Använd rörlig bild i förskola och skola

Fördelarna med att arbeta med rörlig bild i förskola och skola är många. I Lilla filmskolan får du tips på hur du enkelt kommer igång.

I Lilla filmskolan visar Ola Sandén dig och dina elever smarta tips och tricks för att ni enkelt ska kunna komma igång med rörlig bild. Det behöver inte handla om att göra långfilm, utan snarare att börja använda rörlig bild som ett verktyg för att visualisera och berätta.

– Rörlig bild är precis som en penna – ett verktyg. En penna och en kamera står inte i motsats till varandra och ska inte heller ses som komplement till varandra, utan de är olika verktyg som fungerar i olika sammanhang, säger Ola.

Ola Sandén filmar sig själv med sin mobilkamera i Lilla filmskolan.

Rörlig bild ger kritiskt förhållningssätt

Ola är mediepedagog på avdelningen för Lärandestöd på Pedagogiskt center i Helsingborgs stad och är mycket ute i skolorna och talar om digital teknik och digitaliseringens påverkan på det samhälle vi alla är en del av.

Varför är det viktigt att arbeta med rörlig bild i skolan?
– Eleverna, som är uppvuxna i det digitala samhället, är redan medproducenter snarare än konsumenter när det gäller informationsflödet på webben. De lär sig tidigt att använda sig av olika bilduttryck, i synnerhet rörlig bild, och som pedagoger behöver vi ge dem verktyg för att kunna hantera detta på ett bra sätt. Det ingår i begreppet digital kompetens, som vi är är skyldiga att arbeta med enligt skolans styrdokument från och med i höst. Det handlar mycket om att ge eleverna ett kritiskt förhållningssätt till media och all information de översköljs av.

På vilket sätt ger film ett kritiskt förhållningssätt?
– När eleverna själva får skapa och lära sig att bygga upp en berättelse genom rörlig bild får de samtidigt en förståelse för vilken makt rörlig bild kan ha. Är allt vi ser verkligen sant? Har filmen syfte att påverka och på vilket sätt? Med green screen, till exempel, kan man enkelt manipulera verkligheten.

Finns det fler skäl till att arbeta med rörlig bild i skolan?
– Absolut. Rörlig bild kan med fördel användas i syfte att dokumentera och förklara. På idrottslektionen kan man till exempel filma en sekvens när eleverna samarbetar som bäst för att sedan visa den för nästa klass eller grupp, för att inspirera dem.

Kan rörlig bild användas i alla ämnen?
– Ja, rörlig bild är som sagt ett verktyg, precis som papper och penna. Film kan användas i alla ämnen för att skapa, visualisera, berätta, dokumentera och förklara.

Vilket är det vanligaste misstaget du ser bland lärare som börjar arbeta med rörlig bild?
– Att de inte planerat för vad de ska göra med materialet när det väl är klart. Vad är syftet och vad ska filmen sluta i? Var ska den visas? Ska den publiceras på nätet? Detta behöver man tänka igenom före, inte efter, och man ska vara tydlig mot eleverna från början. Alla barn älskar inte att stå framför kameran och vill kanske inte alls vara med i det sammanhang som det filmade materialet sedan resulterar i.

Andra tips till lärare?
– Möt eleverna där de befinner sig. Ett sätt att få din och deras världar att mötas kan vara att be dem föra mediedagbok. Under en veckas tid ska de skriva ner alla sajter och forum de besöker, alla filmer de ser och så vidare. De som vill berätta gör det. På så sätt får du en inblick i deras värld och ni kan utgå från och inspireras av den i det fortsatta arbetet.

Ola tar den japanska popartisten Hatsune Miku som ett talande exempel på hur olika världar vuxna och barn kan befinna sig i. Hatsune Miku är en så kallad ”vocaloid”, det vill säga en animerad artist med programmerad sångröst. Hon finns inte på riktigt, men har över 100 000 släppta låtar och drar fulla konsertarenor. (Se exempel på en animerad 3D-konsert med Hatsune Miku här).

Vocaloiden Hatsune Miko är en stor industri. Här syns en docka. Foto: Pixabay.com

– Hatsune Miku är ett exempel på något som vi vuxna kan tycka är helkonstigt. ’Det är ju inte på riktigt’. Men ungdomar världen över älskar henne. De kan vara med och påverka hennes låtar, dans och klädval genom att kommunicera med producenterna i olika kanaler. Dagens unga är framför allt medskapare, inte konsumenter. Våga intressera dig för dina elevers medievanor – och våga inspireras av dem, säger Ola.