Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet är på många sätt en tillgång och olika språk gynnar varandra. Det står också klart att modersmålsstöd är betydelsefullt för barns språkliga och kulturella identitet och att det ger skolframgång.

En likvärdig utbildning ska utgå från varje barns förutsättningar och behov och ta tillvara de tidigare erfarenheter och kunskaper som eleven har och ett flerspråkigt perspektiv är av stor vikt tidigt i skolan.

– Flerspråkighet ska vara en naturlig del av förskolans språkutvecklande arbetssätt, säger Jessica Persson.

Jessica är utvecklingsledare på Modersmålsenheten i Helsingborg och arbetar just nu tillsammans med förskolecheferna i staden med ett övergripande utvecklingsarbete kring flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan. I arbetet har de bland annat tagit fram gemensamma riktlinjer och en övergripande plan gällande flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan.

Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
(Skollagen 2010:800, 8kap §10)

Kompetensutveckling om interkulturellt förhållningssätt och flerspråkighet

Foto från publiken

Susanna Anderstaf föreläser för Helsingborgs förskolepedagoger

Det första steget i det gemensamma arbetet för pedagogerna var en föreläsning där Susanna Anderstaf, universitetsadjunkt i pedagogik och Gunnel Jäderland, högskoleadjunkt i svenska som andraspråk var inbjudna för att föreläsa för alla pedagoger i Helsingborg stads förskolor.

Föreläsningens fokus var på flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt och syftade till att öka pedagogernas insikter och skapa en samsyn i hur alla tillsammans kan ge barnen möjligheter att utveckla alla sina språk och sin kulturella identitet.

Ett interkulturellt förhållningssätt är att se flerspråkighet som en kompetens, att vara öppen inför den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar.

Susanna menar att det handlar om att bygga broar mellan kulturer och människor och att i alla möten möter du alltid först en människa.
– I mötet gör vi varandra, säger hon. Det är i mötet med andra människor vi utvecklas.

Vad vill vi ska ske i mötet med barnen?
Vilka normer vill jag ge barnen i vårt möte?
Vilka normer får jag av andra?
Vad är jag nyfiken på?
Vilka ord använder jag?

Min värld. Din värld. Delad värld. Det finns bara en värld och:
– Flerspråkighet är en tillgång, punkt, säger Susanna.

Gunnel menar vidare att om du har tillgång till flera språk, så har du tillgång till flera olika sätt att tänka och flera olika sätt att lösa problem. Hon pratade bland annat om hur vi kan underlätta inlärning av svenska och fortsatt utveckling av barns modersmål.

– Prata så mycket som möjligt och använd många ord. Prata mer, inte mindre.

Språksituationen idag innebär enligt Gunnel att vi ska vara så nyfikna som möjligt. Hon menar att eftersom språket är en del av hur vi är uppväxta styr språket till stor de hur vi tänker.

Det svenska språket har dessutom många besvärliga strukturer som de flesta språk inte har, vilket kan vara bra att känna till.

Hur svårt det är att lära sig det svenska språket beror däremot på. Det beror på språkliga faktorer som geografiskt och språktypologiskt. Individuella faktorer som ålder, attityder, motivation och personlighetstyp. Miljörelaterade faktorer som förskola/skola, hem och fritid. Hon menar också att förskolan absolut kan göra skillnad.

Implementering och fortsatt arbete

En stor del av arbetet är att inventera och synliggöra det goda arbete som redan är på gång i de olika verksamheterna. Det vill säga med kunskaper, kompetenser, arbetsmetoder, material och flerspråkig personal.

Nu fortsätter arbetet framåt med att varje förskolechef, tillsammans med sina pedagoger, utformar arbetet med flerspråkighet och modersmålsstöd i sin specifika verksamhet.

De gemensamma riktlinjerna för modersmålsstöd i förskolan innebär att:

  • Vi har tydliga rutiner för introduktion.
  • Vi  inventerar vilka olika språk som finns i verksamheten.
  • Vi tar reda på  var barnen befinner sig i sin språkutveckling.
  • Vi samarbetar med barnens familjer kring språk och kultur.
  • Vi uppmärksammar och synliggör språk, kulturer och länder på olika sätt.
  • Vi har lärmiljöer som lockar till språkande.
  • Vi stimulerar barns olika språk genom exempelvis språklekar, högläsning, rim och ramsor, sång, musik, bild och drama etc.
  • Vi väcker barnens intresse för andra barns språk och kulturer i vardagen genom att barnen  exempelvis lär sig ord på olika språk och vi skapar en medvetenhet om att det finns många språk i världen.
  • Vi använder digitala verktyg som en brygga mellan språken.
  • Vi använder bilder och tecken för att förstärka språket.
  • Vi har material och litteratur på olika språk.
  • Vi gör språken synliga i vår pedagogisk dokumentation.

Resurser att tillgå i arbetet med flerspråkighet och modersmålsstöd

Skolverket

Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Litteraturtips

  • Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag – av Polly Björk-Willén, Sabine Gruber, Tünde Puskás (2013)
    Belyser hur personal, barn och föräldrar hanterar etnisk och språklig mångfald i förskolans praktik. Med hjälp av empiriska nedslag analyseras vardagliga händelser, aktiviteter och interaktioner.

Digitala verktyg