Sök och filtrera

Vi lever mitt i en tid av förändring. Klimatet förändras och vårt sätt att leva måste anpassas för att vi ska hänga med och ha en chans att skapa en hållbara framtid. Klimatförändringarna är inte bara en teknisk och vetenskaplig fråga, utan lika mycket en social eller kulturell, men kanske framför allt en pedagogisk  fråga. Kan vi då använda autentiska händelser som den pågående skolstrejken i undervisningen och hur gör jag då som pedagog?

I projekt SmartMat arbetar vi för att få våra matgäster i skolan och förskolan med på resan mot en klimatsmartare mat med mindre matsvinn. Min roll i projektet är att inspirera och motivera kockar, pedagoger och skolledare i arbetet. Jag vet vilken skillnad det blir när det finns en förståelse för hur maten växer, smakar, låter, känns, doftar och ser ut. Med den kunskapen smakar barnen gärna nytt och slänger mindre. Vanor som förhoppningsvis följer med genom hela livet.

På Råå förskola i Helsingborg utgör männen cirka 20 procent av den pedagogiska personalen, betydligt högre andel än riksgenomsnittet på 3 procent. Men hur är det egentligen att vara man i ett kvinnodominerat yrke på 2000-talet? Och hur kan pedagoger arbeta med genusfrågor på ett modernt sätt?

Vad är att veta, att vilja, att kunna?

I tre avsnitt handlar podden Välkommen till kvartsamtal om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi har träffat olika personer inom Helsingborgs stads skolor som alla arbetar med språket på olika sätt. I det här första avsnittet är fokus på flerspråkighet och modersmål.

Jag tänkte att jag skulle leda ett hälsoprojekt, men det visade sig att jag sysslar med beteendedesign. Visserligen sysslar jag rent formellt med ett hälsoprojekt också.

Nytt år och ny termin. Julledigheten är slut och det är dags att återvända till skolan och arbetet. Men för många innebär skolstarten en ny termin av stress. På International School of Helsingborg (ISH) vill de ändra på detta. Där har de arbetat med stress sedan år 2018.

Du behöver bara fem ord - granska, fråga, analysera, skapa och samtala - för att greppa din omvärld och ta del av din samtid.

Ni vet sjön som nästan försvunnit…? Den där Aralsjön, som varit världens fjärde största sjö.

I den här filmen förklaras begreppet Lärande för hållbar utveckling. I filmen får du träffa Robin Baltersen, samordnare på Maria Parkskolan, Karin Jonsson Agardh, miljöombud på Dalhems förskola och Inger Fuchs, miljöombud på Västra Ramlösa skola. Berättarröst är Emma Sjöberg, miljösamordnare på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborgs stad.

Högastensskolan är ett levande exempel på hur maten och måltiden kan integreras i skolans övergripande arbete, hur maten får en viktig och central roll i arbetet med hållbar utveckling. Men varför det tänker kanske du? Jo, för är det något vi kan vara överens om är det att maten har en betydande roll i vårt arbete med att nå de 17 globala målen i Agenda 2030 och därmed spelar stor roll för allt vårt hållbarhetsarbete.

En skola på vetenskaplig grund är en portalparagraf vi alla i skolan har att arbeta för. Det kan göras på olika sätt. Ett är att systematiskt identifiera vad som fungerar respektive inte fungerar i undervisningen och verksamheten, formulera förbättringsområden, planera och iscensätta insatser, kontinuerligt ta reda på hur insatserna fortlöper och påverkar lärandet, för att senare kunna säga något om hur de föll ut och behöver justeras. Detta sätt att utveckla undervisning och verksamhet på kan benämnas för aktionslärande, en process som består av en ständigt pågående cykel av att observera, reflektera, planera och agera.