Letar du efter vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet och sambandet med barn och ungdomars hjärnhälsa? Här har du det! Sammanställt av Arne Kastenbom, förstelärare på Rönnowska skolan.
Pulsträning och fysisk aktivitet är viktig för barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition, studieresultat och studieprestation och de flesta skolor i Helsingborg arbetar med fysisk aktivitet på olika sätt, precis som mängder av andra skolor i hela världen. Jag har samlat och sammanfattat forskning för att alla vi som arbetar med fysisk aktivitet har en trygg koppling till forskning.
När journalister, föräldrar eller andra har synpunkter kan det så ett tvivel som skapar osäkerhet kring fysisk aktivitet. Okunskap leder till onödiga missförstånd och jag tror att ord och begrepp behöver redas ut. Nu kan skolor, men även Fritid Helsingborg, som har 34 personer, som arbetar med ”Bli ditt bästa jag” förhoppningsvis hitta stöd i den här sammanställningen.
Alla barn och ungdomar (6-17 år) rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet.
Den fysiska aktiviteten bör främst vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög.
Hälsovinster och andra vinster av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar (6–17 år):
Förbättrad kondition
Ökad muskelstyrka
Förbättrad skeletthälsa
Kardiovaskulär hälsa
Metabol hälsa
Mental hälsa (minskade symtom på depression, ökad självkänsla)
Förbättrad skolprestation*/testresultat i skolan
”Skolprestation och/eller kognition. Tvärsnittsstudier har visat positiva samband mellan kondition eller konditionsträning och skolprestation. Experimentella studier avseende skolprestation och/eller kognition påvisar dessutom att kausala effekter på kognitiva förmågor uppnås vid förbättrad kondition. Systematiska översikter summerar dessa fynd. Begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++)”.
”Viktigt är att trots att man tagit tid från undervisning till fysisk aktivitet inte sett ett negativt samband mellan fysisk aktivitet och skolprestation”.
Regelbunden fysisk aktivitet över veckor och månader påverkar hjärta, blodkärl, skelettmuskulatur, immunsystem, hjärna och andra organ bland annat genom påverkan på proteiner och genaktivitet.
Regelbunden fysisk aktivitet över veckor och månader bidrar till förbättrad hälsa, livskvalitet, kognition, stämningsläge och fysisk kapacitet.
Det finns ett starkt positivt samband mellan aerob kapacitet och kognitiv funktion, vilket visats i bland annat svenska mönstringsstudien (18 år).
”Frisättningen av tillväxtfaktorer såsom BDNF (brain-dervied neurotrophic factor), som ökar 2–3 gånger, och neurotransmittorer (signalsubstanser) såsom dopamin, serotonin och glutamat i olika delar av hjärnan påverkas under fysiskt arbete. Dessa kan på olika sätt bidra till att öka vakenhetsgrad, koncentrationsförmåga…” (fyss.se)
Läs mer om blodvolym, blodflöde, biokemi, aktivering, neurotransmittorer, signalsubstanser, tillväxtfaktorer, belöningscentrum, prefrontala cortex, hippocampus mm på fyss.se. och i boken ”Hjärnstark” av Anders Hansen, som beskriver hur fysisk aktivitet påverkar hjärnans tankemässiga funktioner på ett populärvetenskapligt sätt.
WHO:s rekommendationer överensstämmer med våra nationella.
“Children and youth aged 5–17 should accumulate at least 60 minutes of moderate- to vigorous-intensity physical activity daily.”
“It has also been suggested that physically active young people more readily adopt other healthy behaviours (e.g. avoidance of tobacco, alcohol and drug use) and demonstrate higher academic performance at school.”
Physical activity and cardiorespiratory fitness are beneficial to brain structure, brain function and cognition in children and youth.
Physical activity before, during and after school promotes scholastic performance in children and youth.
A single session of moderate physical activity has an acute benefit to brain function, cognition and scholastic performance in children and youth.
Mastery of fundamental movement skills is beneficial to cognition and scholastic performance in children and youth.
Time taken away from academic lessons in favour of physical activity has been shown to not come at the cost of scholastic performance in children and youth.
Professor Charles H. Hillman, PhD, North Eastern University, Illinois, USA, är medlem i USAs nationella kommitté, som publicerat de nya amerikanska riktlinjerna om fysisk aktivitet 2018 (pdf). Dr Hillman är en internationellt erkänd forskare och han har publicerat flest vetenskapliga artiklar i världen om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnhälsa, kognition och studieresultat (academic achievment) på barn och ungdomar. Hans senaste publikation är en översikt om hur rörelse påverkar barns tankemässiga förmågor – A Review of Acute Physical Activity Effects on Brain and Cognition in Children (2019).
Efter att media i Sverige granskat och kritiserat effekterna av medel- och högintensiv träning på hjärnan, så kontaktar jag honom. Finns det vetenskapligt stöd?
Dr Hillman rekommenderar bland annat att läsa de nya riktlinjerna om fysisk aktivitet 2018, eftersom de visar att fysisk aktivitet stärker hjärnhälsa. “The new 2018 Physical Activity Guidelines for Americans has determined that physical activity is beneficial to brain health” (C. Hillman February 2019). De nya amerikanske riktlinjerna är också helt i linje med de svenska, men med stärkt evidens och några nya områden som hjärnhälsa och sömn, enligt Fyss.
Dr Hillman säger vidare att fysisk aktivitet är viktigt för barns hjärnhälsa, kognition och studieresultat. Han delar med sig av forskning som visar att fysisk pulshöjande aktivitet förbättrar hjärnans funktion hos barn. Forskning visar till exempel att ett enda tillfälle av fysisk aktivitet ger en omedelbar effekt på hjärnhälsa. Han rekommenderar även den bästa systematiska översikten om sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat/inlärning. Läs andra halvan av ”Physical Activity,Fitness, Cognitive Function, and Academic Achievement in Children: A Systematic Review”.
Ett urval av rekommenderad forskning hittar du också under fliken Bilaga: definitioner och länkar nedan.
Tre exempel från US Guidelines 2018:
Strong evidence demonstrates that acute bouts of moderate-to-vigorous physical activity have a transient benefit for cognition, including attention, memory, crystalized intelligence, processing speed and executive control during the post-recovery period following a bout of exercise. The findings indicate that the effects are larger in preadolescent children and older adults relative to other periods of the lifespan. PAGAC Grade: Strong.
Moderate evidence indicates an effect of both acute and long-term moderate-to-vigorous physical activity interventions on brain, cognition, and academic outcomes (e.g., school performance, psychometric profile of memory and executive function) in preadolescent children ages 5 to 13 years. PAGAC Grade: Moderate.
Strong evidence demonstrates that acute bouts of moderate-to-vigorous physical activity have a transient benefit for cognition, including attention, memory, crystalized intelligence, processing speed, and executive control during the post-recovery period following a bout of exercise. The findings indicate that the effects are larger in preadolescent children and older adults relative to other periods of the lifespan. PAGAC Grade: Strong.
“Positive effects were found for physical activity on executive functions, attention and academic performance in preadolescent children. Largest effects are expected for interventions that aim for continuous regular physical activity over several weeks”.
I översikten Forskningsöversikt om fysisk aktivitet och studieresultat (pdf, Skolverket) redovisas relevant forskning när det gäller effekter på studieresultat av mer rörelse. Särskilt har effekterna hos elever med en mer stillasittande livsstil beaktats vid forskningssammanställningen, liksom om
effekterna skiljer sig mellan könen och olika åldrar.
”Forskning visar entydigt att det finns ett starkt dubbelriktat samband mellan studieresultat och hälsa.”
I skolverkets publikation Hälsa för lärande – lärande för hälsan gör Skolverket nedslag i några olika forskningsrön om fysisk aktivitet och lärande. ”Hur kan fysisk aktivitet stötta kognitiva förmågor?”. På sidan 52 skriver Skolverket om den klassrumsbaserade fysiska aktivitetens effekter. Hälsofrämjande arbete med fysisk aktivitet har en given plats i skolan och är viktigt för lärandet.
Detta är endast ett litet urval av studier och riktlinjer som man kan luta sig mot. Jag rekommenderar att man läser bifogade länkar i sin helhet och diskuterar vad det betyder.
Fysisk aktivitet påverkar definitivt hjärnan och är viktig för hjärnhälsa, kognition och studieresultat hos barn och ungdomar.
Forskning på hjärnan
Neurovetenskapen är en av de vetenskaper som utvecklats mest de senaste decennierna. Det behövs generellt sett mer forskning på hjärnan och dess funktioner och i synnerhet hos barn och ungdomar.
Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) har fått 35 miljoner till en ny stor forskningsstudie – ”Fysisk aktivitet och hjärnhälsa för skolungdomar” som ska ge ny, användbar kunskap om sambanden mellan fysisk aktivitet och kost för att främja hälsosamma hjärnfunktioner ur ett fysiologiskt, organisatoriskt och pedagogiskt perspektiv. Intressant med en tvärvetenskaplig studie på elever i årskurs 7.
I Helsingborgs stad har vi genomfört praktiknära forskning i ”Pulsstudien”, som undersöker hur sju minuters pulshöjande fysisk aktivitet påverkar koncentration (selektiv uppmärksamhet), arbetsminne och inlärning hos elever i årskurs 7. Studien publiceras under 2019.
Rörelse- och pulsprojekt
Mer fysiskt arbete i medel- och högintensitet, det vill säga pulsträning, ger många hälsovinster. Alla barn och ungdomar som deltar kan vinna något. Det finns stora individuella skillnader. Ett bra rörelse- och pulsprojekt i skolan tar hänsyn till helheten och bör arbeta med mer allsidig fysisk aktivitet med syfte att förbättra hälsa, välmående och stärka till exempel hjärnhälsa, kognition och studieresultat. Det ska vara lekfullt och utveckla motoriska färdigheter, i synnerhet för mindre barn. Man kan låta sig inspireras av andra skolmodeller, som tagit in relevant forskning och som provar om det fungerar utifrån deras förutsättningar. Skolmodeller kan inspirera, men är inte vetenskapligt prövade.
Det ska påpekas att det finns studier som endast visar på små samband, men inga som visar på försämringar. Stödmaterialet är förenklat och för att förstå skillnaden på olika begrepp, evidensgrad med mera krävs en muntlig fördjupad genomgång. Det är lätt att det skrivna ordet tolkas, förvrids och missuppfattas.
Ta gärna fortsatt kontakt med mig om du önskar fördjupa dig eller om du har tankar och frågor.