Miljöarbete – börja i det nära och bygg utåt

Hur tänker och arbetar man för att skapa en samsyn runt skolans miljöarbete? Enligt David Granell på Ringstorpsskolan är det viktigt att skapa en vision och att utifrån den formulera mål på både lång och kort sikt.

– Börja med de små förändringarna som går fort att göra så att processen kommer igång, säger David, slöjdlärare och förstelärare på Ringstorpsskolan.

I en fantastisk slöjdsal som ligger mitt i skolbyggnaden träffar jag David. David berättar att försteläraruppdragets inriktningen successivt har kommit att fokuseras mer och mer på miljö- och hållbarhetsfrågor.

När det blivit klart för David att det var skolans miljö- och hållbarhetsarbete han ville arbeta med och utveckla så gällde det att sälja in idén hos de andra på arbetsplatsen. Rektor har hela tiden stöttat och stått bakom Davids tankar. På skolan fanns sedan tidigare en miljögrupp som drivit skolans Grön flagg-arbete. Gruppen visade sig också vara med på tåget och tillsammans kom de fram till att det var dags att lämna Grön flagg och utarbeta en helt egen modell för skolans miljöarbete.

Skolgården – en angeläget för alla

Ringstorpsskolan har en stor skolgård men mycket av ytan täcks idag av asfalt. Personalen såg att utemiljön skulle kunna bli mycket bättre. Det första gemensamma målet blev därför att skapa en plats för rörelse, möten och lärande som också känns betydelsefull för skolans grannar. Om de som bor i området välkomnas till skolan på eftermiddagar och kvällar så kan de också fungera som ambassadörer för Ringstorpsskolan. Skolan och skolgården blir hela områdets angelägenhet och där kan människor i olika åldrar och med olika kulturell bakgrund mötas. En bättre skolgård är målet och arbetet för att nå dit är medlet, medlet för att forma kollegiet runt skolans miljöarbete.

– Kan vi skapa en bättre skolgård, vad mer kan vi då inte skapa? frågar sig David.

Föräldrar

När David visste att kollegorna och skolledning var positiva så gällde det att få föräldrarna att också bli det. De kommer vara en viktig del av förändringsarbetet och måste i ett tidigt skede känna sig delaktiga. David presenterade målbilden på ett referensgruppsmöte med föräldrar och det visade sig att det inte var svårt att få med föräldrarna heller.

Vad ska finnas på skolgården?

På elevens val har en grupp elever på Ringstorpsskolan byggt en modell av skolan i trä. David fotograferade modellen och vips så hade de en karta över skolan att arbeta utifrån.

Under hösten kunde alla anställda på skolan lämna in förslag på vad de vill förändra på skolgården. David sammanställde och illustrerade alla förslag så att alla skulle ha samma förförståelse innan de tillsammans bestämde vad som ska bli verklighet.

Sedan röstade alla. Ett system där alla kunde lägga in veto användes. På så sätt blev resultatet lättanvänt. Det blev tydligt vilka förslag som var populärast och vilka förslag som ogillades. Röda staplar betyder att någon använt vetot och ogillar förslaget. Ett tydligt resultat som visar vad som är lättast att börja arbeta med, alltså vad flest vill genomföra och ingen har någonting emot.

Varför var inte eleverna med?

David resonerar som så att vi vuxna ibland måste ge förutsättningarna för att barnen sedan ska kunna ta de avgörande besluten. Barnen kommer få utslagsrösten när idéerna är utarbetade och tydligare. Vi vuxna har ett ansvar som vi inte bara kan lämpa över på barnen. Det är vi vuxna som satt oss i den här situationen och vi ska därför leda utvecklingen mot en hållbar värld. Det är också viktigt att de vuxna förbereder besluten för att etablera kontakt med varandra. Genom att förbereda ett antal förslag undviker skolan också att förslagen från eleverna enbart fokuseras på konsumtion. Det kan vara svårt att önska någonting annat än de färdiga lekställningar som vi är vana vid och sett på lekplatser och skolgårdar

– Barn tänker ofta utifrån konsumtion, inte funktion och kan behöva lite hjälp på traven för att utmana sina tankar, säger David.

Eleverna finns med på skolrådsmöte där de involveras i arbetet och har en viktig roll som medskapare.

Tillsammans

Skolan planerar för många gemensamma dagar runt skolgårdsarbetet. Enligt tradition har Ringstorpsskolan en Skolbarnens dag när föräldrarna planerar aktiviteter och personalen på skolan deltar om de vill. En tanke är att utveckla dagen till en gemensam dag som planeras och genomförs av alla, elever, föräldrar och personal på skolan. Dagen kan då bli ett bra tillfälle att arbeta med skolgården tillsammans.

Börja i det lilla

Ett annat konkret arbete som man tillsammans beslutat att göra på skolan är att börja sortera soporna. Sorteringskärl för alla fraktioner kommer finnas i den gemensamma korridoren. Elevernas uppgift blir att bära ut avfallet från klassrummen till korridoren. Vaktmästaren tar det vidare till avfallashuset på skolgården. För att få det att fungera har David tät kontakt med vaktmästare och lokalvårdare. Tillsammans har de diskuterat runt såväl kärlen som arbetsmiljöfrågor när de ska tömmas. Som exempel har de valt att skippa plastpåsen i korgen på toaletten. På så sätt behövs färre plastpåsar och de flesta förstår att bananskalen inte ska slängas där.

– Vi räddar inte världen genom att sortera sopor men vi möts som grupp och börjar arbeta tillsammans. Det är viktigt att börja i det lilla och bygga utåt, säger David.

Miljögruppen

Miljögruppen träffas en gång i månaden och gör prioriteringar och tar beslut. Just nu jobbar gruppen med att se hur de olika förslagen på olika önskemål för skolgården kan föras samman. Idén är att bygga en hinderbana som går runt hela tomten och i den kan många av personalens förslag finnas med.

– Tanken är att göra det som är enkelt först för att få en process att starta så fort som möjligt. Men det är också viktigt att ha ett större långsiktigt mål, säger David.

Skolans miljömått

I höstas började David arbeta med Naturskyddsföreningens miljöanalysverktyg för att skatta sin skola. Han anpassade verktyget genom att ta bort och lägga till frågor som passar för Ringstorpsskolan. När David hade arbetat igenom dokumentet så presenterades det för alla på skolan. Livliga diskussioner uppstod kring några av frågorna och dokumentet kommer att sjösättas först när alla fått tid att tänka igenom och diskussionerna mynnat ut i ett redigerat dokument som alla kan stå bakom. Tanken är sedan att använda verktyget för att varje år poängsätta skolans miljöarbete. Miljöarbetet som gör blir då tydligt och man kan se var nästa utmaning finns och vad arbetet ska fokuseras på framöver.

Miljö- och hållbarhetstänket, ständigt närvarande

Samtalet börjar gå mot sitt slut och in genom dörren till slöjdsalen kommer en kollega till David. Det är Marco, Ringstorpsskolans idrottslärare, som tittar in för att se om filmduken till idrottshallen är färdig. När tanken kom upp om att sätta en filmduk på en vägg i gympasalen så var lösningen inte att köpa en ny. Istället tog skolan kontakt med segelmakaren på Råå för att fråga om hon har spillbitar från segeltillverkningen. Segelmakaren hade gott om spillbitar och just nu arbetar man med gemensamma krafter för att sy ihop bitarna till en duk. Så tänker man på en skola där miljö- och hållbarhetstänk finns med i alla beslut som tas.