Läsberedd i förskoleklass med multisensorisk läsinlärning

Dalhemsskolan i Helsingborg arbetar med en multisensorisk läsinlärningsmetod som heter Läsklar. Metoden gör barnen fonologiskt medvetna redan i förskoleklass och hjälper dem att knäcka läskoden.

Vid multisensoriskt lärande aktiveras olika delar av hjärnan på samma gång, vilket gör det lättare att förstå och minnas det vi lär oss. Eleverna får en förståelse för varje bokstav. Det gör att det blir lättare att följa med och uppnå de olika stegen längre fram i läsningen.

– Sedan vi började med metoden som stöttning i läsinlärningen har vi haft 100 procent läskunnighet i årskurs 1, säger Viveka Strömqvist, lärare i årskurs 1-3.

– Det hade vi förmodligen inte haft om vi inte hade kompletterat med den här metoden, säger Lena Cervin, biträdande rektor på Dalhemsskolan.

Om multisensorisk läsinlärning på Dalhemsskolan

På Dalhemsskolan blir alltså alla elever läsberedda redan i förskoleklass och redo att klara Helsingborgs stads skolors tjänstegaranti läsa och skriva.

I klassrummet sker arbetet med läsinlärning genom en rad insatser, exempelvis med hjälp av Bornholmsmodellen och Helsingborgsmodellen. Som ett komplement till läs- och skrivundervisningen använder Dalhemsskolan sig av den multisensoriska inlärningsmetoden Läsklar.

På Dalhemsskolan får de elever som inte kan fler än 8-9 bokstäver arbeta med Läsklar. Viveka är en extra resurs i arbetet och fokuserar på de elever som har svårt att knäcka läskoden, medan klassläraren arbetar vidare med den fortsatta läsinlärningen.

Metoden har också visat sig fungera mycket bra för nyanlända elever. Att arbeta multisensoriskt hjälper i stor grad när man ska lära sig ett helt nytt ljudsystem.

– Vi gör det i ett inkluderande syfte. Genom att fånga upp eleverna tidigt kan vi undvika känslan “jag kan inte”. Istället kommer eleverna upp i ettan med känslan “jag kan”, säger Heléne Mannerhult, speciallärare som arbetade med metoden i förskoleklassen under föregående läsår.

– Skolan är en viktig skyddsfaktor. Goda resultat är viktiga och för att uppnå bra resultat behöver våra elever ha en bra grund. Det är därför vi tror på det här arbetssättet, säger Lena.

– Eleverna är inte färdiga läsare men med hjälp av Läsklar har de verkligen knäckt koden och mognat för att gå vidare till småboksläsning, säger Viveka.

Så här fungerar metoden Läsklar

Den multisensoriska läsinlärningsmetoden Läsklar bygger på ett metodmaterial som består av 25 lerfigurer i en träask, ett ”bokstavshus”, med fack för varje bokstav, en A5-pärm med plastfickor och ritpapper, ett kopieringsunderlag med 70 fonologiskt enkla bilder att klistra i pärmen och ett inplastat ark med handalfabetet.

Eleverna har var sin egen pärm och sitter tillsammans med läraren vid materialet. Oftast sker arbetet med en elev, ibland i små grupper om 2-4 elever.

– Alla figurer ligger huller om buller och vi säger till barnen att figurerna har fått ett nytt hus, säger Anna.

Anna presenterar en figur i taget för barnen och till en början är det alltid tre figurer som ska flytta in i sitt nya hus. Så småningom får barnen själva välja figurer.

– Det är bara barn som kan hjälpa figurerna att flytta in i huset med hjälp av en nyckel. Nyckeln är att barnet ska säga bokstavsljudet och samtidigt använda handalfabetet och göra tecknet för bokstaven med handen, säger Anna.

Det är när bokstaven kopplas till ljud, form, tecken och innebörd som förståelsen och lärandet sker. För varje gång en figur flyttar in i sitt hus ska eleven göra detta.

När alla tre figurer har vilat en stund i huset måste de ut och leka en stund. Efter det ska barnen repetera. I början går det väldigt fort och nästa gång får barnen lov att ta fler och fler figurer.

Konsten att minnas

– Barnen lär sig väldigt snabbt många bokstäver, från att ha kämpat med andra metoder och inte lärt sig mer än kanske några få bokstäver, säger Anna.

De elever som har svårt att minnas kommer ihåg 2 till 4 saker per sinne. Antalet sinnen samtidigt kan däremot vara hur många som helst, eftersom varje sinne har en egen kanal upp till hjärnan. Genom metoden Läsklar kan eleverna alltså använda den auditiva, taktila, visuella och kinestetiska inlärningskanalen samtidigt.

Att arbeta med materialet är dessutom lekfullt och knyter an till barnens episodiska minne genom att ta tag i deras känslor. Samtidigt följer metoden särskilda steg, vilket gör det svårt att “hoppa över” någonting och det är då det går att säkerställa att eleverna kan kopplingen mellan bokstaven form och ljud.

– Det är detta jag tror är grejen. Eftersom hjärnan får möjlighet att använda så många sinnen samtidigt kan den också utöka sin kapacitet, säger Anna.

Forskningsstudie

Under 2017 genomför SFI – The Danish National Centre for Social Research en forskningsstudie på den multisensoriska inlärningsmetoden Läsklar under ledning av Jens Dietrichson.

Det främsta syftet med studien är att titta på metodens effekter och omfattar tester på förmåga av avkodning, bokstavskännedom och fonologisk medvetenhet samt till viss del motivation och glädje inför läsning.

Studien bygger på de goda resultat eleverna fick i en mindre utvärdering av metoden. I studien ingick Dalhemsskolan tillsammans med Raus planterings skola i Helsingborg och Jens Bille skolan i Bjuv.
Utvärdering av Sofias lässtart – en multisensorisk läsinlärningsmetod för elever i förskoleklass och första klass (pdf)

Dalhem är ett område där en stor andel familjer har svag socioekonomisk bakgrund. Jens menar att liknande resultat i ett område som Dalhem är unika och han har tidigare aldrig sett en liknande forskningsstudie. Han ser stora vinningar både i att genomföra studien såväl som att sprida metoden till fler.

– Vi ville hjälpa till att sprida det här arbetet och även göra en djupare undersökning där vi kan hitta verkliga effekter för fler barn. Därför använde vi rapporten från den tidigare studien för att ansöka, säger Jens.

Forskningsstudien är just nu igång på ett antal skolor men Jens söker också fler som är intresserade av att delta. Önskemålet är att det ska delta cirka 10 skolor i Sverige från olika typer av skolområden.

De skolor som deltar får utbildning i metoden samt kostnadsfritt metodmaterial. Dessutom kommer en oberoende pedagog att göra alla för- och eftertester. Forskningen vänder sig främst till skolor som av socioekonomiska förhållanden eller andra orsaker kan tänkas ha många elever som riskerar att inte klara läs- och skrivgarantin och gäller såväl elever i förskoleklass som i årskurs 1.

– Det är extra intressant att se att det är så många sinnen som aktiveras i metoden. Det ser man inte ofta och det gör det extra intressant, säger Jens.

Insatsen sker i två etapper och utvärderas före insatsen, efter första insatsen och efter andra insatsen på alla barn som skolan bedömer vara i behov av att få metoden.

– Eftersom insatsen sker i etapper kommer det alltså också kunna ge oss en hint om när under läsåret vi har bäst effekt av insatsen, säger Lena.


Anna Aldenius Isaksson har arbetat i många år på Dalhemsskolan och är förälder till Läsklar. Hon upptäckte metoden när hon försökte lära sin dotter, som har en utvecklingsstörning, att läsa. Idag är Annas dotter över 31 år och skriver dagligen dikter och texter trots sitt handikapp.

Fv. Anna Aldenius Isaksson, Jens Dietrichson, Lena Cervin och Viveka Strömqvist.

  • Carina Andersson

    När jag startade skolan1965 blev man testad för om man var skolmogen.
    Jag kunde läsa och skriva,min mor fick så beskedet att vänja mig av med det.
    Åh ,tiderna växlar,mina barn,pojkar i tjugoårsåldern har ( uppvuxna i Danmark) alltid blivit kritiserade för att vara allt för stilla och inte busa runt som de flesta .Nu verkar det som om man tycker att barnen i en tidig ålder skal skynda sig med allt,hoppas att det ändå finns plats för alla.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *