Ledarskap

Sedan våren 2024 har jag, Jessica Arvidsson, haft glädjen att processleda ett systematiskt arbete med att stärka rektorernas analysförmåga i Båstads kommun. Inspirationen väcktes när vi anmälde intresse till Skolverkets kvalitetsdialoger och sedan dess har vi tagit flera viktiga kliv mot en mer förankrad analyskultur i våra verksamheter.

Många skolor måste ställa om inför ändrade förutsättningar. Rektor Rebecka Nilsson och hennes medarbetare möter den utmaningen med ett trelärarsystem som har potential att förbättra kvaliteten på undervisningen och skapa en stimulerande lärandemiljö för eleverna på de båda skolorna Slottet och Synkopen i Helsingborg.

Pedagogiskt center är en plats för lärande och utveckling för dig som arbetar i Helsingborgs stads skolor. Susanne Fras är chef för avdelningen för pedagogiskt center, som har i uppdrag att stödja, inspirera och utmana personal i förskola och skola för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barn och ungdomars lärande i Helsingborg.

Om svårigheter med att utmana alla elever på deras nivå, om att hitta rätt aktiviteter och om vikten av en genomtänkt organisation. Två lärare reflekterar om och ger tips för att arbeta med den tidiga matematikinlärning.

I den här intervjun svarar Victoria Larsson på frågor om hur hon ser på ledarskap och hur vägen till att bli rektor inom Helsingborgs stads skolor kan se ut. Victoria är rektor på Råå förskola, Högastens förskola och Lussebäckens förskola i Helsingborg.

Pedagogiskt center arbetar på flera plan med att stötta Helsingborgs stads skolor i arbetet med ledarskap och studiero. Michael Jensen stöttar både lärarlag och enskilda lärare. Här berättar han om arbetet och sitt eget stöd men också om stödet till ledning som Pedagogiskt center arbetar med. Han tipsar också om verktyg du kan ha användning av i arbetet med att skapa studiero. 

Att som så kallad karriärlärare (förstelärare eller lektor) driva kollegialt lärande på förskolor och skolor kan vara en framgångsfaktor men också en utmaning. Det nystartade nätverket ger stöd och stärker förstelärare och lektorer i sitt uppdrag. En samordningsgrupp kommer driva nätverket samt planera för en dialogkonferens varje termin. Jaana Nehez förklarar hur nätverket kommer fungera.

Är du också nyfiken på att veta vad Den utforskande spiralen innebär och hur du kan inspireras av detta förhållningssätt? Rektor Anette Bergmasth och utvecklingsledare Eva Ringqvist berättar hur de arbetar med förhållningssättet på Elinebergs förskolor.

På Västra Ramlösas förskolor, Birkagatans förskola, Brunnsberga förskola, Fridas förskola och Humlegårdens förskola, är ledning, arbetslag och personal mitt i ett arbete som utforskar hur självstyrande team kan fungera. Arbetet är en del i att hitta alternativa sätt att organisera offentlig sektor med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning. Tobias Fredricson är stolt ledare och rektor på de fyra förskolorna.

Skolledargalan är en årlig gala, konferens och mötesplats för skolledare i hela landet. Varje år nomineras skolledare för att uppmärksamma deras viktiga arbete. En av de nominerade i år är Anette Bergmasth, rektor på Elinebergs förskolor, som är Ängslyckans förskola, Jordbodalens förskola och Lantmätarens förskola. Vi blev såklart nyfikna på att höra mer om Anette och hennes arbete. 

Närmre 500 lärare i en mellanledarposition har gått den processledarutbildning som skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg genomfört i flera omgångar sedan 2013. I en studie blir det nu tydligt att det krävs ett aktivt arbete för att de verktyg och strategier lärarna lärt sig i utbildningen ska komma till nytta för den egna verksamheten. Jaana Nehez berättar hur studien gick till och på vilket sätt förskolor och skolor kan ha nytta av resultaten.

Som en del i Slottsvångsskolans arbete med att förstärka processer som identifierar, inkluderar och aktiverar de nyanländas och flerspråkiga elevernas potentialer på Slottsvångsskolan, skapade vi inför läsåret 2021 en struktur som möjliggjorde för högstadiets lärare i svenska och svenska som andraspråk, Maria och Cimen, att arbeta tillsammans med samtliga elever i samma undervisning.

Anneroskolan började redan under vårterminen att förbereda sig för att undervisningen skulle behöva ske på distans. Det har de haft nytta av hela läsåret och när högstadiet i Helsingborg gick över på distans rullade undervisningen på med full närvaro och med både elever och lärare som visste vad de behövde göra.

