”Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt”

Vi sitter på tåget mot Skåne och försöker samla tankarna efter "Tekniken i skolan 2017"…

Från konferensen var det nog ändå föreläsningen med Pär Holmgren (tidigare meterolog på SVT, numera naturskadespeciallist på Länsförsäkringar) som gjort djupast avtryck. Han var mycket påläst och presenterade många, skrämmande fakta om människans klimatpåverkan och att vår förbrukning av naturresurser och ekosystemtjänster kan mätas i sk Ekologiskt fotavtryck och att Sveriges befolkning förbrukar mycket mer än genomsnittet.

Men han gav oss också hopp om att 2%-målet från FN:s klimatmöte går att uppnå och vi agerar snabbt. Här har alla vi lärare ett oerhört stort och viktigt uppdrag att medvetandegöra våra elever om klimatsituationen, så vi inte hamnar i ett ohållbart samhälle.

Pär Holmgren föreläser på TiS 2017

Det blev två dagar fyllda med föreläsningar, workshops och diskussioner kopplade till ämnet teknik. Högt & lågt i kvaliteten på aktiviteterna men dock väl många nya tankar som ”snurrar” och som måste få landa och sorteras in för hur det ska användas i den egna undervisningen och i utvecklingsarbetet i kommunen. Många nya intryck och kontakter som man fått med sig, inte minst från allt ”mingel” med kollegor från hela landet i spontana mötena mellan föreläsningarna eller vid middagen.

Helena Kvarnsell bidrog med en tänkvärd föreläsning som säkert provocerade någon i publiken. Vid ett tillfälle sa hon ”Man hittar knappt i läroplanen att man ska jobba praktiskt i teknik” och undrade lite försynt om man kan göra allt innehåll digitalt.

Det var fokus på hållbar utveckling och det är minst sagt aktuellt men även med tanke på en del förändring av innehållet i läroplanen: ”Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Samspel mellan människa och teknik, samt människans möjligheter att skapa Hur tekniska lösningar som kan bidrar till hållbar utveckling” och vi behöver titta mer själva på FN:s hållbarhetsmål 2030 för hur man skulle kunna använda dessa i den egna undervisningen.

Maria diskuterar med Pär Holmgren

Patrick Schooner berättade om sin forskning ”Hur ser lärare på undervisning och bedömning av området Tekniska system?” Det gav inte så mycket svar på rätt och fel utan snarar på hur det ”spretar” i undervisning och bedömningen av de kunskaper som eleverna kan tänkas utveckla i teknikundervisningen. Det fick oss verkligen att känna att det är viktigt att vi pedagoger faktiskt tar del av de material som skolverket tar/tagit fram och att vi använder oss av det för undervisning och bedömning ska kunna uppnå en likvärdighet som t.ex moduler i Teknik.

Programmering är i ropet med tanke på den reviderade läroplanen och mycket på konferensen har haft fokus på detta tema. Utställare som säljer robotar och byggsatser och böcker liksom praktiskt arbete med micro:bit, men även lite mer kritiska röster från forskningen. Att syftet måste vara prioriterat var väl i och för sig inget nytt, men intressant att få bekräftat. Det är ju alltid viktigt att vi inte bara hamnar i ett ”görande”, utan att man tänkt ut vad eleverna faktiskt ska lära sig. Kanske blir de bra på andra saker än själva programmeringen? Och vad utvecklar egentligen elevernas datalogiska tänkande? Något vi med all säkerhet kommer att få tillfälle att återkomma till.

Vår ”Teknikryggsäck” har fyllts på med allt från konkreta övningar och aktiviteter för eleverna till ett par nya böcker att läsa och slutligen funderingar kring hur vi ska jobba med undervisning i teknik, som gör att vi får framtida världsmedborgare som inte kräver lika stort ekologiskt fotavtryck som dagens svenskar.