Från ax till limpa – formativt arbetssätt i klassrummet

Karin Bergöö Ripell använder bedömningsprocessen som ett redskap för elevernas lärande i undervisningen. Hon ser BfL som ett arbetssätt där hon försöker organisera sin undervisning för att kunna fatta beslut om vad som behövs för att komma vidare i elevernas lärande.

Karin, förstelärare i åk 7-9, Högastensskolan var en av föreläsarna på BFL lärandekonferens 2017 i Helsingborg.
Se fler inspelade föreläsningar på Pedagogiskt centers facebooksida

Om formativt arbete i klassrummet

Karin Bergöö Ripell

Vad tänker du på när du hör begreppet BfL?
Att jag och mina elever använder bedömningsprocessen som ett redskap för elevernas lärande i undervisningen. Det är ett arbetssätt där jag försöker organisera min undervisning där jag samlar på mig information för att kunna fatta beslut om vad som behövs för att komma vidare i elevernas lärande. Därför har jag valt att kalla min föreläsning Från ax till limpa. Ibland behöver man tillsätta lite mer mjöl, ibland mer vatten etc. för att det ska bli så bra deg som möjligt för att sedan jäsas och bakas och smakas av.

Kan du beskriva kort vad din föreläsning på lärandekonferensen BfL handlar om?
Föreläsningen kallar jag Från ax till limpa, där jag utgår ifrån hur jag jobbar med formativt arbetssätt och bedömning i klassrummet.

Föreläsningen är uppdelad i tre delområden; introduktion, arbetsprocessen och bedömning av ett arbetsområde, med fokus på det elevnära och formativa arbetssättet i varje delområde.

Tanken är att upplägget ska vara applicerbart på flera ämnen även om jag själv är SO-lärare. Det är undervisningssättet jag vill trycka på, till exempel att jag gärna ”modellerar” (cirkelmodelltänk) med eleverna i klassrummet innan jag släpper dem att göra uppgiften helt själva.

Varför har du valt detta ämne? På vilket sätt tror du att just detta kan hjälpa andra lärare?
Det finns idag mycket forskning om BfL och en del litteratur är rätt så teoretisk. Därför vill jag försöka ge exempel på hur man kan göra i praktiken och att andra lärare får nya tankesätt och metoder som de kan omsätta i sin undervisning direkt.

När har du som mest roligt i klassrummet?
Jag upplever att jag har som mest roligt när jag har lärt känna en klass och man vet var man har varandra och förstår varandra och att det utmynnar i ett gott samarbete. Eleverna vågar komma med förslag på hur vi ska lösa saker och vågar ifrågasätta när jag gjort något mindre bra. Kugghjulen hakar i varandra utan att det gnisslar så att säga.

Har du ett bra lästips inom området?
Helena Wallbergs bok Att sätta betyg – En berättelse från ett kollegierum. En intressant och relativt lättillgänglig bok som jag gärna går tillbaka till och bläddrar i. Helena skriver den som en berättelse om ett fiktivt kollegium, men samtidigt kopplar hon berättelsen till teori/aktuell forskning och ger konkreta förslag på hur man kan jobba med formativ bedömning. Hon har ett helhetstänket där hon resonerar om vad god undervisning är och vad det har för effekt på elevernas lärande. Hon berör inte bara betygsättning som titeln kanske signalerar, utan tar upp hela processen, allt från en planering som ska gälla alla elever (inklusive de med anpassningar och stöttningar med en sårbarhet för vissa situationer) till bedömningsanalysen som med fördel görs tillsammans med andra kollegor.

En annan bra bok som jag vill rekommendera är Språkutvecklande SO-undervisning – strategier och metoder för högstadiet av Bjerregaard och Kindenberg som ger exempel på hur man kan skapa en undervisning som utvecklar både elevernas kunskaper och språk. Boken riktar sig främst till SO-lärare men de aktiviteter och metoder och arbetssätt som de skriver om kan användas även inom andra ämnen och stadier. Finns även en motsvarande bok för NO-lärare.