Kan elever bidra till forskningen?

I en verklighet där det blir svårare och svårare att skilja åsikter eller fake news från fakta fyller forskningen en allt viktigare roll. Kunskap baserad på forskning är en förutsättning för att vårt öppna och demokratiska samhälle ska fungera. När informationen sprids snabbare än någonsin behöver vi i skolan prata om hur kunskap uppstår och utmanas och hur vi alla är en del i den processen.

Det här inlägget är en del i en serie inlägg om lärande för hållbar utveckling. Konkreta exempel från förskolor och skolor i Helsingborgs stad som illustrerar de tre förmågorna veta, vilja och kunna.

Två skolor i Helsingborg har under hösten fått möjlighet att delta i en spännande forskningsstudie om fåglar i urban miljö. Eleverna har hjälpt forskare vid Lunds universitet att samla in data och har på så sätt fått ett autentiskt tillfälle att bekanta sig med det naturvetenskapliga arbetssättet och jobba tillsammans med en ”riktig” forskare. I den här första omgången av studien är det fjärdeklassare på Kattarps skola och S:t Jörgens skola som har hjälpt till. En skola mitt i staden och en utanför.

Fågelmatning av fåglarna i staden

Studien är en del i det större forskningsprojektet UrbanBirds. UrbanBirds är ett långsiktigt forskningsprogram vid biologiska institutionen i Lund som ska undersöka hur olika faktorer i stadsmiljön påverkar fåglarna. Våra städer växer och förtätas och behovet av att bevara både växter och djur blir allt viktigare i konkurrensen om marken. Att arter dör ut eller försvinner från områden är en del av problematiken med urbaniseringen.

Delstudien som elever i Helsingborg hjälpt till att samla data omkring går ut på att undersöka hur fågelmatning påverkar fåglarna i staden. Det är välkänt att fågelmatning kan öka chanserna för småfåglar att överleva under de kalla vintermånaderna, men är det alltid av ”godo”? Är de positiva effekterna även där när marken inte är täckt av snö och när det är plusgrader? Och spelar det någon roll vilken mat vi ger fåglarna, finns det ”skräpmat” även för fåglarna eller är mattillgången i sig ett större bekymmer?

Eleverna samlar data

Studien har pågått under 2-3 veckor på varje skola och startade med att doktorand Johan Kjellberg Jensen, som leder projektet, kom ut till skolan och berättade om hur allt kommer att gå till. Tillsammans valde eleverna och Johan ut en plats på skolgården där de placerade en fågelmatare. Sedan har det varit elevernas uppgift att dagligen fylla på mataren och föra protokoll över vilka fåglar de kunde se.

Som avslutning på studien har Johan och kollegan Dr. Maria von Post kommit ut och spänt upp ett nät på skolgården för att fånga fåglar, ta blodprov på dem och ringmärka tillsammans med eleverna.

Läs mer om projektet Urban Birds

Stare tittar ut genom sitt bo i en trädstam.

Kattarps skola

I Helsingborg började deltagandet för skolorna med att Johan tog tåget ut till Kattarp där en nyfiken fjärdeklass välkomnade honom. Tillsammans hittade de flera ställen på skolgården som skulle kunna fungera för fågelmatning. Till slut enades man om en plats i ett hasselbuskage där fågelmatare sattes upp. I början var det inte många fåglar som hittade till mataren men efter en vecka började det hända grejer. Fler och fler fåglar hittade till maten och kunde observeras av eleverna.

Till allas stor glädje fastnade hela åtta fåglar i nätet när det var dags för fångstdag. Fåglarna blev ringmärkta och eleverna fick vara med och se på när Johan tog blodprov på dem. När allt var färdigt släppte de sedan fåglarna på samma plats som de fångats in. Alla tyckte att det var mycket intressant att få följa hur registreringen gick till.

