Västra Ramlösa – En skola för hållbar utveckling

Så kom beskedet, Västra Ramlösa skola har fått Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling! Utmärkelsen delas ut till förskolor och skolor som jobbar aktivt med frågor som rör hållbarhet.

Skolverket skriver själva att skolor som fått utmärkelsen ”jobbar med ett helhetsgrepp runt frågor som rör hållbar utveckling. Det handlar om att integrera frågeställningar runt miljö, sociala och ekonomiska frågor i undervisningen, att göra barn och ungdomar delaktiga i lärprocessen och att förbereda dem för framtiden.” (skolverket.se)

Praktiska exempel på lärande för hållbar utveckling

Lärande för hållbar utveckling karakteriseras av:

  • demokratiska arbetssätt
  • kritiska förhållningssätt
  • ämnesövergripande samarbeten
  • mångfald av pedagogiska metoder
  • delaktighet och inflytande från eleverna

Vad kan man arbeta med och hur kan det se ut i praktiken? Här följer tre exempel på hur pedagoger och elever från Västra Ramlösa planerar att arbeta under hösten.

Demokratiska arbetssätt, delaktighet och inflytande i förskoleklasserna

Vårt arbete i förskoleklasserna kommer under hösten att utgå ifrån ett besök på Dunkers kulturhus och utställningen The thin line. Utställningen består av fotografier av Afrikas vilda djur. Fotograf Björn Persson har avbildat djur som finns i gränslandet mellan överlevnad och utrotning.

Barnen får gå runt i utställningen och ska sedan två och två välja ut en bild att fotografera med sin I-pad. De ska under tiden också fundera över frågorna:

  • Hur är bilden tagen? (Fågelperspektiv, grodperspektiv, närbild eller fjärrbild)
  • Vad äter djuret?
  • Hur ser det ut runtomkring djuret?

Bilderna av de utvalda djuren ska vi sedan sammanföra och tillsammans bilda en näringsväv.  Vi låter eleverna bestämma och bli delaktiga och vi vet ganska lite om hur projektet kommer att utvecklas. Det är eleverna som bestämmer vilka djur vi ska ta redan på mer omkring. ”Vad vet vi?” och ”vad vill vi veta?” Tillsammans kommer vi att ta reda på fakta och även skapa djuren och miljön de lever i. Sedan är det frågorna som uppstår i samband med att vi bildar näringskedjorna som vi tänker fortsätta arbeta kring. Blir någon näringskedja bruten? Vad händer om något djur i kedjan saknas?

Ulrika Svenhag och Jenny Wärn, förskoleklass

Mångfald av pedagogiska metoder och delaktighet och inflytande från eleverna i årskurs 1

Vi kommer delta i Miljöverkstadens projekt ”Tar mig till skolan”. Syftet är att inspirera elever och föräldrar att gå eller cykla till skolan istället för att ta bilen. På så sätt ökas också trafiksäkerheten och miljön omkring skolan förbättras. Barnen lär sig hur de kan påverka sin trafikmiljö samtidigt som de får veta hur de själva ska bete sig i trafiken.

Miljöverkstaden kommer ut och besöker klasserna som anmäler sig och hjälper till att utarbeta en plan för hur klassen kan arbeta vidare med hur barn och föräldrar kan förändra sina trafikvanor. Klasserna är också med i tävlingen ”Vem tar sig till skolan på det mest hållbara sättet? Där tävlar vi mot andra förstaklasser i Helsingborg.

Sofie Hansson, Jessica bergquist och Maddy Jarlén, årskurs 1

Ämnesövergripande samarbeten i årskurs 2

Årskurs två ska läsa om kroppen och när vi gör det så pratar vi givetvis om mat. När vi till exempel pratar om matspjälkningen kommer vi in på vilka livsmedel som är bra för oss och varför.

När vi tar upp ämnet mat så kommer vi in på miljöfrågor. Vad äter vi? Vad slänger vi och vad får det för konsekvenser? Vi kopplar hela tiden till vardagsnära situationer som till exempel lunchen. Vi pratar om att inte ta upp mer än man orkar äta och att istället gå två gånger eller om att våga testa en ny grönsak.

Vi pratar också om fördelning, att vi har gott om mat i vår del av världen men att det inte ser ut så på andra ställen på jorden.

Vi som pedagoger fungerar hela tiden som goda exempel och vi använder matstunden, den pedagogiska lunchen, som ett tillfälle för lärande och reflektion. Jag som pedagog fungerar som ett gott exempel när jag tar upp mat och vågar provar nytt. Jag spelar gärna över lite och visar att jag verkligen njuter av spenaten, då blir eleverna nyfikna och vill testa de också.

Susan Molnar, årskurs 2

En mångfalden av arbetssätt, hur man kan arbetar ämnesövergripande med hållbar utveckling eller hur man involverar eleverna i arbetet finns där nära oss, i vardagen. Vi hittar det i det som finns nära, i det som vi möter varje dag som till exempel maten vi äter, hur man tar sig till skolan, soporna vi slänger eller utställningen som finns i staden och som utmanar.

Möjligheterna är många. Hållbara utmaningar finns framför oss som just utmaningar för oss att våga möta.

Nästa gång berättar vi om arbetet i årskurs 5 där det ska funderas över var våra kläder kommer ifrån. Arbetet kommer starta med frågan: – Var kommer din tröja ifrån? Det kommer pillas i sömmar och på sidorna av alla tröjor. Varför ser det ut som det gör? Varför kommer så många kläder från andra sidan jordklotet?  Häng med då!