Kollegialt lärande i Läslyftet främjar språkutvecklingen i förskolan

Båstads kommun har jobbat med språkutvecklande arbetssätt under flera års tid. 2023 genomfördes en kartläggning i förskolan där det framkom behov av att tydligare följa upp och utvärdera det språkliga arbetet samt öka kunskapen kring flerspråkighet. Läsåret 23/24 har alla kommunala förskolor i Båstads kommun arbetat med Läslyftets modul “Flera språk i barngruppen”.

Syftet med kompetensutvecklingsinsatsen har varit att öka pedagogernas kunskaper kring flerspråkighet för att främja alla barns språkutveckling. Ett annat syfte har varit att ge möjlighet till kollegialt lärande genom att träffas över förskoleområdena. Med hjälp av läslyftet har vi även synliggjort och implementerat kommunens nyligen framtagna språkplan i förskolan i verksamheten.

Genomförande

Pedagogerna har varit indelade i blandade grupper med personal från olika förskolor inom samma rektorsområde med en handledare i varje område. Varje grupp har följt de fyra delarna i Läslyftet och fördjupat sig i områdena:

• flerspråkighet och andrasspråksutveckling
• interkulturellt förhållningssätt
• språkutvecklande arbetssätt
• undervisning för språklärande.

Efter att pedagogerna har läst artiklar och sett tillhörande filmer har de fått diskutera innehållet samt planera och genomföra olika aktiviteter med sina barngrupper. Exempel på aktiviteter är skapande av identitetstexter att samtala kring, promenad till barnens hus, att sjunga sånger på olika språk, prata om synonymer, läsa/lyssna på böcker på barnens hemspråk.

Kollegialt lärande och utvärdering främjar likvärdighet

Vad har varit unikt i det här projektet?

Ett tillägg till Läslyftets upplägg har varit att handledarna i varje förskoleområde träffats för kollegialt lärande tillsammans med specialpedagog i förskolan, logoped och språkutvecklare, 6 gånger under läsåret. Under träffarna har handledarna haft möjlighet att diskutera frågor och funderingar som framkommit i handledningen av pedagogerna och dela goda exempel kring struktur och innehåll. Vi har bland annat diskuterat fungerande strukturer för att göra alla pedagoger delaktig, betydelse av begrepp i artiklarna och hur man kan omsätta kunskaperna från modulerna när det inte finns flerspråkiga barn på avdelningen.

Utvärdering efter varje modul har skett i handledargruppen och genom ett frågeformulär för pedagogerna. Vid den sista träffen utvärderade gruppen Läslyftet som helhet tillsammans med förskolans rektorer och biträdande skolchef. Utvärderingen har varit ett värdefullt verktyg för uppföljning och förbättring av upplägget. Överlag har utvärderingen varit positiv men flera pedagoger önskar mer tid för att bearbeta och fördjupa sig i innehållet.

Tre pedagogröster från utvärderingen:

• När all personal får till sig samma kompetensutveckling samtidigt och ges möjlighet att diskutera kring den tillsammans utvecklas vi alla pedagoger framåt mot samma riktning. Det stärker också samhörigheten mellan olika avdelningar och förskolor.
• Vi vill fortsätta att ta in fler språk i verksamheten, även de språk som inte talas på avdelningen av barnen. Detta då barnen har och visar ett stort intresse för flerspråkighet. Vi i arbetslaget har också diskuterat att få in minoritetsspråk i vår verksamhet.
• Läslyftet har inspirerat oss att fortsätta utveckla verksamheten och se till att miljön ständigt visar på interkulturalitet, dels det som finns synligt och dels vårt pedagogiska arbete. Del 2 gjorde att jag fick upp ögonen för sådant jag annars missat, ex vad vissa begrepp verkligen innebär och hur vi tänker och handlar i olika situationer.

6 framgångsfaktorer i arbetet med läslyftet enligt handledarna

• De gemensamma diskussionerna har skapat samsyn, en gemensam grund och ett gemensamt språk när vi jobbar språkutvecklande.
• De kollegiala samtalen har gjort alla delaktiga. Att varje pedagog fått bidra utifrån sina förutsättningar har stärkt ansvarskänslan och känslan av att vara viktig och betydelsefull oavsett om man är barnskötare eller förskollärare.
• Vårdnadshavare har gjorts mer delaktiga. Det ökade samarbetet har upplevts positivt av såväl vårdnadshavare som pedagoger.
• Barnens identitet har stärkts genom arbetet med identitetstexter, t.ex. “bok om barnet”.
• Läroplanen, språkplanen och läslyftet hänger ihop, det har varit en framgångsfaktor att jobba integrerat med alla delar.
• De kollegiala samtalen mellan handledarna har stärkt handledarna i sin roll och ökat likvärdigheten mellan förskolorna.

Läslyftet har genomsyrats av kollegialt lärande på flera nivåer. Läslyftet och språkplanen har varit viktiga resurser i förskolornas arbete med språk- och kunskapsutveckling. Kompetensutvecklingen har lett till konkreta förbättringar i undervisningen och pedagogerna ser resultat i barnens utveckling och lärande. Barnen tar flera kommunikativa initiativ och samtalar mer med varandra, de ställer följdfrågor och bidrar aktivt i samlingen.

Skriven av Barbarita Pino Carlsson, Therese Brunnström och Linnéa Back.