Modernt genusarbete i förskolan

Modernt genusarbete i förskolan

På Råå förskola i Helsingborg utgör männen cirka 20 procent av den pedagogiska personalen, betydligt högre andel än riksgenomsnittet på 3 procent. Men hur är det egentligen att vara man i ett kvinnodominerat yrke på 2000-talet? Och hur kan pedagoger arbeta med genusfrågor på ett modernt sätt?

Simon Melin och Ludwig Nilsson är två av tre manliga förskollärare på Råå förskola i Helsingborg. Båda har växt upp med mammor som arbetat inom förskolan och har själva gjort ett aktivt val att bli en del av ett kvinnodominerat yrke. Men de tänker sällan på att de tillhör en minoritet.

– På förskolan känner jag mig jämlik som förskollärare, jag reflekterar inte över att vi är män och kvinnor, säger Ludwig.

Varför behövs det kvinnor i förskolan?

Trots att lång tid har gått sedan 1990-talets intensiva debatt om män i förskolan händer det fortfarande att männen ifrågasätts.

– På Facebookgruppen förskolan.se kommer det ibland upp diskussioner om varför män överhuvudtaget behövs inom förskolan. Men då kan man vända på det och fråga varför det behövs kvinnor i förskolan, det är alltid möjligt att vända på det för att ifrågasätta gamla synsätt, säger Simon.

Varken Simon eller Ludwig upplever att de ifrågasätts av sina kvinnliga kollegor på sin nuvarande arbetsplats. Men vid enstaka tillfällen har de upplevt vilka förutfattade meningar som finns om män och kvinnor.

– På en tidigare arbetsplats pratade en kollega i arbetsrummet om att hon tyckte det hade varit jobbigt att lämna sitt barn på förskolan för det var en man som tog emot barnet. Men då var det direkt andra kollegor som påminde om att jag och en annan manlig kollega på förskolan hade väldigt lätt för att snabbt skapa en positiv relation till barnen, säger Simon.

Skillnader i profession snarare än kön

Det är lätt att som man placeras i ett speciellt fack, att förväntas vara händig, sportig och att busa med pojkarna. Men det finns också stora förväntningar på männen gällande genusarbetet.

– Det finns emellanåt stora förväntningar på oss män, att vi inte bara ska spela fotboll och gitarr utan att det är viktigt att vi inte kommer in och förstärker könsstereotyper. Varken jag eller Ludwig har valt att jobba i förskolan för att vi är just män utan för att vi vill jobba som vilken pedagog som helst. Det blir orimligt att ställa alla krav på jämställdhet och genusfrågor på de få procent män som idag finns inom förskolan. Det är allas gemensamma ansvar på förskolan att gemensamt jobba mot gamla könsnormer och se till att inte dela upp stereotypa roller mellan könen, säger Simon.

Simon och Ludwig är inne på att andra egenskaper än just könstillhörighet styr fördelningen av arbetsuppgifter.

– Jag ser inte skillnader mellan kön, utan jag ser istället skillnader i profession, fysiska egenskaper och erfarenhet, säger Ludwig. Simon är inne på samma spår.

– Det kan bli naturligt att en som är lång byter lampor. Och om någon inte känner sig bekväm att hantera en såg kan det vara naturligt att jag som är van att såga gör det istället. Allt handlar om vad man har för förutsättningar, man kan ha olika fysiska egenskaper, olika personlighet eller erfarenhet.

Inte trötta på uppmärksamheten

Varken Simon eller Ludwig är trötta på att uppmärksammas för att de är just män, tvärtom tycker de att det är bra att ämnet diskuteras. De ställer gärna upp som förebilder för att eventuellt kunna locka fler män till förskolan i framtiden. Eftersom det inte är något som uppmärksammas i det dagliga arbetet känns ämnet inte uttjatat.

– Långtifrån alla har samma syn på manliga förskollärare som vi själva har. Det är därför viktigt att uppmärksamma minoriteter, det kan vara kvinnliga gruvarbetare eller någon annan yrkeskategori med snedvriden könsfördelning. Genom att visa upp förebilder och beskriva hur det är att jobba inom yrket kan det leda till att fler väljer att följa i samma spår längre fram i tiden, säger Ludwig.

Jobbar aktivt med barnens könsmyter

Något som Simon och Ludwig verkligen brinner för är att forma barnen till individer som ifrågasätter gamla könsnormer och vågar gå sin egen väg.

– Det är lätt att stirra sig blind på att barnen ska lära sig skriva för det är konkret och något man kan ta på. Men det finns så många andra bitar som är superviktiga. Jag vill själv försöka se till att barnen får så pass bra värderingar att de lyssnar till sina egna tankar och inte låter sig påverkas av “hur det ska vara”. Att de vågar sticka ut, bryta mönster och vara sig själva och att det tänket även följer med upp i högre åldrar, säger Ludwig.

– Denna typ av frågor är även det som jag brinner mest för. Hur är vi mot varandra, hur vi kan samarbeta, hur vi kommunicerar, hur vi kan ta tillvara på varandras styrkor och hjälpa varandras svagheter snarare än att man lär sig räkna eller läsa som givetvis också är viktigt, säger Simon.

Simon och Ludwigs tips till andra pedagoger

Det finns mycket en pedagog kan bidra med, här delar Simon och Ludwig med sig av sina tankar kring modernt genusarbete.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *