Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

För att arbetet med bedömning för lärande ska bli så bra som möjligt krävs att eleverna är medvetna om och förstår målen med undervisningen och kriterierna som ligger bakom bedömningen. Den första av fem strategier för bedömning för lärande* handlar om att förtydliga lärandemål och bedömningskriterier för eleverna. Genom träning, konkreta exempel, kombination av att arbeta med matriser och andra typer av formativa verktyg samt sammanlänkning av bedömning, undervisning och lärandemål skapas de bästa förutsättningarna för arbetet.

Texten är en del i en artikelserie om arbete med bedömning för lärande.
Här hittar du alla delar i artikelserien Bedömning för lärande

Trygghet och meningsfullt lärande med tydliga mål och kriterier

När lärandemål och bedömningskriterier synliggörs kan eleverna fokusera genom att de förstår vad som förväntas av dem och vad som behöver prioriteras. Om lärare och elev talar samma språk kan elever lättare förstå vad som förväntas av dem och vad som anses som viktigt. För lågpresterande elever har detta visat sig vara särskilt värdefullt.

Med tydligheten ökar även reflektionen för både lärare och elever. För lärare kan det innebära insikt i hur effektiv undervisningen är och för eleverna innebär det att de blir bättre på att prioritera sina fokusområden utifrån lärarens respons. Kvaliteten på elevarbeten kan också öka genom ökad förståelse för bedömningskriterierna.

Bedömningsmatriser

Bedömningsmatriser är ett instrument för bedömning och det är den metod som framför allt studerats vetenskapligt när det gäller metoder för att förtydliga lärandemål och bedömningskriterier. Det är vanligt att bedömningsmatriser används i summativt syfte men kan också med fördel användas för att stödja elevers lärande.

En bedömningsmatris som används i formativt syfte kan ge positiva effekter likt ovannämnda. Utöver det har användandet av bedömningsmatriser även visat sig kunna minska elevernas ängslan inför genomförandet av olika uppgifter. Då fungerar matrisen som en utgångspunkt för eleverna, vilket bland annat underlättar planeringen av arbetet.

Förutsättningar för effektiv användning av bedömningsmatriser

Det finns ett flertal förutsättningar för att användningen av bedömningsmatriser ska kunna ge sådana positiva effekter som efterfrågas.

Till att börja med behöver eleverna träna sig på att använda matrisen. De behöver tid för att kunna utveckla förståelse för de olika begrepp som används i matrisen och hur de olika begreppen kan tillämpas på just elevens egna bedömningskriterier.

En bedömningsmatris kan vara uppgiftsspecifik eller generell. Den uppgiftsspecifika matrisen bygger på bedömning av en särskild uppgift och den innehåller konkreta beskrivningar som relaterar till en specifik uppgift. Den generella matrisen riktar sig mot bedömning av flera olika uppgifter som liknar varandra, ett helt ämnesområde eller en viss förmåga. En generell matris kan uppfattas som mer abstrakt eftersom beskrivningarna blir mer allmängiltiga.

För att kunna förstå kriterierna i en matris behöver eleverna konkreta exempel på exempelvis skillnader i kvaliteter som är resultat av de kriterier som beskrivs i matrisen. Därför är det enklare för elever att förstå och att arbeta med en uppgiftsspecifik matris. Däremot går det då inte att tillämpa de kriterierna på andra uppgifter så som du kan göra med en generell matris. Arbete med en generell matris kräver längre träningstid men är att föredra utifrån ett formativt syfte.

Det är också viktigt att kombinera arbetet med bedömningsmatriser med andra formativa verktyg, exempelvis kamratbedömning, självbedömning och samarbetsbedömning. Genom att se var man befinner sig i förhållande till sina mål kan eleverna enklare komma framåt i sitt lärande.

“När de får möjlighet att diskutera sina egna och andras arbeten med varandra, skapas ett forum för förhandling. Genom förhandling eller diskussion kring kvaliteten i egna och andras arbeten, kan eleverna utveckla en bättre uppfattning om kvalitativa skillnader och om vad de kan göra för att utveckla sina arbeten ytterligare. Framför allt vid kamratbedömning får eleverna se andra elevers arbeten och därmed tillgång till ett spektrum av arbeten med varierande kvalitet. Den kunskapsbank som eleverna bygger upp på det här sättet, kan hjälpa dem i det egna arbetet och bidra till att skapa den känsla för kvalitet som nämndes tidigare.” (Balan och Jönsson, 2014)

En ytterligare förutsättning är att bedömning, undervisning och lärandemål länkas samman (eng. “constructive alignment”). En tydlig sådan koppling krävs för att elevernas lärande ska kunna påverkas i rätt riktning. Om samma kriterier används i lärandeaktiviteter och vid bedömningen blir det lättare att förstå poängen med att använda kriterierna och det skapas då också en förståelse för dem. Om bedömningsmatrisen också används i den vardagliga undervisningen kan eleverna se det som relevant och meningsfullt att använda matrisen i planering och genomförande av arbete, såväl som i bedömningssituationer.

*Texten är en bearbetning utifrån FORSKNING I KORTHET 2014:2 Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning av Andreia Balan och Anders Jönsson.

Utvald bild: Bull3t Hughes licensen CC BY-SA 2.0