Vad letar du efter?
När Utbildningsforum arrangerades för tredje gången samlades nära 1000 av Ängelholms kommuns medarbetare inom utbildning och sociala frågor för att lära och inspireras av...
Digitalisering i skolan handlar som mycket annat i skolan om hur vi säkerställer likvärdigheten i undervisning och bedömning för ett...
Framgångsrika elever är oftast självreglerande. De kan sätta upp realistiska mål, använda lämpliga strategier för att uppnå dessa mål, reglera sin fysiska och sociala lärandekontext, använda sin tid på ett effektivt sätt, hitta framgångstecken i sina prestationer och utvärdera sina metoder. Självbedömning är en metod för självreglering. Lär dig hur självbedömning fungerar och hur du kan använda det i klassrummet.
Genom berättelser kan du få tillträde till en ny verklighet och berättelserna sätter det inre livet i rörelse. Med berättande i skolan interagerar elever med varandra och lär sig regler för tänkandet. De får möjlighet att se två sidor av ett problem. Elever lär sig att bli kritiska och inte ta till sig allt de ser, lär sig ta ställning och motivera sin ståndpunkt. Det hjälper barn att visualisera och fantisera, vilket är en viktig bas i kreativiteten.
På Rydebäcksskolan hittar vi Andreas Cederberg som under sommaren 2014 ville förändra sitt arbete i grunden. Han skapade en digital slöjdsal där han kan samla allt som eleverna behöver på ett teoretiskt plan i sitt slöjdarbete. Han kallar den sin digitala verktygslåda.
Marko Luttinen är idrottslärare och förstelärare inom fritidshem på Ringstorpsskolan. Han är en av många pedagoger i Sverige om har anammat Micke Hermanssons koncept Grej of the Day. Marko har dock sin egna twist, G.O.T.W (Grej of the week) eftersom han inte träffar sina elever varje dag.
Om du samarbetar med andra kan du komma längre i din kunskapsutveckling jämfört med om du arbetar på egen hand. En metod för att engagera elever som resurser för varandra i bedömningsarbete är genom kamratbedömning. Med kamratbedömning kan eleverna bli bättre på att identifiera sina utvecklingsbehov, men det kräver engagemang hos både lärare och elever.
"Ett bra sätt att arbeta för en inkluderande miljö, ett sätt som inte innebär att alla är i samma rum eller precis får samma insats. Där man kan se om eleverna utvecklas likvärdigt och säkerställa att inte någon enda elev står stilla i sin utveckling eller utvecklas så långsamt att hen riskerar att få kunskapsluckor."
Björn Sahlin upptäckte matematiken när han arbetade som fritidspedagog. Därifrån vidareutbildade han sig till matematiklärare och idag, 2015, arbetar han på Rydebäcksskolan i Helsingborg. Han är förstelärare och handledare inom matematiklyftet. Björns roll är att inspirera andra lärare och han brinner fortfarande för matte i praktiken.
Med hjälp av den låg-affektiva pedagogiken går det att skapa en pedagogisk miljö med positiva förväntningar på elever som vi upplever har problemskapande beteenden. Elever i behov av särskilt stöd, behöver särskilt stöd. För att kunna arbeta med dessa elever på ett bra sätt krävs därför särskilda metoder.
Den tredje strategin för bedömning för lärande handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Lär dig mer om förutsättningar för en effektiv respons från lärare till elev. Se exempel på olika typer av respons från kursen Matematik 1c.
Respons, eller feedback, är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. Den tredje av fem strategier för bedömning för lärande handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Lär dig hur responsens riktning, timing och form kan påverka elevernas prestation och fungera formativt.