Ulrica Gath har nyligen påbörjat sitt uppdrag som rektor på Holstagårdsskolan. Tidigare arbetade hon som biträdande rektor på Maria Parkskolan. Här delar hon bland annat med sig av sina bästa tips för att kunna vara en bra chef.

Hösten 2019 tog jag över det operativa ansvaret för åk 7-9 på Slottsvångsskolan och insåg snabbt att något måste göras, och det fort. Slottsvångsskolans elever kunde inte fortsätta att gå ut med så låg behörighet som 40%. Not on my watch.

Läsåret 2019/2020 med fokus på kooperativt lärande i fritidshemmet börjar lida mot sitt slut. Vad har vi gjort? Vilka effekter kan vi se? Vad tar vi med oss? Hur går vi vidare?

Leken och samspelet med andra är av största vikt för lärandet i förskolan. För alla barn faller sig inte lek och samspel naturligt. Hur arbetar man tillsammans med dem för att deras förutsättningar ska bli så goda som möjligt? I Bjuvs kommuns förskolor arbetar man med lekgrupper och leklotsar.

Jag tänkte att jag skulle leda ett hälsoprojekt, men det visade sig att jag sysslar med beteendedesign. Visserligen sysslar jag rent formellt med ett hälsoprojekt också.

En skola på vetenskaplig grund är en portalparagraf vi alla i skolan har att arbeta för. Det kan göras på olika sätt. Ett är att systematiskt identifiera vad som fungerar respektive inte fungerar i undervisningen och verksamheten, formulera förbättringsområden, planera och iscensätta insatser, kontinuerligt ta reda på hur insatserna fortlöper och påverkar lärandet, för att senare kunna säga något om hur de föll ut och behöver justeras. Detta sätt att utveckla undervisning och verksamhet på kan benämnas för aktionslärande, en process som består av en ständigt pågående cykel av att observera, reflektera, planera och agera.

Detta är året då du och jag kommer att kunna fokusera på det som vi är utbildade till.
Dricka kaffe och ljuga ihop en hemtenta?
Nej det andra, UNDERVISA.
Men för att vi ska kunna göra det behöver vi tänka om.

Lärarna på Raus Planterings skola har i några år arbetat aktivt med skolforskning och de fem stora, det vill säga John Hattie, Michael Fullan, Dylan Williams, Carol Dweck och Helen Timperley. Biträdande rektor Gunilla Bosson berättar om hur skolledningen har försökt visa personalen hur deras arbete hänger ihop med forskningen, om hur Bonos hattar har hjälpt lärarna att rikta uppmärksamheten på vilket perspektiv du har och om hur personlig utveckling hos läraren också är en del av arbetet med eleverna.

Du har träffat dina elever och nu är det dags att träffa föräldrarna på ett föräldramöte. Och du vill inte att föräldrarna somnar av tristess i halvtid.

Inger Andersson tror på att alla elever kan. På sin nivå. Men hon tror inte särskilt mycket på betyg och hon vill inte kalla prov för prov. Hon tror på att det är i mötet mellan människor som lärandet sker och hon tycker därför att skolan som arena är en viktig plats.

Helen Timperley är ett välkänt namn för de flesta som arbetar inom skolan. Mest känd är kanske boken ”Det professionella lärandets inneboende kraft”. Många inom Helsingborgs stads skolor har läst både den och hennes andra böcker. Kanske var det då inte så förvånande att Olympiaskolans aula var fullsatt när professorn från Auckland University var på besök. 150 skolledare och 350 nyckelpersoner (de flesta av dem pedagoger) tog chansen att få höra henne tala live.

"'Vem är det som har ansvar för ordningen och effektiviteten i skolan?' Svaret är enkelt: Du." (Steinberg 2018, 42)

I det här avsnittet får Ola och Välkommen till kvartsamtal besök av Tony Mufic. Lyssna på terminens sista avsnitt nu!

Inom Helsingborgs stads skolor tar medarbetarna tillvara på varandras kunskaper, kompetenser och erfarenheter. Mycket av utbytet sker inom skolans olika verksamhetsområden men också på de gemensamma chefsmötena en gång i månaden då alla rektorer och förskolechefer inom staden möts. Förskolechefen Victoria Larsson tycker att det kollegiala stödet inom verksamhetsområdet är ovärderligt då det bidrar till ens egen och verksamhetens utveckling.

Lotta Byrlén är VFU-handledare på Rönnowska skolan i Helsingborg. I det här avsnittet av Välkommen till kvartsamtal berättar hon hur handledarskapet varit värdefullt för henne. Bland annat har det inneburit att hon fått perspektiv på sin egen undervisning.

