Nyanserad och framåtriktad respons från lärare till elev

Respons, eller feedback, är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. Den tredje av fem strategier för bedömning för lärande handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Lär dig hur responsens riktning, timing och form kan påverka elevernas prestation och fungera formativt.

Effektiv respons

Respons kan vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra elevers prestationer. För att respons ska fungera formativt behöver den svara på tre frågor:

  • Vart är jag på väg?
  • Var befinner jag mig nu?
  • Hur går jag vidare?

Den formativa responsen ger alltså eleven information om dess prestationer. Den ger dessutom eleven svar på hur hen kan förändra sitt sätt att tänka eller sitt sätt att handla för att uppnå lärandemålen. Denna typ av respons har visat sig ge positiva effekter på såväl elevers prestationer, motivation, engagemang som ansträngning.

Faktorer som identifierats som viktiga vid effektiv respons är nivå eller riktning, timing och form.

Responsens riktning

Respons kan ges på olika nivåer: uppgiftsnivå, processnivå, självregleringsnivå och individnivå. Beroende på vilken nivå responsen riktas mot, kan den ha olika effekt på elevernas prestationer och även vara mer eller mindre lämplig i olika situationer.

Respons på uppgiftsnivå

Respons på uppgiftsnivå handlar om vad som är rätt eller fel i en uppgift. Sådan respons kan innehålla en korrigering, ett påpekande om en missuppfattning eller ett påpekande om vad som är bra i en uppgift. Denna typ av respons är relativt enkel att utforma och har ofta positiva effekter på elevers prestationer. För att responsen ska vara effektiv, rekommenderas att den formuleras så enkelt så möjligt, att den levereras i lagom mängd och att den riktar sig mot specifika missuppfattningar istället för förmodade brister i förståelsen.

Vägledande frågor vid utformningen av respons på uppgiftsnivå:

  • Vad är det som är rätt och/eller fel?
  • Vilket är det rätta svaret?
  • Hur kan eleven utveckla svaret?
  • Vilken missuppfattning kan ligga till grund för det som är felaktigt?
  • Vad visar eleven att hen behärskar?
  • Vilken annan komplettering behövs för att uppfylla kriterierna?

Respons på processnivå

Respons på processnivå syftar på de underliggande processer som pågår medan en elev arbetar med en uppgift. Denna typ av respons kan till exempel rikta sig mot de strategier eleven använder för att upptäcka fel eller för att övervinna svårigheter under arbetsgången. Den kan dessutom innehålla vägledning om hur eleven kan fortsätta med mer utmanande uppgifter.

De processer responsen riktar sig mot, kan användas av eleverna även vid arbete med andra likartade uppgifter, vilket troligtvis är anledningen till att respons på processnivå många gånger är mer effektiv för lärande än respons på uppgiftsnivå. Förutom bättre prestationer, har respons på processnivå även visat sig kunna ge positiva effekter på elevers självförtroende och deras ansträngning.

Vägledande frågor vid utformningen av respons på processnivå:

  • Vad är bra/mindre bra och varför?
  • Vilka strategier har eleven använt och hur kan de förbättras?
  • Vilka samband finns det med andra uppgifter/aktiviteter?
  • Vilka frågor (som är kopplade till uppgiften) kan eleven arbeta vidare med?

Respons på självregleringsnivå

Respons som berör aspekter av självreglering riktar sig mot hur elever organiserar och reglerar sitt arbete mot lärandemålen. Det innebär att responsen svarar på frågor om hur eleven kan bedöma och styra sitt arbete och sin lärandeprocess, vilket är olika sidor av metakognition. Studier har visat att respons på denna nivå kan påverka hur elever engagerar sig i sitt lärande samt med vilken effektivitet och energi de utför sina uppgifter.

Vägledande frågor vid utformningen av respons på självregleringsnivå:

  • Hur kan eleven utvärdera sitt arbete?
  • Hur kan eleven koppla ihop/jämföra med annat som har gjorts tidigare?
  • Hur kan eleven arbeta vidare med lärarens respons?
  • Hur kan eleven reflektera över sitt lärande?

Respons på individnivå

Respons som är relaterad till eleven som person är sällan effektiv ur ett lärandeperspektiv. Oavsett om det handlar om beröm eller andra former av personrelaterad respons, svarar respons på denna nivå inte på de tre frågorna – Vart är jag på väg? Var befinner jag mig nu? Hur går jag vidare? – som är grunden för en formativ respons. Dessutom kan denna typ av respons avleda uppmärksamheten från uppgiften och, om responsen är negativ, undergräva elevens självförtroende. Respons på personnivå bör därför undvikas.

Responsens timing

Responsens timing, eller egentligen hur snabbt responsen levereras, har visat sig vara en viktig faktor. Studier visar till exempel att en direkt respons är att föredra om eleverna arbetar med enkla, mindre omfattande uppgifter, eller om eleverna arbetar med uppgifter som befinner sig strax över deras befintliga kapacitet.

Även lågpresterande eller mindre motiverade elever är ofta betjänta av att få en direkt och tydlig respons. Samma gäller för elever som tror att deras framgång beror på medfödd begåvning, snarare än ansträngning, och därför har lätt att ge upp för tidigt.

Även om snabb respons är att föredra, kan fördröjd respons fungera om uppgiften har en mer komplex karaktär eller om den befinner sig inom elevens nuvarande kapacitet. Om responsen är riktad mot processnivå eller självregleringsnivå, kan den också levereras med fördröjning. Oftast ges denna typ av respons i samband med omfattande uppgifter, som kräver mer tid för bedömning och för att formulera mer omfattande respons, vilket en fördröjd respons ger utrymme för.

Responsens form

Respons kan levereras på många olika sätt: muntligt, skriftligt, som ljudfil eller kanske till och med i form av en digital video. Även om många elever föredrar muntlig respons, har muntlig respons visat sig vara mindre effektiv för elevers lärande i några studier. Den muntliga responsen kan upplevas som mer personlig och därför avleda uppmärksamheten från uppgiften till eleven som person. Det har nämnts tidigare att fokus på eleven som person kan påverka både elevers självförtroende och deras ansträngning negativt. Däremot kan respons via datorn eller i skriftform upplevas som mer neutralt. Genom att använda multimedia, kan responsen dessutom varieras, till exempel genom att ge respons i form av ljud och bild.