Vilket mindset har du när du möter dina elever?

Har du någonsin funderat över varför vissa elever fortsätter försöka trots motgångar medan andra ger upp? Det här är ett område som har intresserat forskaren Carol Dweck under många år. I sin forskning har hon kommit fram till att det finns två huvudkategorier av tänkesätt som styr vårt handlande; ett fixerat – ”Så här är det! Det här kan jag/kan jag inte!” – och ett mer flexibelt – ”Så här är det just nu. Det här kan jag förbättra!” Dweck kallar de två tänkesätten för fixed mindset respektive growth mindset.

FIXED MINDSET GROWTH MINDSET
1 Framstå aldrig som dum. Se talangfull ut till varje pris. Lär dig till varje pris.
2 Arbeta inte hårt. Det ska komma naturligt. Hårt arbete är nyckeln till att lära sig och att utvecklas.
3 Undvik svårigheter, så undviker du att göra misstag. Arbeta med svåra uppgifter. Lär dig av misstagen, så utvecklas du.
Inför ett misslyckande:
”Det handlar om mig. Gör jag ett misstag är jag kanske inte så smart.”
Dölj misstag
Dölj svagheter/brister/
utvecklingsområden
”Det handlar om lärande. Gör jag ett misstag, så vet jag vad jag ska förbättra.”
Använd misstag för att lära
Lyft fram svagheter/brister/
utvecklingsområden
Efter ett misslyckande:
“Jag kommer att spendera mindre tid på det här ämnet framöver.” ”Jag kommer att arbeta mer med det här ämnet framöver.”

En människa har sällan samma mindset i alla situationer. Det kan förklara varför två lärare kan uppleva en elevs inställning till sitt lärande och sin utveckling olika. Ibland är elevens mindset beroende av hans eller hennes uppfattning av ämnet:
”Matematik är enkelt.”

Eller av sina kompetenser och färdigheter i ämnet:
”Jag kan lösa svåra tal om jag använder uppställningar.”

Ibland är elevens mindset beroende av vilken form av feedback läraren ger eleven:
“Du har en talang för matematik.”

Eller:
”Du använde bra strategier när du löste uppgiften.”

Utveckla ett growth mindset med processfeedback

Vårt bemötande kan hjälpa eleven att utveckla ett growth mindset, skriver Dweck, eftersom mindsets är baserade på signaler vi skickar om vad som är viktigt. Vi bör därför, enligt Dweck, undvika personrelaterad feedback:
“Det här var ett bra resultat. Du måste vara väldigt smart/ha en talang för det här ämnet.”

I stället bör vi inrikta oss på att ge processfeedback:
“Det här var ett bra resultat. Du måste ha jobbat riktigt hårt med den här uppgiften.”

Positiv feedback bör fokusera aspekter/situationer när eleven har:

  • ansträngt sig
  • arbetat hårt
  • varit uthållig, trots motgångar
  • använt olika strategier, valt strategi
  • valt svåra uppgifter
  • använt misstag för att lära
  • arbetat med sitt lärande
  • förbättrat resultat/uppgifter.

Forskningen om mindsets bör inte uppfattas som en universallösning och inte heller som en obestridd sanning. Men kunskap om mindsets kan vara en tillgång i vår verktygslåda när vi vill förstå och möta våra elever på ett nytt sätt. Insikten om mindsets medför även en möjlighet att reflektera över vilka tänkesätt vi själva bär på i olika situationer och i förhållande till olika elever. Vårt sätt att kommunicerar med våra elever, och de förväntningar vi har på dem, påverkar deras bild av sig själva som lärande individer.

Vilket mindset kommer du att inta nästa gång du möter dina elever?

Foto: Freddie Alequin under licensen CC-BY SA 2.0

Kortfilm av Khan Academy om forskningen kring a growth mindset med professor Carol Dweck. #YouCanLearnAnything

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *