Mentimeter – ett enkelt verktyg för snabb kunskapskontroll och bedömning

Jag heter Mats Svensson och undervisar på Allvar Gullstrandgymnasiet i Landskrona. Jag är behörig att undervisa i biologi, naturkunskap och diverse miljökurser. För stunden undervisar jag biologi, naturkunskap och marinbiologi. Jag har jobbat på skolan sedan 1999.

Mentimeter

I dag sker händelser ofta väldigt fort, på gott och ont. Eleverna är vana vid att resultat, konsekvenser, kommentarer m.m. sker snabbt. Vikten av direkt återkoppling i skolan är därför bra. Det finns digitala hjälpmedel som underlättar detta för läraren och samtidigt ger dig en sammanställning av kunskapsläget i gruppen att använda för din planering och bedömning. Det genererar ganska lite merarbete för dig som lärare men engagerar eleverna i stor utsträckning.

Applikationen kanske någon känner igen redan, den heter Mentimeter och finns att hitta på www.mentimeter.com. Det finns en mängd olika lösningar för sk. ”instant feedback”, där nog Kahoot är den vanligaste, men jag rekommenderar denna eftersom du i efterhand får samtliga deltagares resultat på individnivå tillsänt dig i form av e-post. Mer om detta nedan.

Inledningsvis skapar du ditt frågeformulär genom att välja någon av de mallar som kan användas. Man kan göra sina prov/läxförhör/undersökningar personliga genom bilder och särskilda utseenden. Exempelvis kan bilder användas som alternativ till skrivna svar.

Fig1. Till höger i panelen väljs typ av frågemall och därefter kan bilder laddas upp som svarsalternativ.

Fig1. Till höger i panelen väljs typ av frågemall och därefter kan bilder laddas upp som svarsalternativ.

Det som kanske kan kännas mest användbart är en Quiz (annan mall) där du kan ställa frågor och välja svarsalternativ som motsvarar de vanligaste fallgroparna inom området. Eleverna får direkt svar och ser hur gruppen har svarat. Som lärare ser du direkt vilka områden som behöver ytterligare genomgång. Att skapa en Quiz behöver inte ta mer än 15 min att göra och inmatningen kan se ut så här:

Fig2. Här visas hur du fyller i frågorna och de olika svarsalternativen. I bilden ses också hur eleverna svarat och det rätta alternativet. Du ställer själv in tiden för hur länge frågan skall visas och hur lång tid man har på sig att svara.

Fig2. Här visas hur du fyller i frågorna och de olika svarsalternativen. I bilden ses också hur eleverna svarat och det rätta alternativet. Du ställer själv in tiden för hur länge frågan skall visas och hur lång tid man har på sig att svara.

Den sidan som eleverna ser i sin telefon/dator ser annorlunda ut och de ser inte de varandras svar förrän alla har svarat alternativt tiden har gått ut. Nedan syns vyn som man lämpligen visar med projektor och du som lärare kontrollerar hela förfarandet från din dator.

Fig3. Elevernas vy i telefonen/datorn. Eleverna loggar in på aktuell quiz genom att följa instruktionerna överst. Det finns även QR-kod för ännu snabbare tillgång.

Fig3. Elevernas vy i telefonen/datorn. Eleverna loggar in på aktuell quiz genom att följa instruktionerna överst. Det finns även QR-kod för ännu snabbare tillgång.

Om man vill så kan man efteråt publicera en resultatlista över hur det gått för eleverna. Detta är ju tvivelaktigt i många fall men om den begränsas till en topp-fem så leder det i regel till att tävlingsmomentet förstärks och eleverna vill göra en quiz till för att komma högst upp. Plötsligt har man fått eleverna att vilja tävla i kunskap. Det gäller då inte bara att svara rätt utan så fort som möjligt. Tidsaspekten gör att fusk är omöjligt som metod för att lyckas riktigt bra. Att titta på någon annans svar finns det helt enkelt inte tid till. Detta vittnar även eleverna om.

Fig4. Så här ser en enkel resultatlista ut över de fem bästa resultaten.

Avslutningsvis får du som lärare ett mejl innehållande Exelfiler
över resultaten. Här kan du se hur eleverna har klarat sig på de
olika frågorna. Det är upp till dig själv och testsituationen
hur du vill använda resultaten.

Fig4. De elever som har fått poäng är de som svarat rätt och desto fortare desto högre poäng. De elever som fått noll har svarat antingen fel eller inte alls.

Fig4. De elever som har fått poäng är de som svarat rätt och desto fortare desto högre poäng. De elever som fått noll har svarat antingen fel eller inte alls.

Hur ofta hör du efter avslutat läxförhör: -Kom igen kör en till så skall jag minsann visa att jag kan. Det funkar som ett snabbt och lustfyllt sätt att göra snabba kunskapskontroller där eleverna direkt ser om de lyckas rätt samtidigt som du ser hur gruppen ligger till inom olika områden och var extra genomgångar kan vara på sin plats.

Nu kan man argumentera i Hatties fotspår att detta inte är formativ respons. Detta beror på hur du som lärare använder Mentimeter. Stannar du upp innan nästa fråga och går igenom alternativen och varför de som är felaktiga är just felaktiga så har du kommit längre än att bara konstatera vad som är fel.

Referenser kring betydelsen av feedback:

http://visible-learning.org/2013/02/john-hattie-helen-timperley-visible-learning-and-feedback/
http://education.qld.gov.au/staff/development/performance/resources/readings/power-feedback.pdf   (sid 19 (98))
http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.3102/0034654307313795   (sid 163)

Kahoot funkar också:
http://tidningengymnasiet.se/lekfull-fragesport-ger-snabb-respons/