Möjligheter i fokus under #HbgHack

Under #HbgHack den 13/2 får pedagoger och elever tillsammans chans att lära sig mer om programmeringens möjligheter. Från stadens håll hoppas man att många pedagoger kommer som inte har några förkunskaper för att våga prova, misslyckas - och prova igen.

Tisdagen den 13 februari är det dags för #HbgHack på Pedagogiskt center i Helsingborg. Hacket, som arrangeras för första gången, är ett första steg i Helsingborgs stads skolors utbildningssatsning kring programmering under våren 2018. Bakgrunden är förändringarna i läroplanerna när det gäller skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

Dagen är ett tillfälle för pedagoger och elever i årskurs 5 och 8 att närma sig programmering på olika sätt, bland annat genom att prova olika digitala verktyg.

– Ett “hack” betyder vanligtvis att man redan kan koda och är bekant med en del digitala verktyg, men när vi nu använder oss av uttrycket gör vi det med innebörden att prova, utvecklas och framför allt att våga misslyckas, för det är då man lär sig något, säger projektledare Ola Sandén.

Ola Sandén, Pedagogiskt Center
Projektledare Ola Sandén.

Algoritmer den stora affärshemligheten

Ola arbetar som mediepedagog på avdelningen för Lärandestöd i Helsingborgs stad och är mycket ute i skolorna och talar om digital teknik och digitaliseringens påverkan på det informationsflöde vi alla är en del av.

– Nyheter når i dag eleverna i första hand hand via sociala medier. Vi pratar mycket om vad detta innebär ur ett demokrati- och medborgarperspektiv. Algoritmer är ju den stora affärshemligheten i dag. När jag googlar söker jag inte på internet, utan i Googles databas, som dessutom filtrerar beroende på min sökhistorik. Det är viktigt att förstå skillnaden och varför jag får en massa ‘dösöta katter’ i mitt flöde hela tiden, säger han.

Ola nämner också “internet of things”, det vill säga “smarta saker” i vår vardag som är programmerade och uppkopplade mot internet, till exempel kylskåp, lampor och tv-apparater.

– Många smarta saker har väldigt dålig säkerhet, vilket innebär att de kan styras och utsättas för olika typer attacker. Det är inte bara polis och brandkår som är samhällets infrastruktur längre, utan vi lever i ett tidevarv där vi alla kan vara medskapare.

Vill väcka intresset för programmering

Ola menar att det är viktigt att sätta programmering i ett vidare begrepp och pratar till exempel mycket om källkritik och sökkritik, och om hur var och en av oss själva kan vara med och styra.

– Jag hoppas att #HbgHack ska väcka intresset för programmering bland både lärare och elever. Det är viktigt att tidigt lägga grund för digital kompetens och hitta verktyg för att skapa förståelse för hur det digitala samhället fungerar, säger han.

Han hoppas också att många pedagoger som inte har några förkunskaper sedan tidigare kommer till #HbgHack.

– Är man lärare i till exempel svenska, bild, slöjd, idrott eller hem- och konsumentkunskap ska man kunna komma hit och tycka att det är intressant och fråga sig själv: hur kan jag använda detta i mitt ämne?

Ola ger flera exempel på hur algoritmer, det vill säga exakta instruktioner, finns överallt omkring oss, inte bara i den digitala världen.

– Om jag till exempel stickar något med ett avancerat mönster och bestämmer mig för att “freestyla” och hoppa över lite av instruktionerna, då blir mönstret inte alls som jag tänkt mig eftersom mönstret följer en exakt algoritm.

#hbghack, algoritmer finns i stickning
Algoritmer finns överallt, även i stickning.

Gemensamt språk över ämnesgränserna

Om olika typer av programmering ska ses som ett verktyg i den digitala skolan behöver pedagoger och elever inte bara mötas över ämnesgränserna, utan också bygga ett gemensamt språk, menar Ola.

Inom programmering talar man till exempel om att “loopa” (upprepa) en kod. Kan man kanske tala om att “loopa” även när man vispar på hem- och konsumentkunskapen, eller när man gör övningar i gympasalen?

Tanken med #HbgHack är att väcka lusten att våga prova något nytt och att se programmering i ett större sammanhang, likaså att förstå att den digitala förändringen inte är något enmansprojekt, utan att vi alla behöver arbeta tillsammans.

– Programmering handlar inte bara om något abstrakt som ettor och nollor, utan snarare om hur jag kan använda mig av det för att styra något eller berätta något grafiskt eller visuellt. Vi befinner oss i ett nytt tidevarv, där vi alla är medskapare. Vågar man som pedagog aldrig prova i det lilla, kommer vi aldrig dit där vi kan överföra det till eleverna.

Tips: Titta gärna på filmen “Varför behöver vi förstå programmering?” från Internetstiftelsen i Sverige (IIS) nedan, som du också kan använda direkt i klassrummet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *