Mat på schemat

Få ämnen engagerar så mycket som mat. I det här inlägget tipsar Emma Sjöberg om hur man kan hantera ämnen som mat och hållbar utveckling i klassrummet.

Mat är en källa till så mycket glädje och välbefinnande samtidigt som åsikter om vad vi bör äta ofta leder till upprörda känslor. Vad vi äter har blivit en stor del av vår identitet.

Frågor som engagerar på det här sättet kan varar lite svåra att hantera i klassrummet men leder ofta till spännande diskussioner och tankar från alla i gruppen. Alla har någonting att relatera till. Vi alla äter och har minnen av smaker och lukter som framkallar känslor hos oss.

Maten och hållbar utveckling

Vi arbetar redan idag en hel del med begreppet hållbar utveckling i skola och förskola. Att bygga upp självkänslan och att ha kunskaper om skolan och samhällets demokratiska värdegrund är viktiga grundpelare som med fördel byggs upp i de lägre åldrarna. Men det är också viktigt att få barnen att känna förundran, empati och nyfikenhet och att låta dem uppleva naturen med alla sinnen.

Dessa viktiga byggstenar kan sedan bli grunden för förståelsen av det komplexa begreppet hållbar utveckling. Ju äldre eleverna blir desto mer kan vi arbeta med de större perspektiven och på så sätt se sammanhangen som är en förutsättning för en hållbar utveckling.

Det kan vara svårt att förstå det komplexa begreppet hållbar utveckling. Det är nödvändigt att förankra de frågeställningar som vi arbetar med i vår egen verklighet, här och nu. Genom att arbeta med vardagsnära frågor kan vi successivt införa det historiska perspektivet och förflytta frågeställningarna från det lokala till det globala. Då synliggör vi hur våra beslut påverkar varandra och vår jord.

Maten är just en sådan vardagsnära fråga. Bara genom att ta upp vad som serveras i matsalen kan vi få igång spännande diskussioner. Frågor kring maten vi äter och slänger kan konkretisera alla hållbarhetens aspekter, ekonomiska och ekologiska såväl som sociala.

Hur påverkar våra matval fattigdomen i världen? Maten och traditionerna omkring den är en del av den kulturella identiteten och något som inbjuder till möten mellan kulturer. Kan vi genom att anlägga ett matperspektiv öka förståelsen för olika kulturella skillnader och religioner?

Hur maten produceras har avgörande betydelse för vår biologiska mångfald, energianvändning och miljö. Jordbruket har stor ekonomisk betydelse. Fisket och marina ekosystem är aktuella frågor där människans påverkan är avgörande. Det finns all anledning att använda maten i det pedagogiska arbetet i förskolan och skola.

Material att ta del av

På nätet finns en uppsjö av material för skolan och förskolan att arbeta med. Vare sig du vill jobba lokalt med maten som tema på din förskola/skola eller vill föra in de globala perspektiven i det pedagogiska arbetet med maten så är nätet en guldgruva.

  • Bland materialet finns till exempel spelet EkoPaddan som riktar sig till barn i åldrarna 4-8 år. På en skolgård någonstans i Sverige bor en liten padda. Paddan har gjort sig ett litet hem i det höga gräset och har en odlingsplätt där den vill odla sin mat. Men som de flesta djur vet inte paddan riktigt hur man gör och behöver din hjälp för att förstå hur den ska odla för att Jorden ska må bra.

  • Eller varför inte titta på UR-serien om Britta Bi som passar bra på lågstadiet. Britta är ett litet arbetsbi som en dag vill bli drottning. Hon bor i en bikupa som sköts av människor. De tar en del av honungen som Britta och hennes vänner gör av den nektar de samlar in. Egentligen är honungen mat till drottningen och ungarna men det räcker till människorna också.

 

  • Ett sätt att arbeta med matsvinnsfrågan är att delta i avfallsbolagens tävling Resterkocken. Eleverna får visa vad de kan laga för gott av resterna och maten som håller på att bli gammal. Rädda mjölken med kort utgångsdatum eller leta fram förra årets grötris i skafferiet och berätta hur man gör ett supersmarrigt mellanmål. Fota, filma eller skriv ner receptet så kan ni vara med och tävla.

  • Det finns en hel uppsjö med mer traditionella, men mycket roliga och inspirerande, uppgifter att jobba med i skolan som till exempel utbildningsmaterialet Hej skolmat som är framtaget av Livsmedelverket för mellanstadiet.

  • Eller Mat rätt som riktar sig mot årskurserna 7-9. Materialet består av både filmer och arbetsuppgifter. Avsändaren är Jordbruksverket.

  • Det finns också en hel del material för alla åldrar om man vill arbeta med matfrågan på global nivå. UnDP, Förenta nationernas utvecklingsprogram, har tagit fram en hel uppsjö med uppgifter som är kopplade till de globala målen och här hittar du mycket matrelaterat som passar för olika årskurser.

  • I WWF:s uppgiftsbank kan du välja ämnet mat och önskad målgrupp. Du kan också kryssa för om du vill vara utomhus eller inomhus när du arbetar med uppgifterna. Fram får du uppgifter med mattema som är anpassade efter precis dina önskemål.

WWF har introducerat begreppet One Planet Plate som är en guide och en märkning av måltider både för dig som vill äta hållbart och för alla som vill servera hållbara måltider. Vill du som pedagog ha mer kunskap i frågan samtidigt som du vill hittar en massa bra uppgifter kopplat till det du precis läst, titta på WWF:s häfte Mat på hållbar väg. Här finns mycket att hämta för både dig och dina elever.

Länkar till materialet och fler tips hittar du på projektet SmartMats Hbg:s hemsida: https://intranat.helsingborg.se/sff/projekt-och-utveckling/smart-mat-hbg/pedagoger/

Hur gör ni?
Har ni exempel på hur man kan arbeta för att minska matsvinnet? Hör av dig så att vi kan berätta för fler!


Emma Sjöberg
Miljösamordnare, Helsingborgs stad
emma.sjoberg@helsingborg.se
073-422 21 27

Läs fler inlägg i denna blogg: Tankar om hållbar utveckling

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *