Skapa situationer som gör lärandet synligt

En förutsättning för en effektiv lärmiljö är att lärande och undervisning är sammankopplade och följer varandra. Då optimeras elevernas möjligheter att uppnå undervisningens mål. Både elever och lärare behöver kunskap och medvetenhet om var eleven befinner sig i lärandeprocessen för att undervisningen ska kunna anpassas till elevernas behov.

Tre lärandesituationer för att upptäcka tecken på lärande är; problemlösningssituationer, ett dialogiskt klassrum och indikationer på elevers föreställningar om lärande.

Skapandet av dessa lärandesituationer kan räknas som strategi två av fem i arbetet med bedömning för lärande*.

Problemlösningssituationer

Elevernas lärande påverkas av:

  • Materiella verktyg – exempelvis kartor och linjaler
  • Psykologiska verktyg – begrepp, symboler och texter
  • Mänskliga förmedlare – lärare och klasskamrater.

Med dessa faktorer omvandlas de färdigheter eleven har och nya tar form. När ett psykologiskt verktyg används i ett nytt sammanhang har det alltså skett ett lärande.

“Genom att observera hur eleverna använder sig av olika begrepp, symboler, formler och texter i problemlösningssituationer – det vill säga situationer där eleven inte har en färdig metod eller tillvägagångssätt att tillgå – kan man få indikationer på lärande.”

Genom att använda sig av problemlösning tillämpar, utvidgar och utvecklar elever sina kunskaper vilket i sig ger positiva effekter på lärande. En problemlösningssituation som öppnar upp för kommunikation och utbyte mellan lärare och elev skapar möjligheter för eleverna att förklara sina resonemang. Det ger också möjligheter för eleven att argumentera för sina val och antaganden. Sådana situationer kan även synliggöra missuppfattningar, brister eller svårigheter som eleven har med att tillämpa sina kunskaper.

Dialogiska klassrum

Utifrån samverkan mellan arv och miljö, personliga egenskaper och omgivning, bestäms en individs beteende och prestationer.

En elevs förutsättningar interagerar med lärandesituationen och undervisningens effektivitet beror på insatser från både läraren och eleven. Hög delaktighet bland elever, ger ett mer effektivt klassrum. Det har bland annat visat sig att elevers som inte deltar i diskussioner i klassrummet missar en möjlighet att utveckla sin förmåga, medan de som deltar ofta blir mer framgångsrika.

Det ser ofta ut som så att läraren ställer frågorna och vissa, ofta samma, elever svarar. Utifrån det utvärderar läraren elevernas svar. Om elevaktiviteten och undervisningens effektivitet ska öka behöver ett sådant mönster bytas mot ett mer dialogiskt klassrum.

“I ett sådant dialogiskt klassrum kan elevdeltagandet i diskussioner inte vara frivilligt och eleverna behöver ges mer tid för att tänka innan de svarar på frågor, men också möjlighet till att formulera egna frågor. Lärarens roll som utvärderare av elevers svar behöver bytas mot en aktiv lyssnare. Fokus bör inte i första hand ligga på om elevernas svar är rätt eller fel, utan huruvida svaren ger indikationer på lärande.” (Balan och Jönsson, 2014)

Det finns olika exempel på hur man i ett dialogiskt klassrum kan samla in information om var elever befinner sig i sitt lärande.

“Inga händer upp”

Läraren ställer en fråga till klassen och fördelar sedan slumpmässigt ordet till vald elev, därefter skickas frågan slumpmässigt vidare. Hur många elever som väljs är beroende av frågan och de svar som läraren får. Avslutningsvis kan en elev sammanfatta svaren och det hela kan exempelvis avrundas med diskussion i helklass.

Samla information från alla elever samtidigt

Genom digital teknik som mentometerknappar och skrivtavlor kan läraren samla in korta tankar och information från alla elever samtidigt. Det fungerar också bra att eleverna lämnar svar på skrivna lappar till läraren i slutet av lektionen när de lämnar klassrummet, så kallade utgångslappar.

Elevers föreställningar om lärande

5855443050_54711940af_zEn elevs tänkande och agerande i lärandesituationer kan påverkas av elevens föreställningar om lärande. Elevens föreställning om skola, skolarbete, skolämnen och undervisning skapas under inverkan av olika sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. Föreställningarna kan alltid förändras av nya erfarenheter och uppleverlser och på så sätt kan nya uppfattningar skapas och integreras i elevens föreställningsvärld.

Foto från Flickr: Nomadic Lass licens CC BY-SA 2.0

Genom elevers föreställningar kan man alltså se hur eleverna tar sig an sitt lärande. Om lärande är något som elever bara kopplar samman med skola, inte till vardagslivet, har det till exempel stor betydelse i hur elever tar sig an olika typer av problem. Föreställningar om lärande och undervisning är också av stor vikt när det gäller graden av meningsfullhet elever tillskriver olika aktiviteter, liksom hur de reagerar på olika typer av klassrumserfarenheter.

Med hjälp av information om elevers föreställningar kan lärare förstå elevernas agerande och få förklaringar till undervisningens effekter på elevernas lärande. En inblick i elevers föreställningar kan också vara ett sätt att synliggöra det som motverkar lärande, istället för att stödja. Om en elev tror att lärande exempelvis bara handlar om att upprepa det läraren säger eller det som står i läroboken kan djupinlärning och förståelse försvåras och elevens egna kreativitet hämmas.

*Texten är en bearbetning utifrån FORSKNING I KORTHET 2014:2 Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning av Andreia Balan och Anders Jönsson.

Denna text är del i en artikelserie på 11 delar baserade på ovanstående text.
Här hittar du alla delar i artikelserien Bedömning för lärande
.

Utvald bild hämtad från Flickr: Sherman Geronimo-Tan licens CC BY 2.0