Nyutexaminerad ämneslärare på nystartat lärlingsgymnasium

Emma Fäldt har varit med om en spännande resa. Som nyutexaminerad lärare var hon med och startade upp Helsingborgs Lärlingsgymnasium. Men hur är det egentligen att arbeta som ämneslärare på en yrkesutbildning och vilket stöd kan man förvänta sig när man är ny på jobbet?

Höstterminen 2017 började de första eleverna på nystartade Helsingborgs lärlingsgymnasium. Det var inte bara lokalerna och eleverna som var nya, Emma Fäldt var också ny, både på jobbet och som lärare i svenska och engelska.

Ingenting sitter i väggarna

Det kan vara mer eller mindre kaosartat när en ny skolverksamhet ska starta upp, men att få vara med från början innebär också en hel del spännande erfarenheter.

– Jag uppskattade känslan av att ingenting satt i väggarna utan att vi fick vara med och skapa allt från början. Och framförallt i en så liten verksamhet där vi då bara var runt tio anställda, då finns det möjlighet till mycket inflytande, säger Emma Fäldt.

Måste våga testa

På många arbetsplatser finns det en utarbetad mall som alla nyanställda följer. För en lärare är det annorlunda. Introduktionen kan ofta vara begränsad, speciellt om man är ensam om sitt ämne på skolan och än mer om verksamheten håller på att startas upp och tiden inte räcker till. Emma fick en mentor som hon kunde diskutera praktiska detaljer med. Men utöver det fick hon ingen direkt introduktion.

– Som nyutexaminerad lärare är man väl förberedd. Det man inte kan är de olika systemen, exempelvis Skola24 eller Itslearning. Men det är bara att våga prova sig fram, ingenting kan hända som inte går att rätta till.

Eleverna får göra saker på riktigt

Skillnaden mellan en vanlig yrkesutbildning och en lärlingsutbildning är att elevernas praktiska utbildning sker ute på riktiga arbetsplatser ett antal dagar i veckan. Tanken är att de ska få göra exakt samma saker som de som arbetar gör. Fördelen med att ha lärlingselever är att eleverna hela tiden kan koppla sitt arbete i skolan till praktiken.

Under årskurs två och tre är eleverna i stort sett bara på skolan för att läsa de gymnasiegemensamma ämnena med några få undantag. För att hålla sig uppdaterad kring vad elever får göra ute på sina arbetsplatser stämmer Emma av med skolans yrkeslärare. Det är ett viktigt stöd även om kollegorna inte har samma ämneskunskaper.

Konsten att färga lektionerna

Eftersom elevernas programval i så stor utsträckning styr innehållet i deras utbildning känner Emma att det är viktigt att anpassa undervisningen på ett bra sätt genom att färga lektionerna. I vissa av Emmas klasser finns det elever från fyra olika program, medan eleverna på exempelvis barn- och fritidsprogrammet fyller upp en egen klass. Det innebär att det finns olika möjligheter att färga innehållet på lektionerna.

– När jag har en klass med blivande industriarbetare, frisörer och sjuksköterskor får jag göra en allmän färgning. Det gäller att ta tillvara på de erfarenheter eleverna får på sin praktikplatser och relatera till deras fackspråk. Jag märker på elever att de uppskattar när jag färgar, antingen kopplat till deras utbildning eller fritidsintressen.

Motiveras av elever som ifrågasätter

Att undervisa yrkeselever är på många sätt utmanande, eleverna ifrågasätter undervisningen och det tycker Emma är positivt.

– Jag motiveras av att bli ifrågasatt, då får jag en anledning att reflektera över innehållet på mina lektioner. Jag får hjälpa eleverna att förstå att allt inte måste vara praktiska kunskaper utan att de teoretiska ämnena också är viktiga.

Nytta av tidigare arbetslivserfarenhet

Innan Emma blev lärare arbetade hon bland annat som kioskbiträde och fastighetsskötare. Den tidigare arbetslivserfarenheten drar hon nytta av i sin roll som ung och relativt ny lärare. Eftersom hon dessutom undervisar lärlingselever känner Emma att elevernas trovärdighet för henne stärks när hon kan relatera till sina egna erfarenheter från arbetslivet under lektionerna.

– Om jag exempelvis har elever från hotell- och turismprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet eller handelsprogrammet så kan jag dra nytta av att jag tidigare har rört mig inom de branscherna. Då kan jag exempelvis hänvisa till att jag behövde kunna bra engelska eller veta skillnaden mellan två olika svenska begrepp. Jag får lite mer ethos när elever förstår att jag inte bara har varit lärare i hela mitt liv.

Lärlingsutbildning är ingenting för skoltrötta

Många tror att lärlingsgymnasiet passar för skoltrötta elever. Den myten vill Emma slå hål på.

– Jag skulle snarare säga att det är tvärtom. Självklart händer det att elever är skoltrötta, men hur många är i ärlighetens namn skolpigga. En lärlingselev måste egentligen vara mer hängiven än en vanlig yrkeselev. Exempelvis ska en elektrikerlärling ta sig upp och börja jobba klockan 7 tre dagar i veckan. Du måste kunna gå ihop med vuxna människor och det är inte alla 16-åringar som gör det.

I Emmas teoretiska ämnen störs hon inte av att vissa elever ogillar att läsa och skriva. För henne är det viktigaste att eleverna längtar till praktiken eftersom det är den centrala delen av utbildningen.


Martin Fohrman, kommunikatör, skol- och fritidsförvaltningen Helsingborg.
martin.fohrman@helsingborg.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *