Barnen blir superhjältar – i dubbel bemärkelse

Barnen på förskoleavdelningen Almen har fått skapa superhjältedräkter som de under våren kommer använda i drama och filmskapande. Materialet till dräkterna är återbrukat material som de samlat in till avdelningen. Projektet går under namnet ”Vem kan jag bli?” och har fokus på identitet och hållbarhet.

Tittie Bordin och Sandra Svensson arbetar tillsammans på Maria Park förskola i en barngrupp med 16 barn mellan 4-5 år. I ett Skapande skola-projekt har de skapat en återbruksateljé av olika typer av material de samlat in. Materialet i ateljén är sorterat och framdukat utifrån vad det är och vilken färg det har och är inbjudande för barnen. På väggarna sitter teckningar på barnens design av dräkter och barnen har varit inne och valt tyger som de inspirerats av och känner att de vill använda.

Hittills har Monica Palmqvist, som är formgivare, slöjdare och inspiratör, besökt avdelningen två gånger och barnen har skapat vingar, klor, mantlar och peruker med henne som stöd.

Arbetet med projektet började i september 2020 och målet är att kunna avsluta i maj med en utställning någonstans i Helsingborg. Förhoppningen med utställningen är att allmänheten, föräldrar och släkt ska kunna komma och titta.

Hur har ni pedagoger arbetat med och planerat projektet?

– När höstterminen började så startade vi upp genom att observera vad barnen var intresserade över utifrån förändring och förundran. Vi såg i leken att barnen testade olika roller med olika styrkor, svagheter och krafter. Vi valde därför att starta upp ett projekt med nyfikenhetsfrågan ”vem kan jag bli”. Först berättade vi om hjältar. Vad är det? Vad finns det för olika hjältar? Det finns hjältar i vardagen så som polis, ledarhundar, röda korset, personer som handlar till personer i riskgrupper i dagens läge.

– Därefter diskuterade vi med barnen vad de skulle vilja vara för hjältar, vilka krafter de skulle ha och varför. Där väcktes vår tanke om att tillsammans med barnen skapa dräkter till superhjältar. Då läste vi om Monica Palmqvist som är formgivare, slöjdare och inspiratör på Skapande skolas sida. Vi kände att detta skulle passa bra till ett projekt med fokus på identitet och hållbarhet.

Hur kom ni på att ni ville söka pengar till just det här projektet?

– Vi blev inspirerade av ett annat arbetslag som sökt skapande skola och då gick vi in och läste om vilka kulturaktörer som fanns. Vi läste om Monica Palmqvist och hennes kunskap och vi tyckte det lät inspirerande och roligt. Vi kände att vi hade för lite kunskap om att arbeta med återvinningsmaterial i förskolan. Oftast skapar vi då med mjölkpaket eller toalettrullar med limpistol och kände att vi hade velat lära oss om fler sätt att använda återbruksmaterial på. . Vi ville att superhjältedräkterna skulle kunna användas många gånger i lek och utforskande. Vi förskollärare har ett intresse av drama och utklädning och efter att vi pratat med Monica så gjorde hon oss ännu mer taggade till projektet.

Vilka har varit de svåraste utmaningarna hittills?

– Att få tiden att räcka till. Det är så mycket vi vill hinna göra och få ut av detta projekt. Det gäller att planera och prioritera och det är det vi överväger just nu.

Vad har varit det bästa hittills?

– Det roligaste har varit att tillsammans med barnen få utforska nya material och tekniker som vi kommer ta med oss vidare i vårt arbete. Att kunna lyssna in varje barn och tillsammans med Monicas kunskap förverkliga deras superhjältedräkt.

Rektor Marianne Björklund-Persson är också positiv till arbetet och tror att det är bra för barnen att möta kultur på flera olika sätt genom detta och liknande projekt.

– Det är bra at fler pedagoger inspireras att samarbeta med personer med specialkunskaper som kan förstärka förskolans undervisningsuppdrag. Och att barn får möta kultur på flera olika sätt inte bara traditionellt som med till exempel film, teater och konserter. Det finns ju så mycket mer! Att få in olika skapande kulturer och uttrycksformer i förskolan berikar oss alla. Vi får ny kunskap och kan prova på material och tekniker vi inte annars hade gjort. Självkänslan växer av att klara av nya utmaningar och att känna att man kan, det ger kraft, säger hon.

När pedagogerna frågar barnen om arbetet är de mycket positiva till projektet. De svarar bland annat att det varit roligt att klippa, sy och rita och bestämma tyger till kläderna.

Vad har du lärt dig med vårt projekt?
– Rita och Greenscreen. Man kan göra vad man vill, klä ut sig och låtsas att man flyger eller är i skogen. Att limma så det sitter fast. Att man ska inte springa, att man ska göra städa fint, lyssna på fröken. Att jag ritat mig själv.

– Barnens tankar och modeller blir till verklighet i projektet, det förmedlar att allt är möjligt! Framtidstro, det kan vi aldrig få för mycket av! Att ge barnen tillit till sin egen förmåga är ett av de viktigaste uppdragen förskolan har att förmedla till våra framtida beslutsfattare och världsmedborgare! säger Marianne.

En kreativ resurs och en möjlighet att möta framtidens behov

Monica Palmqvist har arbetat med hållbar livsstil och slöjden som verktyg i över 20 år. I sitt vardagliga arbete är hon formgivare och även vikarie i skola. Monica ser Skapande skola som en extra kreativ möjlighet att fånga barns intresse för återbruk och som ett sätt att kunna ta tillvara på det på ett långsiktigt sätt.

– Det bästa med skapande skola är att få tid och möjlighet att utveckla kreativa sinnen. Att inte behöva skynda, att få stanna och lyssna in. Att planera tillsammans att skapa delaktighet så framtidens frö. Att barn och unga på ett lustfyllt sätt kan möta framtidens behov av samarbete, miljöomställning och återbruk genom att Skapande skola ger chansen att utveckla många sinnen.

– Skillnaden mellan mitt vanliga arbete som formgivare i vuxenvärlden och vikarie i skolan, är att i Skapande skola får jag mer tid på alla sätt, tid att lyssna in är det stora och viktiga. Men också att drömma, planera och genomföra idéer ihop med framtidens små människor. Det är så viktigt att ge barnen verktyg, inspiration och möjligheter. Att få arbeta i mindre grupper så varje barn får tid, att vi vuxna får tid att lyssna in.

Monica tycker det är mycket positivt att få vara en kreativ resurs för förskolan och skolan, för både barn och personal.

– Att dela med mig av mitt kreativa flöde, att skapa tillsammans för framtidens hållbara livsstil. Att dela med mig av mina verktyg och möjligheten att skapa och att inspirera både barn och personal. Att insikten att det omöjliga ofta är möjligt. Jag tänker på sången Goliat av Laleh som barnen ofta sjunger på skolavslutningen.

”Vi sa. Vi ska ta över.
Vi ska ta över världen.
Vi ska bli stora.
Vi ska bli mäktiga, ha ha.
Och vi ska göra jorden hel.
Ja, vi ska göra vattnet rent.

Ja, vi ska aldrig skada. Varandra mer”