Pulshöjande rörelsepass på högstadiet har gett resultat

Pulshöjande rörelsepass på högstadiet har gett resultat

På Gustavslundsskolan är hälsa ett viktigt fokusområde. Emir Bisanovic har haft en ledande roll i arbetet att införa mer rörelse på skolan. Eleverna har fått mer idrott samt pulspass. Resultaten visade förbättringar på både arbetsminne och koncentration. 

Gustavslundsskolan är en nystartad skola och under uppstarten för 2,5 år sedan valde skolan tre fokusområden. Ett av dem blev hälsa och hälsofrämjande skolutveckling. Emir Bisanovic, idrottslärare på Gustavslundsskolan, är en av de som leder skolans hälsofrämjande arbete.

Hjärnan fungerar bättre hos barn som rör sig

De flesta svenska skolelever sitter still för mycket. Bara 14 procent rör på sig minst en timme varje dag och tjejerna är överlag mindre fysiskt aktiva än killarna (Folkhälsomyndigheten 2019). En stor referens för Emir och kollegorna blev Anders Hansen, men de inspirerades från många olika håll med hur de ville bygga in mer rörelse i skolan. En viktig utgångspunkt har helt enkelt varit att hjärnan fungerar bättre hos barn som rör sig.

– När vi tittade på forskningen och hur det ser ut på vanliga skolor insåg vi tidigt att vi inte har råd att inte göra något. Vi ville minska på stillasittande och vi ville öka förståelsen för vikten av rörelse hos eleverna. Som en del av det ville vi också vara den första mobilfria skolan med årskurs F-9.

Pulspass på schemat

– Vi införde valfria träningspass på högstadiet. Innan skoltid och med frukost. Cirka 45 av 60 elever valde att komma, och det blev en stor succé! Detta gjorde att vi införde obligatoriska pulspass under termin 2 för alla våra högstadieelever, säger Emir.

Hösten 2019 publicerades Pulsstudien som visar att korta träningspass kan ge signifikanta effekter på elevers prestationer. Andreia Balan, lektor på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg, ledde genomförandet av studien som fungerat både som inspiration och stöd i arbetet för Gustavslundsskolan.

─ För att eleverna på högstadiet skulle kunna se sin puls och öka motivationen för träning köpte vi in personliga pulsband. Pulspassens längd var 20 minuter, och eleverna skulle ligga på 65–80 procent av sin maxpuls. Pulspassen genomförde vi innan teori- och mattelektionerna. I det arbetet har vi bland annat fått mycket hjälp av Gustaf Andersson, utvecklingsstrateg vid elevhälsan i Helsingborg.

Pulspassen har gett positiva effekter

Idag förstår eleverna på Gustavslundsskolan vikten av att röra på sig och de säger själva att de tycker om att starta dagen med rörelse. Med hjälp av Andreia Balan kunde skolan undersöka effekten av pulspassen. Eleverna fick göra tester i en speciellt utformad app och resultatet visar förbättringar på både arbetsminne och koncentration.

– Det är ett fantastiskt bra resultat, eftersom utökningen av den fysiska aktiviteten inte varit dramatisk utan måttlig, säger Andreia.

För att ta reda på hur koncentrationen förbättrats fick nuvarande årskurs 8 besvara frågorna Upplever jag mig stresstålig? och Har jag haft lätt att koncentrera mig på lektionen? Eleverna svarade innan de fick börja med obligatoriska pulspass samt regelbundet under ett helt år efter införandet. Och det är väldigt stora skillnader i hur de svarar. Före införandet svarade 18,8 procent att de upplevde sig som stresstålig, jämfört med 36, 9 procent efter införandet. På frågan om eleven har haft lätt att koncentrera sig på lektionen svarade 54,2 procent JA efter införandet av pulspass jämfört med 41,7 procent innan.

När det gäller betygen är det svårare att säga exakt vilka resultaten är.

– Jag är väldig försiktig att uttala mig om betygen, det finns många faktorer som spelar in, men allt handlar om att ge eleverna bättre förutsättningar att lyckas. Det är pedagogerna som gör skillnaden och inte pulspassen. Pulspassen är till för att ge bättre förutsättningar. Men om vi tittar på meritvärde för årskurs 8, som hade två pulspass i veckan, kan vi se att meritvärdet ökade med 70 poäng sedan pulspassen införts, säger Emir.

Emirs tips för en hälsofrämjande skola

Att införa pulspass är bara en av flera insatser som skolan genomfört. Här är några tips från Emir på saker du också skulle kunna göra i arbetet med att vara en hälsofrämjande skola.

Skapa relationer med eleverna: 
– Varje dag checkar eleverna in sina mobiler, eftersom vi är en mobilfri skola. I samband med det erbjuder vi tid för läxhjälp under 30 minuter. Den här tiden har visat sig vara mycket positiv och ger oss en möjlighet att skapa en positiv relation med varje elev.

En brain break per lektion:
– Alla lektioner ska innehålla minst en brain break. Detta är ett beslut som är taget på ledningsnivå och gäller alla årskurser. Som stöd för lärarna har vi en digital bank med filmklipp, böcker och andra resurser. Just nu arbetar vi med att koppla våra brain breaks mer och mer till inlärningen, så det är inte bara att eleverna ska “upp och hoppa” utan det kan till exempel vara att de på mattelektionen gör en brain break där de också får lösa ett matematiskt problem.

Aktiva klassrum: 
– Vi vill gärna erbjuda eleverna rörelse under lektionstid. Det handlar om att smyga in rörelse i undervisningen. Till exempel genom att vi har ståbord och sittbollar i lärosalarna, men det kan också vara att eleverna får ta en promenad medan de diskuterar en uppgift, har möjlighet att sitta i saccosäckar eller sittbollar när de läser och så vidare.

Erbjud föreläsningar:
– Både elever och föräldrar har fått lyssna på föreläsningar som handlar om varför skolan satsar på rörelse och hälsofrämjande skolutveckling.

Belönades med priset Innovativa lärare 2018

2018 fick Emir Bisanovic och Eva Svensson på Gustavslundsskolan priset innovativa lärare 2018 – Skolan fick 45 000 kronor för ett ämnesöverskridande utvecklingsprojekt med pulsträning och inlärning i årskurs 7 och 8. Lärarstiftelsen delar varje år ut stipendier för att höja lärarkompetensen, till ny pedagogisk forskning och lärande. Ett av deras största stipendier är Innovativt lärande.

Prispengarna har skolan använt till att utveckla arbetet vidare. Bland annat genom att satsa på forskningscirklar. I cirklarna har fokus legat på att de medarbetare som ingår i hälsogruppen fått tillgång till aktuell litteratur och genom att testa teori i praktiken.

– Det här arbetat har varit givande och spännande. Det är häftigt att hela skolan strävar mot att ha ett hälsotänk. Många pedagoger ligger bakom detta, men framför allt ledningen stöttar oss och ger oss alla resurser som behövs. Utan en grym ledning hade detta aldrig varit möjligt. Vi har pulspass från årskurs 6 till 9, men vi tittar redan nu på hur vi ska få in det på hela mellanstadiet.

 Students must be healthy to be educated and educated to be healthy.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *