Så mäter vi matsvinn på Hamiltons förskola

På Hamiltons förskola i Helsingborg jobbar vi med hållbar utveckling och ett av våra viktiga mål är att minska vårt matsvinn. Vi har hittat ett spontant och enkelt sätt att få med barnen i arbetet.

Det är viktigt att titta på kökets kretslopp. Ett projekt i staden har även som mål att samtliga skolor och förskolor ska mäta sitt matsvinn dagligen. Men hur hinner man det när man ska planera en säsongsanpassad meny och laga klimatsmart mat från grunden och få barn och pedagoger att bli delaktiga i arbetet?

Jag brinner för måltidspedagogiken och då är det en förutsättning att den genomsyrar hela verksamheten. Hur blir svinnmätningarna en del av måltidspedagogiken? På Hamiltons förskola har vi hittat ett spontant och enkelt sätt att få med barnen i arbetet med att mäta matsvinnet.

Barnen tar ansvar för hela processen

Tidigare har vi mätt matsvinn en vecka per termin för att lämna in matsvinnsredovisningar till skol- och fritidsförvaltningen. Nu är det istället barnen som tar ansvar för hela processen när det gäller tallrikssvinnet.

Det handlar om att förmedla att det här är våra siffror och inte någonting som vi gör för någon annan. Barnen får förståelse och känsla för matens väg och att de kan påverka. Vi tar små steg i taget och arbetet får ta sin tid och genom det lär vi oss nytt och blir mer medvetna.

I matsalen har barnen en liten populär restaurang där två barn dukar och får äta sin måltid. Pedagogerna sätter upp laminerade lappar med namn på de barn som dukar och nästa dag är det två nya barn som har det fina uppdraget. De är också de här två barnen som mäter det matsvinn som barnen har samlat in från allas tallrikar.

Vi använder små tallrikar när vi äter

Vi använder små tallrikar, 19 cm i diameter, för att på så sätt få barnen att ta upp mindre och istället ta flera gånger. Jag frågar barnen vilken dag det är och vi skriver in det tillsammans på dagens måltidstavla som sitter på väggen i matsalen. Barnen skrapar ner tallrikssvinnet i en liten påse som vi sätter på vågen. Sedan behövs det samarbete (som enligt barnen innebär “att jobba ihop”) mellan barnen för att läsa av vågen och skriva upp siffrorna.

Hamiltons förskola

Under den här stunden, när de står och väger och skriver upp siffrorna, kommer det frågor och det öppnas upp för diskussion.

“Varför väger vi?”
“Det är matrester.”
“Jag kan inte skriva.”

När vi känner att rutinerna är en naturlig del i det dagliga arbetet så har vi skapat en ny vana och då kan vi fortsätta att utveckla arbetet genom att använda det i måltidspedagogiken. Siffrorna och orden som barnen säger kan vi ta vara på för att utveckla nya projekt.

Serveringssvinn och tillagningssvinn mäter jag själv just nu. Jag har tankar på att barnen skulle kunna mäta det också.

Har ni några tankar och idéer om hur man kan arbeta med matsvinnsmätningar på skolan och förskolan, hur gör ni?

Miljana “Milka” Vulovic
Kock och måltidspedagog, Hamiltons förskola, Helsingborgs stad
E-post: miljana.vulovic2@helsingborg.se
Instagram: miljana.vulovic

Läs fler inlägg i denna blogg: Tankar om hållbar utveckling

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *