Svitlana svarar på frågor om boksamtal och språkutvecklande arbetssätt i förskolan

Svitlana Rado är legitimerad förskollärare och grundskollärare (1-4) med nästan 23 års erfarenhet i det pedagogiska arbetet. Sen april 2009 arbetar hon som förskollärare på Stattena förskola. Svitlana tycker mycket om sitt jobb och är intresserad av många olika områden. De senaste åren har hon fokuserat mycket på barns språkutveckling.

Vad är det som gör just språkutvecklande arbetssätt så intressant och viktigt för dig?

Det är intressant eftersom att kunna prata och förstå språket är viktigt för att kommunicera med varandra, klara den sociala biten, hitta sin plats i samhället och känna sig trygg, tycker jag. Språk utvecklas i alla vardagssituationer och genom vilket ämne som helst. Jag, i min roll som förskollärare, försöker att använda alla lämpliga situationer under dagen för att utveckla barns språk på ett roligt och lockande sätt. Kreativitet och kunskaper hjälper till att anpassa spontana undervisningsmoment för barns ålder, mognad och intressen. Genom att hitta nya metoder och strategier som leder till en kvalitativ språkutveckling hos barn, utökar också vi pedagoger våra kunskaper, erfarenheter och den pedagogiska repertoaren.

Kan du berätta om ditt arbete med boksamtal?

Hur går du tillväga med barnen?

Det fungera bäst när barnen väljer en bok själva, tycker jag. Ett boksamtal kan genomföras på olika sätt, men alltid börjas med att presentera boken ordentligt. Det gäller att berätta vem författaren och illustratören är och att läsa texten. Till exempel, just nu arbetar vi mycket med ”Kompisböcker”. Varje 2-3 veckor väljer barnen en bok av den här serien. Den första veckan går åt till att läsa boken. Läsning sker oftare i små grupper på 3-4 barn. Med hjälp av en vuxen eller en äldre kompis förklaras nya ord och fraser från texten. Det är viktigt att barnen förstår innehållet.

På vår avdelning har vi många barn som har andra modersmål än svenska (det är en riktig utmaning för mig). I så fall använder vi Polyglutt som hjälpmedel. Barnen lyssnar på samma bok på modersmål innan jag eller mina kollegor läser på svenska. Jag observerar, hur barnen reagerar på bilder, text och vad barnen säger. Efter första läsningen jobbar jag med grundfrågor som: Tycker du/ni om boken? Vad är mer intressant för dig? Tycker du inte om boken? Varför?

Vid nästa tillfälle ”läser” vi boken med hjälp av bilderna. Senare pratar vi om huvudpersoner, vad som hände i boken, när, var och varför. Det är alltid intressant, att lyssna på barns reflektioner. Ett bra tips är om det finns möjlighet att en annan kollega noterar det som barnen säger. Nästa boksamtal kan planeras utifrån de här reflektionerna, som visar exakt vad som lockar barnens intresse.

Vi fortsätter med att koppla händelse från boken till situationerna på vår avdelning eller från barns egna erfarenheter – har samma sak hänt någon gång hos oss i verkligheten? Vem var inblandat? Vad kände du/ni då? Hur löste ni situationen? Fungerar alltid bra när man spelar teater ifrån det som boken handlar om.

Oftast efter detta arbete vill barnen läsa om boken många gånger. Då passar jag på att göra det för att fortsätta språkutvecklingsarbete på barnens villkor.

Vad tycker barnen bäst om med boksamtalen?

Mina upplevelser är att barnen tycker om att lyssna på böcker och beskriva bilder.

Barn kopplar ofta sina erfarenheter till bilderna och vill berätta om detta till kompisar. Dessutom tycker barn om att fantisera och hitta på nya historier med huvudpersoner från boken.

Svitlanas tips till den som vill börja med boksamtal på förskolan

  • Välj en bok som ett eller flera av barnen är intresserade.
  • Skapa en anpassad lärmiljö.
  • Läs samma bok flera gånger.
  • Lyssna på barnens reflektioner.
  • Ställ speciella frågor som hjälper att läsa på djupet.
  • Prata om känslor.

Varför är högläsning så viktigt för dig och barnen på din förskola?

Språkutveckling är det prioriterade målet på vår förskola och högläsning är en viktig del av denna process.

Högläsningen är ett möte, en träff med boken och med bilder. Det är nya ord, fraser, meningar, ramsor, diskussioner med kompisar, möjlighet att lära sig återberätta och argumentera. Barn utvecklar talspråk, fantasi och föreställningstalförmåga. Dessutom är det ett bra sätt att träna minne och koncentrationsförmåga. Systematisk högläsning väcker barns intresse för fysiska böcker, ökar ordförråd och kunskaper. Därför är högläsning viktigt, tycker jag.

På min förskola arbetar ambitiösa, engagerade och kompetenta kollegor. Tillsammans driver vi vårt arbete med språkutveckling genom att dela erfarenheter och kunskaper med varandra.

Vill också bara säga att vi på Stattena förskola fått många tips och råd om språkutveckling och högläsning av pedagogista Monica Andersson och Carina Wällstedt-Johansson.

I Pedagogsajtens serie Nyfiken på får medarbetare svara på frågor från andra medarbetare. Den här gången svarar Svitlana Rado, förskollärare på Stattena förskola i Helsingborg på frågor.