Systematiskt kvalitetsarbete i förskola

Förskola i Familjen Helsingborg samlade under en eftermiddag förskolechefer från regionen för att ta del av tre olika föreläsningar med fokus på systematiskt kvalitetsarbete samt för att nätverka.

De tre föreläsarna var Camilla Norrhede, förskolechef i Landskrona, Victoria Andersson, förskolechef i Helsingborg och Helena Olivestam Torold från Skolinspektionen. Du kan se alla tre föreläsningarna i en spellista ovan. Planeringsgruppen består av representanter med övergripande ansvar för förskola eller förskoleutveckling i respektive kommun i Familjen Helsingborg.

Lite mer medvetet, lite mer strukturerat

Skolinspektionen besöker 2015-2017 ett stort antal förskolor på uppdrag av regeringen med syftet att uppmärksamma viktiga utvecklingsområden. De besöker även kommunerna i Familjen Helsingborg och har som utvecklingsområde pekat på att huvudmannen saknat system för att samla in och skapa en gemensam bild av kvalitén i förskolan.

Monika Charlin, verksamhetschef i Helsingborg, menar att det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan är komplext eftersom det är svårt att mäta resultat i förskolan. Resultat som utgår från det enskilda barnet på det sätt som görs i grundskolan är inte aktuellt i förskolan. I förskolan är det verksamhetens erbjudande kring undervisning, lärandemiljö och lärande som kännetecknar om förskolan håller måttet. Eftersom det här är en utmaning så bjöd arbetsgruppen för Förskola i Familjen Helsingborg in Helena från Skolinspektionen för att prata kring vad som kännetecknar ett bra systematiskt kvalitetsarbete och vilka förväntningar inspektionen har på huvudmannens uppföljning.

– Att synliggöra och prata kvalité i förskolan är något vi hela tiden återkommer till och som är vår utgångspunkt oavsett om ingången är barnets perspektiv, ett barnperspektiv eller ett pedagogperspektiv, säger Monika.

En gång om året ska Skolinspektionen lämna en rapport till regeringen om de resultat som hittills framkommit. Den första rapporten släpptes i mars 2016:
Förskolans kvalitet och måluppfyllelse 2015-2017 delrapport 1 (pdf)

– Under eftermiddagen ville vi också erbjuda förskolecheferna i Familjen Helsingborg att ta del av två sätt att leda utvecklingsarbete på. De olika vägarna man väljer påverkar den roll pedagogen får i förskolan, vilket är oerhört spännande, säger Monika.

“Det som är viktigt i mitt ledarskap”

Victoria Andersson berättar under eftermiddagen om sitt ledarskap i förhållande till det systematiska kvalitetsarbetet. Hon lyfter bland annat vikten av nyfikenheten som en avgörande faktor, samt visar på att det för henne som ledare gäller att skapa ett sammanhang som är meningsfullt begripligt och hanterbart. Det åhörarna känner igen som KASAM, en känsla av sammanhang.

– Det är viktigt för mig som ledare att se till att det finns en känsla hos mina medarbetare av att de har ett sammanhang. Att de begriper vad det är vi gör och varför, säger hon.

Victoria pratar mycket om tydlighet. Hon menar att de mål som sätts upp måste genomsyra allt som görs på förskolan. Medarbetarsamtal och lönesamtal ska vara kopplade till målen, kompetensutveckling, planering och formande av lärmiljöer, inköp och så vidare. Den röda tråden är A och O. En gemensam grund att stå på med tydliga och realistiska mål samt strategier för hur de målen ska kunna uppnås är Victorias utgångspunkt.

– För att lyckas måste vi ta tillvara på de styrkor, förmågor, kompetenser och talanger som finns i vår verksamhet hos var och en. Vi måste våga. Men det viktigaste är absolut att samspela. Det är mitt jobb som ledare att se till att alla håller ihop och samspelar.

– Alla ska få känna att man gör nytta och är viktig och värdefull.

“Vad skulle hända om det fanns ett matematiklyft för förskolan?”

– Om hur vi kartlägger barnens kunskaper i matematik och hur vi använder det för att utveckla verksamheten och dess kvalitet, säger Camilla när hon presenterar innehållet i sin föreläsning.

Utifrån en diskussion om barnens kunskaper i matematik började Camilla fundera på vad som skulle hända om det fanns ett matematiklyft även för förskolan. Efter att hon själv deltagit i lyftet tillsammans med rektorer för grundskolan fick även ett av hennes arbetslag möjligheten att delta tillsammans med lärare från de yngre åldrarna i grundskolan.

Efter deltagandet funderade de mycket på hur de kunde följa upp och systematiskt kunna kvalitetsgranska vilka effekter det hela har gett.

Vi vet att vi ska följa upp, men vi bedömer ju inte barn i förskolan. Kan man då göra så här? Vad säger skollagen?

Camilla berättar hur de utifrån läroplanen kom fram till att uppdraget är att stödja och utmana barn i deras lärande och då behövs kunskaper om varje barns erfarenhet och kunnande. För att kunna utveckla verksamheten krävs analys av de kunskaper barnen redan har.

– Hur ska vi då göra för att kunna ta reda på vad barn kan i matematik? Och veta det. Inte bara gissa det eller känna det i magen. Det var den stora frågan, säger Camilla.

Det var svårt att hitta några färdiga tester likt de som Camilla och förskolan efterfrågade. Efter att ha testat några olika varianter började pedagogerna arbeta med ett intervjumaterial från boken Förstå och använda tal. Samtidigt arbetade de laborativt med till exempel bråk, antal och mönster med varje barn. Barnens kunnande fördes sedan in och kartlades med hjälp av verktyget Digilys.

Med hjälp av kartläggning och analysmöten, som sker tre gånger på ett läsår, kan pedagogerna få en bra bild av vad det är som behöver göras för att de ska kunna komma vidare. Det är helheten och gruppen som är viktigast i kartläggningen. Kartan visar grönt, gult eller rött och på analysmöten pratar pedagogerna om vad de ser, vilka förändringar som är synliga och hur de kan tänka framåt. Camilla fungerar som en kritisk vän

– Det handlar om hur vi kan komma vidare som pedagoger och vad vi kan göra, säger Camilla.

Det går också att se namn på barnen och pedagogerna får många värdefulla kunskaper om i och med kartläggningen. Om ett barn som är 4 år till exempel är helt grön är det viktigt att fundera på hur det barnet ska kunna stimuleras under ytterligare två år. Eller om ett barn som ska börja förskoleklass är rött, vad behöver då göras för att hjälpa?