Måltiden som en viktig pedagogisk resurs

Salladsgatans förskola har hittat ett spännande sätt att se på maten och måltiden. Kocken är i allra högsta grad delaktig i den pedagogiska verksamheten och pedagogerna använder maten och måltiden som ett pedagogiskt redskap. 

Skol- och fritidsförvaltningens SmartMat projektledare Mónika och Cecilia träffar kocken Carina Gladh tillsammans med förskolechef Moa Wikstrand och biträdande förskolechef Maria Eriksson för att grotta ner sig i framgångssagan.

Vad har språkutveckling med mat att göra?

Under en gemensam kompetensutvecklingsdag kopplade specialpedagog Anna Thorsell tillsammans med våra kockar Carina Gladh, Salladsgatans förskola, och Maria Nordkvist, Kaprifolgatans förskola, ihop matens och munmotorikens betydelse för språkutvecklingen, vilket för många var en ögonöppnare. En del i verksamhetens utvecklingsarbete var att utveckla ett mer språkberikande arbetssätt. Måltiden är ju dagligen återkommande och ett lika viktigt tillfälle att ha språket i fokus som under resten av dagen. Verksamheten lägger stor vikt vid att benämna allt vid dess rätta namn, låta barnen få veta vad de äter och låta måltiden få ta tid så även samtalet ryms och får ta plats.

Pedagogernas gemensamma syn och roll

Moa berättar att inför läsåret 17/18 startade ett intensivt utvecklingsarbete i förskoleområdet där Salladsgatans förskola, Kaprifolgatans förskola och Tofta förskola ingår. Verksamheten arbetade då med en lärmodell som handlar om hur barnsyn och kunskapssyn hänger ihop och blir tydlig i det pedagogiska arbetet såväl som i den fysiska lärmiljön.

– Vi såg att måltiden ofta var ett utav de tillfällen under dagen då pedagogens agerande och lärmiljöns utformning inte hängde ihop med den barnsyn och kunskapssyn som man sa att man stod för. Vi lyfte det vi sett och lät pedagogerna arbeta i tvärgrupper över våra förskolor för att gemensamt öka medvetenheten om hur vi måste ändra vårt sätt att agera, säger Moa.

– Pedagogerna ska ha ett tillåtande och medforskande förhållningssätt, vilket kan visa sig i att barnen får känna, smaka, lukta på maten. Barnen, det vill säga matgästerna, får lyssna hur det låter när man tuggar knäckebröd, vi får till och med använda mat till att skapa och experimentera med, säger Maria Eriksson.

Barns delaktighet och inflytande – hur då?

– Några avdelningar började med att servera lunchen som en buffé, vilket ledde till ett minskat matsvinn då barnen själva fick bestämma hur mycket de skulle ta. Barnen blev nöjda och vi slapp hantera onödigt matavfall. Barnen blir också delaktiga genom att de får vara med och laga mat, till jul fick de rulla sina egna köttbullar, säger Maria.

Utmaningar med det fortsatta arbetet

– En utmaning är alltid att se till att alla är med på tåget. För en del går det fortare än andra, för en del är det en stor utmaning att inte se måltiden som att ”nu äter vi så att vi kan ta oss an nästa aktivitet”, säger Moa.

Vad kan leda andra till samma framgång som ni uppnått på Salladsgatans förskola?

Kocken Carina tycker att det är viktigt att ta vara på det egna drivet och engagemanget och sätta upp mål efter det, att fundera över vad man vill ha ut av måltiden tillsammans med pedagogerna. Carina har tillsammans med pedagogerna på Salladsgatans förskola testat att använda en Bokashi kompost som de kommer att experimentera vidare med och använda i sina framtida odlingar.

Moas viktigaste tips är att inte glömma måltiden i utvecklingsarbetet, att det är en del som är minst lika viktig som någonting annat och att allt hänger ihop.

– Jag ser inte det som att vi bara har utvecklat våra måltider utan som att vi har utvecklat hela vår verksamhet – där måltiden är en del av verksamheten.

Marias bästa tips är att faktiskt prioritera måltiden och koppla ihop den med övrig verksamhet. Måltiden måste omges av en positiv stämning, alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Börja med det lilla som att exempelvis mäta matsvinn, låta veckans rester serveras som en buffé på fredagen, skapa en ny maträtt av gårdagens rester eller något helt annat.

En positiv effekt säger Maria är att deras arbete på Salladsgatans förskola med maten och måltiden också påverkat hennes handlande privat, det är hållbarhet på riktigt!

Salladsgatans tips för att göra maten till ett pedagogiskt verktyg:

• Utvärdera måltidens roll i verksamheten och se den som en del i utvecklingsarbetet
• Låt barnen vara delaktiga på olika sätt som till exempel genom att laga maten
• Se till så att alla känner att de har samma bild av vad verksamheten vill med maten och måltiden
• Utgå ifrån det egna engagemanget och sätt målen efter det, istället för att sätta målen först
• Börja smått och fokusera på att skapa en positiv stämning runt måltiden

Mónika Rüll Lundin, miljösamordnare och projektledare SmartMat Hbg.
monika.rulllundin@helsingborg.se