Sök och filtrera

Nu är forsknings- och utvecklingsprojektet Didaktisk utvecklingsdialog i förskolan igång. Deltagarna är förskollärare och forskare från olika kommuner och lärosäten. Jaana Nehez beskriver här projektets olika delar.

Hur står sig den digitala läroboken mot den tryckta? Vad för slutsatser kan man dra från att använda den ena eller den andra? Det ville Karin Bergöö Ripell som arbetar som förstelärare på Högastensskolan ta reda på.

I en textserie om hur ett uppdrag som samverksansdoktorand kan stötta alla delar av förskolans arbete mot en förskola på vetenskaplig grund riktar vi i denna text fokus mot hur vi tar stöd i ett nationellt nätverk för att utveckla och knyta samman vårt arbetet med undervisning, lek och kommunikation. I denna text beskriver Jenny Henriksson arbetet och utvecklingen av Billesholms förskolors lokala lekresponsiva nätverk.

Närmre 500 lärare i en mellanledarposition har gått den processledarutbildning som skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg genomfört i flera omgångar sedan 2013. I en studie blir det nu tydligt att det krävs ett aktivt arbete för att de verktyg och strategier lärarna lärt sig i utbildningen ska komma till nytta för den egna verksamheten. Jaana Nehez berättar hur studien gick till och på vilket sätt förskolor och skolor kan ha nytta av resultaten.

Ja, det ville i alla fall Fredericka Cordua och Sofie Persson undersöka. De brinner för matematiken och ser matematiken som mer än bara ett ämne. Men de ser att det är ett problem att matematik, så starkt, styrs av ett statiskt tankesätt.

Hur ser överensstämmelsen i betygssättning ut när lärare använder sig av de två modellerna holistisk- och analytisk modell? Och vilka skillnader finns mellan modellerna i hur lärare motiverar sin betygssättning? Det har Andreia Balan och Anders Jönsson undersökt i sin senaste studie.

Sofie Johansson har deltagit i ett utvecklingsarbete för integration på lika villkor där hon skapade strukturer för flerspråkiga lärmiljöer i sitt klassrum. Sofie hade studiehandledare i totalt nio språk i klassrummet under arbetet. En av utmaningarna var att organisera så alla fick plats och kunde höra varandra. Att vara stark i modersmålet stärker alla ämnen men eftersom undervisningen sker i huvudsak på svenska tycker Sofie det är viktigt att eleverna får begrepp och förklaringar både på modersmål och på svenska.

I en studiehandledning på modersmålet sker skolarbetet växelvis på modersmål och på svenska, vilket utvecklar elevens kunskaper såväl i det aktuella ämnet som i svenska språket. Elever som får använda alla sina språk får fler verktyg i sitt lärande, når framgång i skolan och stärker sin identitet. Därför är en god studiehandledning av största vikt.

Hur kan ett uppdrag som samverksansdoktorand stötta alla delar av förskolans arbete mot en förskola på vetenskaplig grund? I denna text beskriver Jenny Henriksson arbetet och utvecklingen med Billesholms förskolors Nätverk för VFU-handledare.

Idag ägnar skolor hundratals timmar åt aktiviteter som går under benämningen kollegialt lärande, många gånger med tron att nya insatser i undervisningen ska leda till direkta effekter för eleverna. I själva verket tar vi sällan reda på om det verkligen blev så.

I ett projekt som FoU Skola driver berättar kommuner i Skåne om sitt arbete med skola på vetenskaplig grund genom att svara på tre frågor. Ambitionen med projektet är att lyfta de goda exemplen om svensk skola samt skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte. I den här texten är det Ängelholm som svarat på frågor.

Detta inlägg handlar om internationellt samarbete i en tid vi inte kunde förutspå, om en utbildningskonferens när det inte blev som det var tänkt utan blev som det blev. Det handlar om hinder och möjligheter och hur vi med teknikens hjälp får till stånd ett kunskapande och erfarenhetsutbyte trots allt.