Frågor och uppgifter för att skapa situationer som synliggör lärandet

Att hitta indikationer på elevers lärande är ingen lätt uppgift, men genom att arbeta med problemlösning i ett dialogiskt klassrum, och genom att uppmärksamma elevers föreställningar om lärande och undervisning, kan förutsättningar skapas för att upptäcka vart elevers lärande är på väg: har det sikte på undervisningens mål eller har det tagit en annan väg? En kombination av dessa tre olika sätt är att föredra, eftersom de kan komplettera varandra genom att belysa olika aspekter av lärandeprocessen. Här presenteras några exempel från praktiken på uppgifter respektive frågor som kan användas utifrån den andra strategin för bedömning för lärande*.

Denna text är en del i en artikelserie.
Här hittar du alla delar i artikelserien Bedömning för lärande.

Exempel på öppna uppgifter eller problemlösningsuppgifter:

Varför kostar en tavla av Picasso 10 miljoner kronor?

Hur kan man uppskatta höjden på ett höghus utan att använda några mätinstrument?

Har människan en fri vilja?

Hur kan det komma sig att de största städerna i världen ligger vid vatten?

Hur hög måste salthalten vara för att hålla en människa flytande?

Varför är vissa svampar giftiga?

Exempel på frågor som kan ställas till elever efter en lektion där nya begrepp eller processer har behandlats:

På vilket sätt skiljer sig — från —?

Hur kan — förklaras med —?

I vilka andra sammanhang kan — förekomma?

Varför är — — och inte—?

Vad finns det för likheter och skillnader mellan — och —?

Vilken problemställning har lett till utvecklingen av—?

Exempel på frågor/påståenden som kan användas vid kartläggning av elevers föreställningar om lärande och undervisning:

För att vara framgångsrik i skolan är det bättre att inte ställa för många frågor. När jag lär mig något letar jag efter specifika fakta.

Om jag ska kunna förstå någonting överhuvudtaget, behöver jag förstå det den allra första gången det presenteras.

Det är inte lönt att anstränga sig under en längre tid för att lösa ett problem om man inte är riktig smart.

Jag kan acceptera ett svar från en lärare även om jag inte förstår det.

Det bästa med vetenskap är att alla problem har ett enda korrekt svar.

*Texten är ett utdrag ur FORSKNING I KORTHET 2014:2 Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning

Foto: Denise Krebs licens CC BY 2.0