VFU utvecklar och hjälper lärarstudenten att växa in i sin lärarroll. Det tycker i alla fall Jonas Holmström som studerar sin nionde termin till lärare.

Processledare som stöd i det lokala utvecklingsarbetet har visat sig skapa tydliga utvecklingsprocesser med brett deltagande. Samtidigt väljer vissa rektorer och skolor bort att ha lärare i processledarfunktioner. Hur leds utvecklingen på de skolorna och hur resonerar rektorerna på dessa skolor om lärare som ledare av utveckling? Dessa frågor har jag och mina forskarkollegor undersökt och de är också i fokus i detta blogginlägg.

Vad kan det egentligen resultera i att rektor eller förskolechef kompetensutvecklar lärare i att leda förbättringsprocesser? Det beror givetvis på vilka förutsättningar lärarna får i form av mandat, tid, verktyg och modeller samt vilka processer de ska leda och i vilken verksamhet.

Utvecklingsledare, lärledare, processledare, förstelärare och liknande mellanledare finns på många skolor och förskolor för att stödja skolutvecklingsprocesser. Jag har, tillsammans med en forskargrupp vid Göteborgs universitet, studerat denna typ av mellanledare. Efter att vi publicerade vår senaste forskningsrapport för några månader sedan, har jag fått förfrågningar från förvaltningar och lärosäten om att komma och presentera forskningsresultaten. Det är hög tid att sprida resultaten även på hemmaplan.

Vi lever onekligen i förändringens tid. Efter förra terminens mjukstart som Ma-/NO-lärare i Samverkansklass, med ett tillhörande förstelärarskap med inriktning IKT, på Maria Parkskolan är det nu dags att växla upp ett par växlar.

Det här är ett exempel på hur samverkansklassen på Maria Parkskolan arbetat med Minecraft i matematik.

Samverkan i samverkansklass i Helsingborg står för den kontinuerliga kontakt pedagogerna har med föräldrar men också med BUP, HAB och socialtjänst, beroende på vilka kontakter eleverna har. Undervisningen och anpassningarna i skolan står pedagogerna för. Allt det gemensamma stödet fungerar som ett nätverk runt eleven för att på allra bästa sätt anpassa undervisningen efter elevens behov.

I samverkansklass på Maria Parkskolan har spel fungerat som ett alternativt sätt att motivera eleverna. Med hjälp av Minecraft har kollegiet bland annat lyckats inkludera en elev som de tidigare har haft svårt att få till en bra undervisning för.

Camilla Johansson och Malin Bengtsson är förstelärare på Maria Parkskolan årskurs F-3. De blev kollegor 2015 och har tillsammans tagit fram ett arbete med kollegial handledning för att utveckla verksamheten och stärka varje enskild pedagog.

Under våra pedagogiska diskussioner tog vi på Ringstorpsskolan upp hur vi hittills erbjudit elever och vårdnadshavare möjligheten till utvecklingssamtal på...

Har du någon gång undrat över vad som utmärker kvalitet i verksamheten? Det har skolledarna för de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg fokuserat på under sina kollegiala dialoger de senaste åren.

Ett gemensamt synsätt och full tillit till varandra speglar ledarskapet hos lärarna i årskurs 7 på Holstagårdsskolan.

Förskolorna i Ödåkra och Kattarp genomsyras av ett ledarskap fördelat mellan både ledning och medarbetare. Här har arbetet med processutvecklare bidragit till ett klimat där medarbetarna är engagerade och positiva till utveckling.

En kultur där det är tillåtet att misslyckas, där man känner sig trygg att delge sina erfarenheter och där det...

Den 3-4 juni genomfördes Södra nätverket för 110 pedagoger med intresse av hur Reggio Emilia-inspirationen kan ta sig uttryck. På initiativ av Reggio Emilia Institutet är temat för nätverket Hållbar Framtid och värd för nätverket var Västra Ramlösa förskolor i Helsingborg.

Drottninghögsskolan är en interkulturell skola där drygt 90 procent av eleverna har ett annat modersmål än svenska. En skola full med utmaningar. En skola full av glädje.

Nätverket för förskola i Familjen Helsingborg samlade under en eftermiddag förskolechefer från regionen för att ta del av tre olika föreläsningar med fokus på systematiskt kvalitetsarbete samt för att nätverka.

Både ledarskap och kollegialt lärande lyfts idag, i såväl forskning som debatt, fram som nyckelfaktorer för framgångsrik skolförbättring. Det har...