Barns rätt, språkutveckling och skapande i förskoleklass

Fyra förskoleklasser med 88 barn på Maria Parkskolan arbetade under förra läsåret med barns rätt, språkutveckling och estetiska lärprocesser i ett gemensamt Skapande skola-projekt. Med projektet lyckades man skapa ett inkluderande arbetssätt som lett till ett fördjupat lärande för eleverna samt en vi-känsla och samsyn över alla de fyra klasserna.

Sanna Mikkelsen och Anna Borvin arbetar som lärare i två av de fyra klasserna.

Med litteraturen och alla barns rätt som utgångspunkt

I början av projektet kom pedagogerna överens om att den röda tråden skulle vara Pija Lindenbaums olika böcker. Hennes böcker handlar till stor del om barns olika levnadsvillkor, vänskap, utanförskap, mod, rädsla, genus och rätten av att få vara sig själv. Därför blev det naturligt att arbeta med en koppling mellan litteratur och teaterupplevelser till Barnkonventionen och ”alla barns rätt”. Startskottet förskoleklasspedagogernas gemensamma teater som de spelade för eleverna. Det blev en show där några av Pijas karaktärer presenterades.

Under hösten 2018 sattes det lämpligt nog upp två intressanta barnföreställningar i Helsingborg, baserade på Pija Lindenbaums böcker. Pudlar och pommes, med Teater 23, Malmö och När då då? av Helsingborgs stadsteater, Kungliga operan i Stockholm och Helsingborgs symfoniorkester.

– Litteraturen i kombination med teaterföreställningar och besök i utställningar gav oss underlag att arbeta utifrån olika livsfrågor och ett medvetet genus- och klassperspektiv. Frågor om integration, moral och etik har varit enkla att arbeta med och tydliggöra för eleverna, berättar Sanna och Anna.

Skapandet integreras och alterneras

Det skapande arbetet har både integrerats och alternerats med boksamtal och andra reflekterande samtal kring texter, innehåll och illustrationer.

– Där har eleverna fått en fördjupad förståelse och känsla för vad som knyter oss människor samman, vad som är gemensamt och vad som är viktigt.

Eleverna fick under projektet bland annat bygga upp miljöer från böckerna, dramatisera känslor och händelseförlopp samt reflektera i berättande och skrift. De fick också skapa bilder, figurer i lera och arbeta med digitala verktyg. Kopplingen till Barnkonventionen löpte som en röd tråd genom hela projektet, till exempel i det arbete eleverna fick göra på Dunkers kulturhus tillsammans med konstpedagoger.

– För att knyta samman allt arbete hade vi en gemensam dokumentationsvägg där vi satte upp olika bilder på bland annat teaterbesöken. Den var i en korridor där alla förskoleklasser passerar på väg upp till matsalen. Det blev spontana prat, skratt och igenkänning. Så här i efterhand hade vi velat använda väggen ännu mer!

Glass är bra för vänner – elevernas egen bok

Alla upplevelser, berättande och berättelser som fanns hos eleverna i slutet av projektet fick de ta med sig in i arbetet med boken Glass är bra för vänner och 20 andra berättelser. Den sista delen i det stora gemensamma kulturprojektet.

– Arbetet med boken har gett eleverna en möjlighet att utveckla sin språkliga medvetenhet, sin kreativitet, sin nyfikenhet och tilltro till sen egen förmåga. Alla 88 elever har varit lika viktiga. Texterna har eleverna skrivit och berättelsernas innehåll har bearbetats gemensamt. Alla elever har fått möjlighet att skriva och skapa illustrationer utifrån sitt eget intresse och sin egen förmåga.

Utdrag ur boken Glass är bra för vänner och berättelsen Barnen glömde vägen. ”Det var två barn, Theo och Milton heter dem. De gick vilse i skogen. De tyckte det var läskigt. Det var mörkt. Dom hittade och träffade två trollkarlar som trollade fram mamman och pappan. Trollkarlen trollade fram ett rör.”
Utdrag ur boken Glass är bra för vänner och berättelsen Barnen glömde vägen. ”Det var två barn, Theo och Milton heter dem. De gick vilse i skogen. De tyckte det var läskigt. Det var mörkt. Dom hittade och träffade två trollkarlar som trollade fram mamman och pappan. Trollkarlen trollade fram ett rör.”
Utdrag ur boken Glass är bra för vänner och berättelsen Barnen glömde vägen. ”Det var två barn, Theo och Milton heter dem. De gick vilse i skogen. De tyckte det var läskigt. Det var mörkt. Dom hittade och träffade två trollkarlar som trollade fram mamman och pappan. Trollkarlen trollade fram ett rör.”

Från konsumenter till producenter

Som inspiration i arbetet med boken fick eleverna besök av författaren och journalisten Marjan Svad. Han har skrivit boken Stjärnorna ser likadana ut överallt, en bok eleverna läste, pratade om och hade boksamtal kring. Marjan berättade om sin egen bok men tipsade också om vad man ska tänka på när man skriver en berättelse.

Eleverna har gått från att vara konsumenter av kultur (teater, böcker, konst) till att producera något bestående tillsammans med sina kompisar. En egen riktig bok, tryckt på ett riktigt tryckeri.

– Redan nu i terminens uppstart skriver våra nya förskoleklassbarn egna böcker. Det är ett väldigt bra sätt att lära känna barnen och deras intressen. Om man kan göra en gemensam bok blir vi-känslan stark och stoltheten stor. Hur vi dokumenterar lärandet i år vet vi inte än, det beror på barnens intresse. Det kan bli i skapande, skrivande och/eller digital form.

Anna och Sannas kom ihåg inför nästa Skapande skola-projekt

  • Vi tänker att det bör finnas personer som är extra drivande och får projektet att föras framåt, som kan ställa frågor. Projektansvariga. Dessa måste ges tid.
  • Alla pedagoger behöver vara sugna, intresserade och ”på”, kanske på olika saker, och redo att dela med sig till kollegorna. Vi pedagoger kompletterar varandra eftersom vi är bra på olika saker.
  • Förberedandet och tankearbetet innan man sätter igång ett projekt är lika viktigt som arbetet under projektets gång.
  • Efterarbetet är också viktigt!
  • Ta er tid att tipsa och inspirera varandra kollegor emellan.

Kontakt
Sanna Mikkelsen, sanna.mikkelsen@helsingborg.se