S:t Jörgens skola

Eleverna följde arbetet med spänning, i alla fall i början, men fåglarna ville inte riktigt komma ner till mataren på skolgården. I slutet av matningsperioden var det lite svårt med motivationen och när forskare Johan kom till fångstdagen var det en del nerslagna ansikten som mötte honom i klassrummet. När han frågade hur det hade gått, svarade eleverna ganska unisont, ”Dåligt!”. Efter en stund, när Johan förklarat att resultatet att fåglarna inte ville äta från mataren var ett lika spännande forskningsresultat som om de hade ätit, så förändrades diskussionen. Med insikten om att alla ändå bidragit med data till studien så fortsatte resonerandet omkring varför resultatet blivit som det blev.

Eleverna hade massa kloka tankar. Hade det kanske varit för varmt väder? Hade elevernas spring på rasterna skrämt iväg fåglarna? Hade det blivit annorlunda om de valt en annan plast för mataren? Fanns det så mycket bokollon i backen bakom skolan så att fåglarna valde dem istället? Kunde det bero på att skolan ligger mitt i staden?

Johan i klassrummet

Efter en stunds resonerande var det dags att gå ut till fångstnätet. Inte heller nu ville fåglarna visa sig på skolgården. Det hade regnat hela morgonen och fåglarna ville inte alls flyga in i nätet. Eleverna verkade inte för nedslagna men Johan lovade att komma tillbaka vid ett senare tillfälle för att göra ett nytt försök. ”Det är som att fiska”, konstaterade en elev, ”man vet aldrig när det nappar”.

Fågelfångst på S:t Jörgens skola

Koppla ihop (veta)

Lärande för hållbar utveckling handlar om att arbeta med såväl faktakunskaper (veta), möjlighet att påverka (kunna) och motivation att göra det (vilja). På Kattarps skola letade eleverna upp vilka fåglar som besökte fågelbordet för att kunna redovisa sin resultat.

– Jag upplever att eleverna ser på fåglar på ett annat sätt nu efter att de varit med i projektet. Även flera veckor efter att projektet avslutats är de mer uppmärksamma på fåglarna som omger skolgården, säger, Helene Rolf, läraren för klass fyra på Kattarps skola.

Lärarna Mia, Andreas och Jenny valde att knyta ihop arbetet med studien med den övriga undervisningen. I svenska lät Jenny eleverna skriva faktatexter om de olika fågelarterna som de såg vid fågelbordet och i matten planerade Andreas att göra stapeldiagram för att sammanställa vilka fåglar som visade sig vid fågelbordet. Nu var det ju inte så många som visade sig, så stapeldiagrammen fick skjutas på framtiden.

Jenny Nygren, Andreas Thulin och Mia Persson, lärare i åk 4 på S:t Jörgens skola

– Jag tror att eleverna fick en ökad insikt som fågellivet i naturen och de fick samtidigt upp ögonen för vad en forskare kan göra. En del elever som inte syns så mycket i klassrummet tog större plats i det här forumet, säger Mia Persson.

På riktigt (kunna)

Eleverna har fått möjlighet att utgå från ett autentiska sammanhang där kunskapen skapas och används i verkligheten. De har fått tillgång till experters sätt att jobba och har på så sätt tillsammans konstruerat ny kunskap. I det här arbetet har de fått möta nya roller och perspektiv som gett dem möjlighet att vara med och bidra på riktigt.

Forskning, lösningar och hopp (vilja)

Forskningen kan stå för de nya berättelserna och hoppet som vi så väl behöver. Här kan vi hitta motivationen till att söka lösningarna på vår tids svåra frågor så som miljöförstöring, klimathot, hälsa och välmående.  Vi behöver många framtida forskare som med nyfikenhet tar sig an svåra frågor och skapar förutsättningar för en hållbar framtid. Genom samarbete som det här hoppas vi kunna väcka nyfikenhet och nya framtidsdrömmar genom möten med nya yrkesgrupper och sätt att arbeta, en form av modern arbetslivsorientering genom lärande i samverkan med det omgivande samhället.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *