Vad letar du efter?
Lär dig mer om de tre lärandesituationerna; problemlösningssituationer, ett dialogiskt klassrum och indikationer på elevers föreställningar om lärande. Skapandet av dessa lärandesituationer räknas som strategi två av fem i arbetet med bedömning för lärande.
Med jämna mellanrum får vi i media läsa om skolor som har valt att lägga extra resurser på mer idrott...
Här presenteras ett exempel på hur du kan arbeta med att förtydliga kunskapskraven och hur detta arbete sedan kan användas för att underlätta för eleverna att planera och ta sig an uppgifter av mer omfattande karaktär. Här presenteras ett exempel från Religionskunskap 1, som behandlar två av kursmålen med fokus på etik.
Den första av fem strategier för bedömning för lärande* handlar om att förtydliga lärandemål och bedömningskriterier för eleverna. Genom träning, konkreta exempel, kombination av att arbeta med matriser och andra typer av formativa verktyg samt sammanlänkning av bedömning, undervisning och lärandemål skapas de bästa förutsättningarna för arbetet.
Bedömning för lärande har under senare tid lyfts fram som ett centralt utvecklingsområde i skolan. En översikt kring forskningsområdet har efterfrågats och i dagarna presenterades en kunskapsöversikt om bedömning för lärande i ett nytt nummer av Forskning i korthet. Huvudförfattare är fil dr Andreia Balan, lektor på Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg.
Har du någonsin funderat över varför vissa elever fortsätter försöka trots motgångar medan andra ger upp? Det här är ett område som har intresserat forskaren Carol Dweck under många år.
Idag pratas det en hel del om feedback eller återkoppling. Det förekommer olika varianter av feedback som till exempel, feed-forward, feed-back och feed-up. Feedback är dessutom ett centralt begrepp inom bedömning för lärande (BfL), där det talas om feedback på olika nivåer, lärare till elev, elev till elev samt intern feedback.