På våra fyra förskolor i Ödåkra är arbetet med årets språkprojekt i full gång. Trots att vi alla har samma bok som utgångspunkt för vårt arbete, ser projektets innehåll  olika ut beroende på vilken förskola man besöker. Med barnens nyfikenhet, intresse och behov i fokus formar varje avdelning sin egen resa.

Safer Internet day uppmärksammades tisdagen den 11 februari i år. Dagen är instiftad för att öka kunskapen och informera om barns och ungas närvaro på internet, men även för att visa på och utbilda inom säkerhet på internet. En av de saker som barn och unga framför allt behöver informeras om och skyddas från på internet är ju näthat.

Allt fler skolor i Helsingborgs stad arbetar med goda vanor för hjärnan och de senaste åren är det fysisk aktivitet som överlägset har varit det vanligaste sättet att arbeta. Men nu seglar ett annat ämne upp bland både elever, pedagoger och skolledare – nämligen sömn. 

Det finns många olika verktyg som stöder språkutveckling. Men hur kan man lyckas med att använda olika verktyg på ett positivt sätt för eleven? I det här avsnittet om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är fokus på kompensatoriska verktyg. Du får träffa Susanne Robinsson och Michael Bäcklund.

I en verklighet där det blir svårare och svårare att skilja åsikter eller fake news från fakta fyller forskningen en allt viktigare roll. Kunskap baserad på forskning är en förutsättning för att vårt öppna och demokratiska samhälle ska fungera. När informationen sprids snabbare än någonsin behöver vi i skolan prata om hur kunskap uppstår och utmanas och hur vi alla är en del i den processen.

På Ättekullaskolans lågstadium beslutade personalen att de skulle låta eleverna författa en gemensam bok där varje barn fick göra ett bidrag. Själva arbetsprocessen var ett utmanande och givande samarbete som gav oss en slutprodukt som alla kunde vara stolta över. Detta arbete vill vi gärna dela med oss av för att beskriva hur vi har gått till väga och för att inspirera kollegor.

Vi lever mitt i en tid av förändring. Klimatet förändras och vårt sätt att leva måste anpassas för att vi ska hänga med och ha en chans att skapa en hållbara framtid. Klimatförändringarna är inte bara en teknisk och vetenskaplig fråga, utan lika mycket en social eller kulturell, men kanske framför allt en pedagogisk  fråga. Kan vi då använda autentiska händelser som den pågående skolstrejken i undervisningen och hur gör jag då som pedagog?

I projekt SmartMat arbetar vi för att få våra matgäster i skolan och förskolan med på resan mot en klimatsmartare mat med mindre matsvinn. Min roll i projektet är att inspirera och motivera kockar, pedagoger och skolledare i arbetet. Jag vet vilken skillnad det blir när det finns en förståelse för hur maten växer, smakar, låter, känns, doftar och ser ut. Med den kunskapen smakar barnen gärna nytt och slänger mindre. Vanor som förhoppningsvis följer med genom hela livet.

På Råå förskola i Helsingborg utgör männen cirka 20 procent av den pedagogiska personalen, betydligt högre andel än riksgenomsnittet på 3 procent. Men hur är det egentligen att vara man i ett kvinnodominerat yrke på 2000-talet? Och hur kan pedagoger arbeta med genusfrågor på ett modernt sätt?

Vad är att veta, att vilja, att kunna?

I tre avsnitt handlar podden Välkommen till kvartsamtal om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi har träffat olika personer inom Helsingborgs stads skolor som alla arbetar med språket på olika sätt. I det här första avsnittet är fokus på flerspråkighet och modersmål.

Jag tänkte att jag skulle leda ett hälsoprojekt, men det visade sig att jag sysslar med beteendedesign. Visserligen sysslar jag rent formellt med ett hälsoprojekt också.