är inte ett arbete som sker vid sidan om verksamhetens vardagliga arbete som en del kanske tror. Allt arbete kopplas till läroplansmålen i de olika aktiviteterna och verktyget fungerar därför som en bra grund att bygga verksamheten på.

– Vi bygger inte Grön Flagg kring barnen utan det är barnen som bygger grunden. Sen handlar det om att baka in Grön Flagg i det som vi håller på med. Det är ett enkelt verktyg att arbeta efter, med jättetydliga mål och riktlinjer, säger Agneta.

Linda Alexandersson, förskollärare, tycker att en av de saker som gör jobbet som förskollärare så roligt är just möjligheten att kunna utgå från barnen och inte behöva stanna vid ett särskilt ämne. I hennes grupp har arbetet med vattenresurser nu halkat in på båtbygge.

– Vi lyssnar på barnens egna idéer och tankar. Deras kommentarer och impulser. Barnen ser att vi har utgått från deras frågor och det gör att de känner sig viktiga och vi stärker dem genom att visa att vi tar till oss av deras tankar. Det de tänker är viktigt, säger Linda.

Två barn i polisrummets polisbil

Utifrån tema Närmiljö arbetar barnen med olika yrken och har själva skapat nya rum. Här i polisrummet.

Avdelning Smulan arbetar till exempel med närmiljö genom att titta på olika yrken och har gjort studiebesök i närområdet. Barnens föräldrar har besökt avdelningen och berättat om sina yrken. Med frågor som Vem jobbar här? och Vad har de för yrken? har barnens intressen följts upp och byggt upp fortsättningen på temat. Utifrån det har avdelningen byggt upp sin lärmiljö och har bland annat skapat olika rum, ett sjukhus och ett polisrum.

Utegruppen Bärfisarna jobbar också med närmiljö men med ett helt annat fokus. Där har hela temat sin utgångspunkt i att varje barn fått fotografera en plats som är speciell för dem och sedan berätta varför de valt just den platsen.

– Det tar ju egentligen aldrig slut. Det blir som små projekt där vi undersöker nya saker hela tiden men det hänger ihop med samma röda tråd utifrån våra temaområden, säger Agneta.

Förskolan eftersträvar ett klimat där pedagogerna har inblick i varandras arbete och att man ska kunna inspireras av och lära av varandra. Åse menar att Grön Flagg har hjälpt till med att skapa en gemenskap och ett sådant klimat.

– Det är lättare att inspireras när vi arbetar inom samma områden, säger Agneta.

Barnens delaktighet och inflytande är en självklarhet att arbeta med, men något som också är viktigt på Solrosens förskola är föräldrarnas delaktighet. Inne på avdelningarna finns mycket pedagogisk dokumentation och i korridoren, som de flesta passerar, finns också dokumentation som är för föräldrarna.

Under föräldramöten involveras föräldrarna genom att pedagogerna berättar vad de jobbar med men också genom att föräldrarna bjuds in att ge förslag till arbete. Det gör att föräldrarna känner sig delaktiga på ett annat sätt och kan ställa frågor när de är på förskolan. De känner sig också viktiga.

Varje termin avslutas med föräldraaktiviteter då varje avdelning har en familjekväll med framträdanden, experiment eller stationsarbete som återspeglar temat och terminen.

Äter snigeln gröt eller morötter?

– Barnen är nyfikna och det gör oss nyfikna och vi vill jobba utifrån deras hypoteser, testa och undersöka, säger Emma.

På hennes avdelning arbetar barnen med hus och de söker mycket fakta tillsammans. Hon berättar om hur barnen började prata om att sniglar har hus och utifrån det gick hela gruppen på snigeljakt. Då kom frågan upp om vad sniglar äter.

– Vi kanske vet som vuxna men barnens hypoteser var att de äter gröt, morötter och ägg. Då gick vi till en plats och lade ut mat till sniglarna och dagen efter var gröten borta. Det var jätte spännande hur barnen tänkte, och vi vuxna blev minst lika förvånade. Morötterna hade de lämnat.

Det handlar i slutändan om att ständigt vara nyfiken menar Åse. Solrosens förskola är en del av Nanny Palmqvists skolområde. Nanny Palmqvist var lärare i Helsingborg i 40 år och skrev boken framtidens folkskolor som finns med i förskolans tänk.

– Hennes stora drivkraft som lärare var att ständigt vara nyfiken. Barnen skulle ständigt få tänka själv och reflektera fritt och vi skulle inte dunka i barnen några färdiga sanningar utan det handlar om att söka tillsammans. Det handlar om det livslånga lärandet. Att hela tiden vilja lära sig, berättar Åse.

Två sniglar med hus på en träbit

Nyfikenhet och vilja att lära